Miljö, kommenterad dagordning MR 3 mar DP6 2030 ramverk
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C9761
Promemoria | ||
2014-02-25 | ||
Miljödepartementet |
Klimatenheten |
Rådets möte (miljö) den 3 mars 2014
Kommenterad dagordning
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har för avsikt att miljörådet ska föra en riktlinjedebatt om kommissionens meddelande om ett ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
Bakgrund
Europeiska rådet beslutade i december 2008 om ett klimat- och
energipolitiskt ramverk till år 2020, det s.k. klimat- och energipaketet. Europeiska rådet har beslutat om ett mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % till 2050 i samband med de enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) nödvändiga utsläppsminskningar från de industrialiserade länderna som grupp, för att kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader Celsius. Europeiska rådet har också konstaterat att en genomgripande förändring av energisystemen krävs för att målet ska kunna uppnås.
Den 27 mars 2013 presenterade kommissionen en grönbok om ett klimat- och energiramverk till 2030 med utgångspunkt i det gällande klimat- och energipaketet samt i beaktande av viktiga förändringar som inträffat sedan paketet beslutades, färdplanerna och det långsiktiga målet till 2050 (se 2012/13:FPM110).
I november 2012 presenterade EU-kommissionen en rapport om EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppskattade att det 2013 fanns ett överskott på cirka 2 miljarder utsläppsrätter. Kommissionen föreslog att skjuta på auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter från 2014-2016 till 2019-2020 för att på kort sikt hantera en del av överskottet (s.k. backloading). Kommissionen pekade också på att även mer långsiktiga strukturella åtgärder behövdes. Förslaget om ”backloading” antogs av rådet och Europaparlamentet i december 2013.
Den 27 mars 2013 presenterade kommissionen en grönbok om ett klimat- och energiramverk till 2030 med utgångspunkt i det gällande klimat- och energipaketet samt i beaktande av viktiga förändringar som inträffat sedan paketet beslutades, färdplanerna och det långsiktiga målet till 2050 (se 2012/13:FPM110).
Den 22 januari i år presenterade kommissionen ett paket där bland annat ett meddelande om ett ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden från 2020 till 2030 och en stabilitetsreserv för EU:s system för handel med utsläppsrätter ingår. Frågan har eller kommer även att behandlas i flera av rådets konstellationer (Miljö, Konkurrenskraft, Energi, Ekofin) samt i Europeiska rådet.
Ordförandeskapet har för avsikt att miljörådet ska föra en riktlinjedebatt om ramverket mot bakgrund av följande två frågor:
Ramverkets balans mellan nödvändiga utsläppsminskningar som är i linje med de långsiktiga klimatmålen och flexibilitet för medlemsstaternas preferenser, särskilda omständigheter och kapacitet.
Nästa steg för diskussionen om ramverket fram till 2030 med hänsyn till nödvändigheten att ge långsiktighet och säkerhet för investerare och för att förbereda de internationella klimatförhandlingarna, och vilka aspekter av det föreslagna ramverket där behov av ytterligare diskussion och definition föreligger t.ex. i relation till åtaganden på EU-, medlemsstat- och sektornivå.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag på samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas.
Regeringen ställer sig bakom EU-kommissionens förslag på 40 % utsläppsminskning inom EU förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Hur bördefördelningen sker får stor påverkan på varje medlemsstats andel av utsläppsminskningen. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10 % utsläppsminskning i form av internationella krediter förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar.
Regeringen stödjer ett mål på minst 27 % förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27 % -målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen.
Regeringen stödjer EU-kommissionens förslag att återkomma till energieffektivisering efter översynen av energieffektiviseringsdirektivet senare i år.
Regeringens ambition är att Europeiska rådet i mars tar ställning till inriktningen för EU:s långsiktiga klimat- och energipolitik så att industri och samhället i stort får långsiktiga förutsättningar samt ger EU tydlighet inför klimattoppmötet i september.
Regeringens övergripande ståndpunkt är att EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) ska utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Dagens styrsignal inom EU ETS är för svag för att driva fram de investeringar som är nödvändiga. Regeringen välkomnar därför förslag till utveckling av EU ETS. Förslag som stärker EU ETS bör behandlas med prioritet.
Regeringen vill betona att ambitionsnivån för minskning av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser är en avgörande faktor för hur handelssystemet fungerar. En hög ambitionsnivå för utsläppsminskningar för EU till 2030 är en grundförutsättning för att stärka handelssystemet. Regeringen granskar fortfarande kommissionens förslag på stabilitetsreserv.
Regeringen noterar att överskottet är fortsatt stort i EU ETS och att kommissionens förslag enbart avser tiden efter 2020. Regeringen vill därför även se konkreta förslag till utveckling av EU ETS innan 2020 för att stärka handelssystemet och dess prissignal, förslag som skulle kunna vara aktuella är en tidigare höjning av den linjära faktorn eller en annullering av utsläppsrätter s.k. set-aside.
För ytterligare information se RådsPM