Miljö, Kommenterad dagordning slutlig 10.12.2012
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6428
Promemoria | ||
Dnr 2012/3225/I | ||
2012-12-10 | ||
Miljödepartementet |
Internationella sekretariatet |
Rådets möte (miljöministrarna) den 17 december 2012
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
(ev.) Godkännande av A punkter
A-punktslistan är ännu inte känd
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Strategi för att skydda Europas vattenresurser
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har för avsikt att rådet ska anta rådsslutsatser om kommissionens meddelande om en Strategi för att trygga Europas vattentillgångar.
Bakgrund
Genom ramdirektivet för vatten (Direktiv 2000/60/EG) om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) fastställdes år 2000 ett direktiv för att skydda och återställa rent vatten i Europa och säkerställa en långsiktig och hållbar vattenanvändning. Det övergripande syftet med ramvattendirektivet är att alla vatten inom EU - såsom sjöar, vattendrag och grundvattenakviferer – ska vara i ett gott tillstånd senast 2015.
En utvärdering utförd av kommissionen visade att medlemsstaterna är långt ifrån att nå de utsatta målen tills 2015. Kommissionen utarbetade därmed en Strategi för att trygga Europas vattentillgångar som presenterades 14 november 2012.
Strategin är ett viktigt och mångfacetterat redskap för det framtida arbetet med vatten, både inom och utanför EU:s gränser. Strategin uppmanar alla medlemsstater att uppnå de mål som fastlades i ramdirektivet för vatten och utgör en ram för genomförandet av befintlig och ny vattenlagstiftning inom EU.
Utkastet på rådsslutsatserna avspeglar strategin och framför i många avseenden medlemsstaternas prioriteringar och deras fortsatta arbete. Rådsslutsatserna är generellt hållna och tar exempelvis upp klimatförändringar, vattenpolitik, vattenbrist och torka, extrema händelser, ekosystemtjänster och grön infrastruktur(som är ett nätverk av olika naturtyper och miljöer i landskapet, till exempel våtmarker), integrering av vattenfrågor i andra politikområden, kopplingar till innovation samt globalt samarbete.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar strategin och kan acceptera rådsslutsatserna i dess nuvarande form.
Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna inte innehåller förslag på ny bindande lagstiftning utan fokuserar snarare på genomförandet av befintlig lagstiftning och flexibla, kostnadseffektiva åtgärdsförslag som baseras på respektive medlemsstats/ regions problem.
Regeringen anser att det är stort fokus på vattenbrist och torka och har verkat för att rådsslutsatserna bör fokusera mer på vattenkvalitet, då kvaliteten på vatten är starkt kopplat till användbar kvantitet.
Regeringen verkar även för att rådsslutsatserna ska framhålla ökad samverkan mellan vattendirektivet och ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG) eftersom allt vatten hänger ihop.
Regeringen har även lyft fram fortsatta insatser mot de ämnen som är särskilt skadliga mot vattenmiljön, så kallade prioriterade ämnen och andra kemikalier. Sverige har länge varit drivande inom förhandlingarna inom direktivet gällande prioriterade ämnen (2008/105/EG) och stött kommissionens förslag att inför översynen av bilagan inkludera de tre föreslagna läkemedelssubstanserna. Regeringen anser att det är mer kostnadseffektivt att jobba med uppströmsåtgärder, det vill säga åtgärda vid källan istället för att hantera konsekvenserna när substanserna redan är spridda i naturen. Regeringen anser även att en förbättrad kemikaliehantering kan med fördel kopplas till meddelandet om en innovationsstrategi för vatten (COM (2012) 216) som kommissionen presenterade den 10 maj 2012.
Regeringen anser att det är viktigt att synliggöra värdet av ekosystemtjänster och integrera dessa värden i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället.
Genom ökad kunskap om ekosystemtjänsternas värden ökar medvetenheten om vikten av att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald. Under framtagandet av strategidokumentet och under förhandlingarna av rådsslutsatserna har regeringen fört fram att mätning och prissättning av vatten framförallt bör ske där så är nödvändigt till exempel när miljömål inte nås samt utifrån respektive lands behov och problem. Regeringen anser inte att det är kostnadseffektivt att införa mätning och prissättning på all vattenanvändning i Sverige där vi inte har problem med vattenbrist eller överuttag av vatten.
