Miljö, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23A5D4
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2010-03-08 | ||
Miljödepartementet |
Internationella enheten |
Rådets möte (miljöministrarna) den 15 mars 2010
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
2. A-punkter
A-punktslistan är ännu ej känd.
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om koldioxidkrav för lätta nyttofordon
-Policydebatt
Avsikten med behandlingen vid rådet
Vid miljörådsmötet kommer en policydebatt att föras inom ramen för frågor som ordförandeskapet har presenterat.
Bakgrund
Syftet med förslaget är att minska utsläppen av koldioxid från lätta nyttofordon. Minskningen beräknas svara för ungefär två procent av EU:s totala utsläppsminskning till 2020. Förslaget kompletterar den under 2008 antagna förordningen om koldioxidkrav för personbilar.
Frågorna som ordförandeskapet har ställt inför miljörådet lyder:
1. Accepterar ministrarna att det föreslagna långsiktiga målet på 135 g CO2/km ska uppnås år 2020 och att en översyn ska göras för att bekräfta att detta är möjligt?
2. Är förslagets flexibelt nog för att säkerhetställa balansen mellan behovet att minska CO2-utsläppen och möjligheten att uppnå målen med lagstiftningen? Är vidare vitesnivåerna lämpliga för att säkerställa syftet med förordningen?
Förslag till svensk ståndpunkt
Den övergripande svenska ståndpunkten är att kraven på lätta nyttofordon bör vara på samma tekniska och ekonomiska nivå som de motsvarande kraven för personbilar.
Sverige stödjer såväl förslaget att det genomsnittliga målet på 175 g koldioxid per kilometer ska nås med hjälp av en gränsvärdeskurva som i dagsläget är en funktion av bilens vikt som förslaget med en sanktionsavgift för biltillverkare som överskrider sina specifika utsläppsmål, men verkar för att både utsläppskravet och sanktionsavgiften bör tillämpas utan infasning. Sverige anser därmed att flexibiliteten borde vara mindre i förslaget för att möjliggöra tidigare utsläppsminskningar.
Sverige stödjer även det föreslagna långsiktiga målet om 135 g koldioxid/km till 2020.
Därtill driver Sverige på för att möjligheten att ge en viss bonus för lösningar som gynnar användningen av biobränslen bör finnas.
Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 18 december 2009.
Se vidare bilaga 1.
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd och om ändring av direktiv 2004/35/EG
- Lägesrapport
Avsikten med behandlingen vid rådet
Vid miljörådsmötet kommer ordförandeskapet att lämna en lägesrapport om förslaget om markskydd.
Bakgrund
Kommissionen förslag till markskyddsdirektiv presenterades 2006. Trots intensiva förhandlingar kunde en politisk överenskommelse inte nås under det portugisiska ordförandeskapet i december 2007. Tjeckien gjorde stora ansträngningar under våren 2009, men den blockerande minoriteten kvarstod och ordförandeskapet presenterade en lägesrapport vid rådsmötet den 25 juni 2009.
Några medlemsländer avvisar ett direktiv och förespråkar nationell reglering kombinerat eventuellt med en strategi på gemenskapsnivå. Även andra medlemsländer har problem med förslaget. Samtidigt finns en rad medlemsländer som har en stark önskan om gemenskapslagstiftning med högre grad av harmonisering. Kommissionen förordar också en sådan ansats och har därför haft svårt att acceptera att medlemsländerna ges större flexibilitet.
Det svenska ordförandeskapet tog inte upp frågan efter bedömningen att det behövdes tid för att reflektera över hur man lämpligast bör hantera markskyddsfrågorna.
Det spanska ordförandeskapet har åter tagit upp förhandlingarna och då utgått från den text som det portugisiska ordförandeskapet lade fram i december 2007. Den blockerande minoriteten kvarstår dock och de väljer därför att lämna en lägesrapport.
Europas mark behöver ett hållbart skydd. I ljuset av det låsta förhandlingsläget och behovet av ett europeiskt markskydd är Sverige positivt till att även undersöka andra sätt att hantera frågan än genom ett direktiv.
Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden (bla i december 2007)
5. A-punkter
A-punktslistan är ännu ej känd.
6. Klimatförändringar: Uppföljning av Köpenhamnskonferensen (7-19 december 2009)
- Antagande av rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen vid rådet
Vid rådsmötet ska rådsslutsatser antas.
Rådsslutsatserna utvärderar utfallet av Köpenhamnsmötet men fokus ligger på vägen framåt, mot COP 16 i Mexico, och på att omedelbart inleda genomförandet av Copenhagen Accord. Rådsslutsatserna bekräftar vidare EU:s position i en rad viktiga frågor och inbjuder till dialog med andra konstruktiva parter.
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se vidare bilaga 2.
7. Biologisk mångfald: Efter 2010.
- Antagande av rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen vid rådet
Vid rådsmötet ska rådsslutsatser antas.