Regeringen anser att det är viktigt att i möjligaste mån arbeta förebyggande med anpassning till klimatförändringarna samt att konsekvenserna av klimatförändringarna synliggörs.
För ytterligare information se bifogat rådsPM
4. Förgröning av den europeiska terminen/ Den årliga tillväxtstrategin för 2013
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har för avsikt att rådet ska hålla en diskussion om Förgröningen av den europeiska terminen, med utgångspunkt från den årliga tillväxtrapporten för 2013.
Diskussionen kommer äga rum mot bakgrund av två frågor som på förhand har cirkulerats bland medlemsstaterna.
Bakgrund
Den europeiska terminen är en årligen återkommande samordnings-process mellan unionens medlemsstater kring budgetpolitik och ekonomisk politik. Syftet med terminen är att kommissionen och ministerrådet ska kunna utvärdera både budgetåtgärder och strukturreformer i enskilda medlemsländer för att upptäcka svårigheter i god tid. Arbetet med terminen startar med att kommissionen i slutet av varje år presenterar en tillväxtrapport för nästkommande år.
Det cypriotiska ordförandeskapet har presenterat ett underlag om hur den europeiska terminen kan göras mer grön, inför diskussionen på miljörådet. Sammanfattningen av diskussionen vid miljörådet kommer att vidarebefordras till EU:s stats- och regeringschefer inför behandlingen av den årliga tillväxtrapporten 2013 vid Europeiska rådets möte den 14-15 mars 2013.
Årlig tillväxtrapporten för 2013
Den 28 november 2012 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtrapport för 2013. Rapporten anger förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska- och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna inom ramen för den europeiska terminen. Kommissionens årliga tillväxtrapport kommer att ligga till grund för behandlingen vid Europeiska rådets möte den 14-15 mars 2013 då stats- och regeringscheferna ska lämna vägledning inför medlemsstaternas rapportering inom ramen för Europa 2020- strategin om smart och hållbar tillväxt och Stabilitets- och tillväxtpakten.
Tillväxtrapporten kommer dessförinnan att noteras och välkomnas på Europeiska rådet den 13-14 december 2012, samt presenteras och diskuteras i berörda rådskonstellationer.
Tillväxtrapporten tar upp ett antal frågor med koppling till grön ekonomi och resurseffektivitet. Dessa har utvecklats av det cypriotiska ordförandeskapet i underlaget Förgröning av den europiska terminen som ligger till grund för diskussionen bland miljöministrarna på miljörådsmötet den 17 december 2012.
Förgröning av den europeiska terminen
Inför diskussionen på miljörådet den 17 december har ordförandeskapet förberett två frågor:
Mot bakgrund av den årliga tillväxtundersökningen 2013, vilka är flaskhalsarna för att nå resultat i resurseffektivitetsmålen i Europa 2020, både på nationell och EU-nivå?
Vilka åtgärder, på EU och medlemsstatsnivå, har störst potential att bidra till tillväxt och ökad sysselsättning för resurseffektivitet och klimat, i enlighet med miljömål och borde uppmärksammas av Europeiska rådet i vår?
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att tillväxtrapporten på ett tydligare sätt än tidigare har uppmärksammat hur resurseffektivitet och miljöarbete kan bidra till EU:s tillväxt samt affärsmöjligheterna i omställningen till en resurseffektiv ekonomi, vilket regeringen välkomnar. Regeringen ser gärna större fokus på resurseffektiva och innovativa lösningar för en grön ekonomi.
Regeringen anser att de områden som pekas ut i ordförandeskapets diskussionsunderlag Förgröning av den europeiska terminen överensstämmer till stora delar med de prioriteringar som Sverige fört fram inom ramen för arbetet med resurseffektivitet för att minska klimatpåverkan och skadlig påverkan på miljön. Dessa är:
Rätt prissättning genom bland annat marknadsbaserade instrument som skatter och ekonomiska styrmedel
Resurseffektiva varor och tjänster
Skapa en cirkulär ekonomi genom att använda giftfria och resurseffektiva materialcykler
Helhetstänkande och samordnade insatser mellan olika politikområden.
För ytterligare information se bifogat rådsPM.
Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
(ev.) Godkännande av A punkter
A-punktslistan är ännu inte känd
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 "Att leva gott inom planetens gränser"
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen kommer att presentera sitt förslag till beslut om ett Allmänt miljöhandlingsprogram för Unionen fram till 2020 ”Att leva gott inom planetens gränser”.
Ordförandeskapet har för avsikt att rådet ska föra en riktlinjedebatt om förslaget mot bakgrund av två frågor.
Bakgrund
EU:s miljöhandlingsprogram har sedan början av 1970-talet styrt utvecklingen av EU:s miljöpolitik och är ett viktigt ramverk för den europeiska miljöpolitiken. De tjänar enligt kommissionen till långsiktighet och kontinuitet av miljöagendan och borgar för ett holistisk synsätt på miljöfrågor. Det sjätte miljöhandlingsprogrammet som antogs 2002 löpte ut den 30 juni 2012. Rådet antog rådsslutsatser om ett kommande miljöhandlingsprogram vid miljörådet den 11 juni 2012, om utvärderingen av det 6:e miljöhandlingsprogrammet i oktober 2011 samt i december 2010.
Kommissionen antog ett förslag till ett nytt miljöhandlingsprogram, ett Allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020 ”Att leva gott inom planetens gränser”, den 29 november 2012. Programmet är ett förslag till beslut som utgörs av fyra artiklar, med en bilaga som beskriver nio mål som ska uppnås till 2020. Tonvikten i förslaget ligger på ett förbättrande av genomförandet av existerande miljölagstiftning inom EUsom både bidrar till, och enligt kommissionen, är en förutsättning för att lyfta EU ur den ekonomiska krisen. Detta ska bland annat åstadkommas genom att driva på övergången till ett resurseffektivt, fossilsnålt, grönt konkurrenskraftigt samhälle samt att integrera resultaten från FN:s konferens om hållbar utveckling - Rio+20 bland medlemsstaterna. Förslaget understryker även den globala dimensionen av EU:s miljö- och klimatpolitik.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget till ett nytt allmänt miljöhandlingsprogram fram till 2020 ”om att leva gott inom planetens gränser” och anser att det utgör en bra grund för de fortsatta förhandlingarna. Den första frågan från ordförandeskapet lyder:
1. Motsvarar det 7:e miljöhandlingsprogrammet förväntningarna, hanteras de brister som identifierats inom ramen för det 6:e miljöhandlingsprogrammet samt existerande och kommande utmaningar på miljöområdet som identifierats i de rådsslutsatser som antogs av miljörådet i juni 2012, oktober 2011 och december 2010, samt i Europaparlamentets resolution från den 20 april 2012?
Regeringen anser att förslaget utgör en bra grund för de fortsatta förhandlingarna. Det motsvarar kravet på att ett nytt miljöhandlingsprogram ska utgöra en övergripande ram för EU:s miljöpolitik med utgångspunkt i Europa 2020-strategin och dess initierade processer. Programmet ger en samlad bild av EU:s existerande miljö- och klimatlagstiftning, och de målsättningar och krav som denna ger, med tydligt fokus på ett gemensamt ansvar mellan unionen och dess medlemsstater om förbättrat genomförande av denna lagstiftning, som har visat sig vara en av de största bristerna med det 6:e miljöhandlingsprogrammet.
Vid de kommande förhandlingarna om miljöhandlingsprogrammet blir det viktigt att bibehålla förslagets ambitionsnivå samt att i vissa delar tydliggöra inriktningen.