Bakgrund
Rådsslutsatserna syftar till att fastställa en EU-vision och ett övergripande mål för den biologiska mångfalden inom EU, baserat på kommissionens förslag till alternativ i meddelandet om förslag till en EU-strategi och EU-mål för biologisk mångfald efter 2010. Rådsslutsatserna vidareutvecklar viktiga principer för att göra det möjligt för EU att fortsätta att aktivt och konstruktivt medverka i överläggningar på global nivå för en politik för biologisk mångfald ramverk efter 2010. Slutsatserna innehåller också ett kapitel i förhållande till ett framtida internationellt system för ABS.
Förslag till svensk ståndpunkt
Rådsslutsatserna återger innehållet i det mest ambitiösa av de förslag till en EU-intern vision och mål för den biologiska mångfalden som kommissionen presenterade i sitt meddelande. Sverige stödjer förslaget men förordar även att en gynnsam bevarandestatus för biologisk mångfald bör ingå i målformuleringen. Sverige stödjer förslaget med en struktur där en långsiktig vision fram till 2050 vägleder arbetet, men där det är viktigt att kunna stämma av och utvärdera måluppfyllelsen i olika steg. Därför är det viktigt med ett målår som ligger tidigare än visionsåret och det förslagna 2020-målet ser Sverige som en framkomlig väg. Utöver detta behövs en flexibilitet med delmål.
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se vidare bilaga 3.
8. Förberedelser av Europeiska rådet: EU-strategin för tillväxt och jobb 2020
- Presentation av meddelandet Europa 2020
-Policydebatt
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid rådsmötet kommer kommissionen att presentera sitt meddelande. Vidare kommer en policydebatt att hållas. Ordförandeskapet har presenterat två frågor som utgångspunkt för debatten.
Hur kan miljöpolitiken öka möjligheterna att påskynda reformer för en säker, hållbar, utsläppssnål och resurseffektiv ekonomi samt till stöd för tillväxt och skapande av fler arbetstillfällen och vara en drivande kraft för en hållbarare utveckling?
Vilken roll bör rådet (miljö) spela för den nya strategin, även när det gäller samverkan med och komplettering av andra relevanta övergripande EU-mål och -strategier?
Ordförandeskapet ska sammanfatta diskussionen i en rapport till allmänna rådet för vidarebefordran till toppmötet.
Bakgrund
Miljörådet kommer liksom flera andra råd (bl.a. transport/telekommunikations- och energirådet, TTE, konkurrenskraftsrådet och EPSCO, rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) att diskutera kommissionens förslag till meddelande.
Avsikten är att Europeiska rådet i mars skall lägga fast ett antal grundläggande principer såsom huvudsaklig inriktning, särskilda insatsområden samt bjuda in medlemsstaterna att fastställa nationella mål med utgångspunkt i de nationella förutsättningarna. Arbetet slutförs vid Europeiska rådet i juni.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens meddelande – En strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt – som helhet. Strategins prioriteringar: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Inkluderande tillväxt ligger i stort sett i linje med svenska prioriteringar. Regeringen välkomnar också att EU:s klimat och energimål ingår bland de fem huvudmålsättningarna.
På basis av underlag från ordförande van Rompuy och ordförande Barroso har det informella Europeiska rådet t i februari haft en första diskussion om innehållet i strategin och därefter även allmänna rådet den 22 februari. Förberedelser för dessa möten har ägt rum i EU-nämnden. EPSCO rådet den 8 mars och TTE råden den 11 – 12 mars har också haft meddelandet på dagordningen.
Se vidare bilaga 4.
9. Eventuellt: Göteborgsprotokollet
-antagande av rådsbeslut
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid rådsmötet ska ett rådsbeslut antas om mandat för kommissionens deltagande i förhandlingar om översynen av protokollet (Göteborgsprotokollet) till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (LRTAP).
Bakgrund
Kommissionen önskar få mandat att förhandla Göteborgsprotokollet och tar stöd för detta i den EU-lagstiftning som täcker stora delar av protokollets tillämpningsområde, bl.a. takdirektivet. Den stora majoriteten medlemsstater har hittills varit tveksamma till att ge kommissionen mandat, då de anser det vara alldeles för tidigt i förhandlingsprocessen för att kunna formulera ett relevant mandat. Länderna har dock inte varit emot att ge kommissionen mandatet av princip. Frågan kommer att behandlas i coreper den 10 mars.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige stödjer i princip att kommissionen ska ha ett förhandlingsmandat för Göteborgsprotokollet. Sverige instämmer dock i att, mot bakgrund av bl.a. det bristfälliga förhandlingsunderlaget, det egentligen är för tidigt att ge kommissionen ett mandat i nuläget. För att Sverige ska kunna visa flexibilitet är det viktigt att mandatet är begränsat, tydligt och tidsbegränsat. Det är också viktigt för Sverige att direktivet går att omförhandla även under perioden som mandatet gäller.
Förslaget har inte behandlats tidigare i EU-nämnden
10. Eventuellt: Kvicksilverkonventionen
- antagande av rådsbeslut
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid rådsmötet ska ett rådsbeslut antas om mandat för kommissionen i förhandlingar om en ny global kvicksilverkonvention.