Regeringen välkomnar att Sveriges prioriteringar beträffande kemikalier har fått genomslag i rådsarbetsgruppen för miljö. Programmet omfattar förslag om att utveckla och genomföra en strategi för en giftfri miljö i syfte att hantera miljö- och hälsorisker kring kombinationseffekter, nanomaterial, hormonstörande ämnen samt att minska exponering för farliga ämnen, inklusive farliga ämnen i varor baserat på vetenskapliga grunder och rön om exponering och giftighet.
De nio målen som ska uppnås till 2020 omfattar andra viktiga prioriteringar för regeringen, såsom EU:s klimat- och energipaket, luftkvalité, vatten och havsmiljöfrågor, avfall, biologisk mångfald och värdet av eko-systemtjänster. Det är viktigt att EU baserar politiken och dess mål på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.
Regeringen kommer nu att granska och analysera förslaget i detalj inför den fortsatta behandlingen i rådsarbetsgruppen.
2. Är programmet tillräckligt ambitiöst, omfattande och visionärt med utgångspunkt i de nio mål som ska uppnås till 2020?
Regeringen anser att; om den samlade lagstiftning som EU:s 27 medlemsstater har beslutat om genomförs, liksom de processer som har initierats inom ramen för Europa 2020-strategin såsom det föreslås i de nio målen, kompletterat med de nya initiativ som kommissionen beskriver i förslaget till miljöhandlingsprogram, samt arbete med frågor inom ramen för vad som beslutades vid FN:s konferens om hållbar utveckling -Rio +20 ökar möjligheterna att förverkliga visionen om ett grönt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt samhälle som också skyddar befolkningen från miljörelaterade risker och ohälsa år 2050.
För ytterligare information se bifogat rådsPM.
ÖVRIGA FRÅGOR
a. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område (prioriterade ämnen)
Information från ordförandeskapet
Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) syftar till att skapa en ram för regler på EU-nivå för att skydda europeiska vatten, bland annat genom ett system för att hantera kemisk förorening av ytvatten och grundvatten.
Medlemsstaterna ska enligt ramdirektivet för vatten uppfylla miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen. Dessa ämnen utgör ett särskilt miljöproblem inom EU:s ytvatten. I artikel 16.4 i ramdirektivet för vatten anges att kommissionen ska se över listan över de prioriterade ämnena vart fjärde år.
I det aktuella förslaget föreslås ytterligare 15 ämnen bli prioriterade ämnen och miljökvalitetsnormer fastställas för dessa. Nytt är att tre läkemedelsubstanser pekas ut som prioriterade ämnen. Kommissionen föreslår också att man inom EU tar fram gemensamma miljöövervakningsdata för ämnen som skulle kunna bli aktuella inför kommande revideringar av listan med de prioriterade ämnena. För prioriterade ämnen som främst sprids via långväga transporter och som förväntas finnas kvar i miljön under lång tid föreslås att miljöstatusen ska redovisas separat och att övervakning kan ske mer sällan.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för miljö under de danska respektive cypriotiska ordförandeskapen. Europaparlamentets miljöutskott röstade om förslaget den 28 november 2012. Det irländska ordförandeskapet har som målsättning att nå en överenskommelse med Europaparlamentet i första läsningen under våren 2013. Regeringen har under förhandlingarna välkomnat revideringen av listan över de prioriterade ämnena och har stöttat kommissionen i deras förslag att lägga till de tre läkemedelssubstanserna, bland annat utifrån att svensk forskning visat att läkemedelsrester kan ge negativa effekter på organismer i vattenmiljön. Detta kan i sin tur ha en negativ inverkan på ekosystem och på sikt även äventyra dricksvattenkvaliten.
b. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt
- Information från ordförandeskapet
Kommissionen presenterade den 26 oktober 2012 ett förslag till ändring av Miljökonsekvensbedömningsdirektivet (85/337/EEG) eller MKB-direktivet som har tillämpats inom EU i över 25 år.