Bakgrund
UNEP Governing Council (GC) beslutade vid sitt 25:e möte i februari 2009 att sätta upp en förhandlingskommitté (INC) för att förhandla fram en kvicksilverkonvention. Ett förberedande arbetsgruppsmöte hölls i oktober 2009. Det första mötet i kommittén kommer att hållas 7-11 juni 2010 i Stockholm. Arbetet ska vara avslutat till UNEP GC 27 år 2013. INC:s mandat är att söka förhandla fram en konvention där alla utsläppskällor ska beaktas, dels i livscykeln från gruvbrytning till slutförvar av avfall, dels när kvicksilver frigörs vid i förbränning av kol i kraftverk och andra industriella aktiviteter.
Kommissionens rekommendation om mandat i förhandlingarna innehåller standardskrivningar i dessa sammanhang, vilka som utgångspunkt skulle ge kommissionen ett mandat att företräda unionen i förhandlingarna av samtliga frågor. Kommissionen förklarade vid rådsarbetsgruppen i januari att det allmänt hållna förhandlingsdirektiven måste ses i ljuset av att EU ännu inte utvecklat sin position till INC 1 i detalj och att ytterligare fyra förhandlingsmöten är inplanerade.
Ordförandeskapets förslag till beslut innebär dock att kommissionens mandat enbart ska omfatta de substantiella åtagandena i konventionen medan de horisontella bestämmelserna (bl.a. finansiering, kapacitetsuppbyggnad och efterlevnad) förblir ordförandeskapets ansvar.
Frågan kommer att behandlas i coreper den 10 mars.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen bedömer att förslaget innebär en rimlig kompromiss mellan de olika ståndpunkter som förts fram samt att det inkluderar de viktigare svenska synpunkterna som förts fram. Regeringen stödjer därför förslaget.
Förslaget har inte behandlats tidigare i EU-nämnden
Övriga frågor
a. Kommissionsrapport om utvärderingen av kopplingen mellan Hong Kong konventionen, Basel konventionen och EU:s förordning om transport av avfall
– presentation av kommissionen
b. Vattenstrategi för medelhavet inom ramen för Medelhavsunionen
- information från ordförandeskapet
c. Internationell konferens om Post-210 vision och mål för biologisk mångfald: Skyddade områden och ekologiska nätverks roll i EU (Madrid 26-27 januari 2010)
– information från ordförandeskapet
d. Internationell konferens om vattenbrist och torka: vägen till klimatanpassning (Madrid 18-19 februari 2010)
– information från ordförandeskapet
e. Konferens om återvinning av bioavfall i Europa (Barcelona 15 februari 2010)
– information från ordförandeskapet
f. Översyn av gemenskapens kvicksilverstrategi
- information från kommissionen
Sverige har i det förberedande arbetet föreslagit att EU-kommissionen ska lämna information om arbetet med översynen av kvicksilverstrategin. Kommissionen presenterade i januari 2005 en kvicksilverstrategi för gemenskapen. Rådet ställde sig bakom strategin genom sina rådsslutsatser i juni 2005. Europaparlamentet antog parallellt en resolution. Strategin syftar till att sammanhållet minska utsläpp, minska utbud och efterfrågan, finna långsiktiga lösningar på överskott av kvicksilver, skydda mot exponering, förbättra förståelsen kring problemet samt stödja och främja internationella åtgärder. Den har utgjort grunden till att EU varit drivande för en kvicksilverkonvention men också genererat förslag till åtgärder på gemenskapsnivå. Sammanlagt innehåller den 20 olika åtgärdsförslag.
Sverige var drivande för att strategin skulle komma till stånd och svenska erfarenheter från att fasa ut användning har utgjort ett viktigt underlag för EU:s ställningstagande. Regeringen och miljömyndigheterna har varit pådrivande för att de olika åtgärderna ska genomföras med en hög ambitionsnivå och i den takt som strategin anger. Det svenska totalförbudet, som började gälla den 1 juni 2009, har exempelvis visat på möjligheterna att ersätta dentalt amalgam med andra tandfyllnings-material.
Det framgår av strategin att kommissionen avser att se över den i dess helhet till slutet av år 2010. Kommissionens intention är att översynen ska resultera i ett nytt meddelande.
g. Genomförandet av Euro V/VI
– information från Nederländerna
Nederländerna har begärt en övrig punkt på dagordningen för att diskutera problemen med höga NOX/NO2 utsläpp från tunga fordon.
Den 1 september 2009 trädde de nya avgaskraven för tunga fordon i kraft, s.k. Euro V. De nya kraven skärpte bl.a. utsläppen av NOX med närmare 60% vid provtillfället, jämfört med Euro IV. Tester av fordon på väg visar emellertid att de verkliga utsläppen av NOX är tre gånger högre än det tillåtna gränsvärdet vid stadskörning i kombination med låga temperaturer och låga laster. De höga utsläppen kan innebära problem för vissa medlemsländer att nå de fastställa nationella utsläppstaken för luftföroreningar. Kommissionen förbereder just nu förslag till kommittébeslut om tekniska ändringar i EU regleringen.
h. Säkra material i kontakt med dricksvatten- översyn av dricksvattendirektivet
– information från Tyskland
i. Black Sea Environmental Partnership
- information från Rumänien