Förslaget syftar till att skärpa bestämmelserna om miljökonsekvensbedömningens kvalitet, att förbättra samstämmigheten med annan EU-lagstiftning och internationell rätt samt att förenkla procedurerna. De främsta föreslagna ändringarna är bland annat krav på samordnade eller gemensamma förfaranden vid miljöbedömning även enligt annan EU-lagstiftning, krav på innehåll i myndighetens beslut huruvida betydande miljöpåverkan kan antas liksom tidsramar för detta. Vidare föreslår kommissionen att en obligatorisk procedur införs för att fastställa innehållet i miljökonsekvensbeskrivning (MKB), krav på licensiering av MKB-konsulter och medverkan av dessa för verifikation av MKB- informationen och att tidsramar för samråd med berörd allmänhet införs samt för miljöbedömningen. Kommissionen föreslår även att flera bilagor ska beslutas med delegerade akter.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen vid tre tillfällen under det cypriotiska ordförandeskapet. Många medlemsstater har haft omfattande synpunkter på kommissionens förslag och regeringen avser verka för att det ändrade direktivet stärker miljöhänsynen och inte leder till ökad administration eller ökade kostnader för myndigheter.
c. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen
- Information från ordförandeskapet
I november 2011 lade kommissionen fram ett förslag till en förordning om en rapporteringsmekanism för växthusgaser och annan relevant information. Syftet med förslaget är att förbättra klimatrapporteringen så att EU och dess medlemsstater bättre kan genomföra EU- och internationella åtaganden. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för miljö under de danska respektive cypriotiska ordförandeskapen och två informella triloger mellan Rådet och Europaparlamentet inleddes i oktober 2012. Det är oklart när en tredje informell trilog kommer att äga rum.
Regeringen har bland annat verkat för en effektiv rapportering och för att tillförlitlig statistik över utsläpp och annan klimatrelaterad information snabbt görs tillgänglig.
d. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
- Information från ordförandeskapet
Kommissionen presenterade i mars 2012 ett förslag till beslut om hur utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF) ska hanteras inom ramen för EU:s klimatpolitik. Syftet med förslaget är att EU inför gemensamma regler för bokföring av utsläpp och upptag av växthusgaser inom LULUCF-sektorn.
Förslaget har behandlats inom rådsarbetsgruppen för miljö under de danska respektive cypriotiska ordförandeskapen och en riktlinjedebatt ägde rum vid miljörådet den 11 juni 2012. Två informella triloger mellan Rådet och Europaparlamentet inleddes i oktober 2012. En tredje informell trilog kommer att äga rum den 13 december.
Regeringen har i förhandlingarna verkat för och fått gott gehör för att beslutet ska bidra till att genomföra den internationella klimatpolitiken inom EU med en proportionerlig rapportering, samt synliggöra LULUCF:s direkta och indirekta bidrag till klimatarbetet.
e. Resultatet av den artonde sessionen i partskonferensen (COP8) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och den åttonde sessionen i partskonferensen för Kyotoprotokollet (CMP8) i dess egenskap av möte mellan parterna (Qatar den 26 november–7 december 2012)
- Information från ordförandeskapet och kommissionen
FN:s partskonferens om klimatförändringar och Kyotoprotokollet ägde rum i Doha, Qatar den 27 november-8 december 2012. Rådsslutsatser inför partskonferensen antogs vid miljörådsmötet den 25 oktober 2012. Ordförandeskapet och kommissionen ämnar informera rådet om resultatet från partsmötet vid miljörådet den 17 december.
I Doha enades partnerna om en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet och parterna tog även några viktiga steg på vägen mot ett nytt avtal, som ska komma på plats senast 2015 och gälla från 2020.
Ett beslut om en andra åtagandeperiod var ett nödvändigt steg för att bevara de strukturer och institutioner som byggts upp inom Kyotoprotokollet. Den viktiga mekanismen för ren utveckling (CDM) kan nu fortsätta efter 2012 och bidra till att finansiera projekt för utsläppsbegränsningar och hållbar utveckling inom utvecklingsländer.
Det står samtidigt klart att en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet är långt ifrån tillräckligt för att för att vi ska klara maximalt två graders Celsius global temperaturhöjning. Det är därför positivt att besluten vid Doha-mötet kunde avsluta den tidigare förhandlingsrundan om långsiktigt samarbete, enas om några punkter kring hur man fortsatt ska arbeta mot att nå målet om att mobilisera upp till 100 miljarder dollar till klimatfinansiering 2020 och fatta ett beslut som anvisar en process framåt mot ett avtal 2015 och öppnar för en höjd ambitionsnivå för utsläppsminskningar.
De beslut om utsläppsminskningar som länderna hittills kommit överens om är emellertid inte tillräckliga. Det är endast få länder som har valt att gå med i den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet och 85 procent av världens utsläpp omfattas fortfarande inte av några bindande åtaganden. Fortsatta ansträngningar för höjd ambitionsnivå såväl före 2020 som i det avtal som ska gälla från det årtalet behövs därför och EU måste fortsätta ta ledningen i det internationella klimatarbetet.
f. (i) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 510/2011 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya lätta nyttofordon
(ii) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
- Information från ordförandeskapet
EU har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 pro-cent till 2050 jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Syftet med EU:s mål är att begränsa den globala klimatförändringen till en temperaturökning på max 2 grader Celsius över de förindustriella nivåerna. Transportsektorn är en av få sektorer inom EU som uppvisar snabbt stigande utsläpp. Mellan 1990 och 2008 ökade utsläppen från transportsektorn med 26 procent. Vägtrafiken står i dag för ca 70 procent av koldioxidutsläppen från transportsektorn och för ca 20 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.
I tidigare förordningar 443/2009/EG och 510/2011/EU fastställs tillvägagångssätt för att till år 2020 uppnå uppsatta mål för minskning av koldioxidutsläpp för nya lätta nyttofordon respektive nya personbilar för en första period. Den 11 juli 2012 presenterade kommissionen sitt förslag till tillvägagångssätt för att uppfylla målen för den andra perioden fram till 2020. Förslaget har behandlats inom rådsarbetsgruppen för miljö under det cypriotiska ordförandeskapet.
Regeringen är positiv till att kommissionen föreslagit nya mål till 2020 för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta lastbilar, men anser att målet för lätta lastbilar bör skärpas i paritet med motsvarande mål för bilarna. De nuvarande målen som gäller fram till 2015 för nya personbilar respektive 2017 för nya lätta lastbilar har haft stor betydelse för att minska utsläppen från fordonen. Regeringen oroas av att utsläppsminskningen från de effektivare fordonen hittills ätits upp av ökade utsläpp till följd av ökat trafikarbete. Regeringen är däremot positiv till att kommissionen ska ta fram förslag till mål inom EU efter 2020 då långsiktiga mål ger goda förutsättningar för bilindustrin att ta fram bilar med låg miljöpåverkan.
g) EU:s utsläppshandelssystem
EU:s utsläppshandelssystem/luftfart
– Information från kommissionen
Från och med 2012 ingår flygningar till och från samt inom EU i systemet för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Åtgärden beslutades av EU år 2008 efter ett decennium av resultatlösa förhandlingar i FN:s organ för luftfartsfrågor, ICAO, om att införa ett globalt, ekonomiskt styrmedel för att begränsa flygets klimatpåverkan.
EU:s agerande har resulterat i kraftiga protester från länder utanför EU. Kritiken har bland annat tagit sig uttryck i att ICAO:s råd i november 2011 antog en icke-bindande deklaration där 26 länder utanför EU, bland annat Brasilien, Indien, Kina, Ryssland, Sydafrika och USA, motsätter sig att flygoperatörer med säte utanför EU inkluderas i EU ETS. Kinesiska och indiska flygbolag har också förbjudits av sina stater att medverka i EU ETS.
Den 9 november 2012 kom man inom ICAO överens om att tillsätta en högnivågrupp för att ta fram förslag på klimatstyrmedel för det internationella flyget till ICAO:s generalförsamling hösten 2013. Kommissionen begärde den 12 november 2012 att medlemsstaterna ska gå med på att tillfälligt skjuta upp genomförandet av handelssystemet vad gäller flygningar till och från EU medan förhandlingarna inom ICAO pågår. Detta är en följd av att länder utanför EU, för att gå vidare med reella förhandlingar i en högnivågrupp, har uttryckt krav på att EU demonstrerar anpassbarhet till ett kommande internationellt styrmedel.
Regeringen har alltid givit fullt stöd till att flyget infördes i EU:s utsläppshandelssystem eftersom detta starkt bidragit att framsteg inom ICAO möjliggjorts. Regeringen anser att chansen att få till stånd en internationell begränsning av flygets klimatutsläpp inte får gå om intet. Därför stödjer regeringen kommissionens förslag att tillfälligt skjuta upp genomförandet av handelssystemet för flygningar till och från EU. Flygningar inom EU berörs dock inte. Regeringen stödjer också kommissionens förslag att handelssystemets regler ska tillämpas fullt ut enligt tidigare beslut om ICAO-förhandlingarna inte levererar resultat senast hösten 2013.
(ii) Rapport om koldioxidmarknaden
– Information från kommissionen
Kommissionens rapport om utsläppsmarknaden som presenterades den 14 november 2012 syftar till att analysera hur marknaden fungerar och analysera om ändringsförslag behöver läggas.
Rapporten om utsläppsmarknaden pekar på en obalans mellan utbud och efterfrågan i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Som kortsiktig lösning förordar kommissionen att skjuta på auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter från 2013-15 till 2019-20 för att snabbt och på kort sikt hantera det överskott av utsläppsrätter som finns på utsläppsmarknaden (se agendapunkt 7g(iii) nedan). I rapporten menar kommissionen dock att även mer långsiktiga strukturella åtgärder bör övervägas och beskriver kortfattat sex olika handlingsalternativ. Handlingsalternativen inkluderar bland annat en permanent annullering av utsläppsrätter inom ramen för den tredje handelsperioden i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, en höjning av EU:s klimatmål för 2020 till 30 procent och en utökning av antalet sektorer som omfattas av handelssystemet.
Alla alternativ som presenteras i rapporten kräver medbeslutandeförfarande vilket innebär att inget av alternativen kan användas till åtgärder för att stärka marknaden på kort sikt.
Kommissionen väntas vid miljörådet kortfattat presentera rapporten.
iii) Förslag till ändrade volymer i fråga om utsläppsrätter för växthusgaser som kommer att auktioneras ut under perioden 2013–2020 (senareläggning) – inverkan på budgetintäkterna
– Information från den polska delegationen
Den 12 november 2012 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om ändrat tidsschema för auktionering av utsläppsrätter i EU ETS. Förslaget innebär att 900 miljoner utsläppsrätter som skulle ha auktionerats 2013-15, istället auktioneras ut 2019-20.
Kommissionen motiverar initiativet med att ett stort överskott av utsläppsrätter i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS byggs upp inför starten och i inledningen av den tredje handelsperioden. Vid 2011 års utgång uppgick överskottet till 955 miljoner utsläppsrätter. Kommissionen förutspår att överskottet kommer att växa till mellan 1500 och 2000 miljoner utsläppsrätter i inledningen av den tredje handelsperioden för att därefter plana ut. Som jämförelse kan nämnas att de årliga utsläppen i EU ETS år 2011 uppgick till 1886 miljoner ton.
Det är för närvarande inte känt vad den polska delegationen avser ta upp under agendapunkten.
h) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet
– Information från den irländska delegationen
Irland innehar ordförandeskapet i EU 1 januari – 31 juni 2013. Det inkommande ordförandeskapet sammanfaller med ”Medborgarnas År 2013” (Year of the Citizens). Ordförandeskapets övergripande EU-prioriteringar domineras av tre övergripande frågekomplex: Sysselsättning och tillväxt, genomförande av ekonomisk styrning och EU:s fleråriga budgetram 2014-2020 (MFF).
På miljö- och klimatområdet kommer Irlands övergripande prioritering att vara grön och blå tillväxt och ordförandeskapet kommer särskilt belysa arbetet med ett nytt miljöhandlingsprogram till 2020.
På miljörådet den 17 december väntas Irland redogöra närmare för sina prioriteringar på miljöområdet inför sitt inkommande ordförandeskap.