Miljö, Kommenterad dagordning juni 2013 SLUTLIG (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BAFBA)


Kommenterad dagordning
rådet
2013-06-07

Miljödepartementet

Internationella sekretariatet

M2013/1555/I

EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet

Rådets möte (miljö) den 18 juni 2013

Kommenterad dagordning

Godkännande av dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

2. (och under punkten 4 nedan) Godkännande av A-punktslistan

A-punktslistan är ännu inte känd.

3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (första behandlingen)

– Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet avser att presentera en lägesrapport.

Bakgrund

I direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG), det s.k. förnybartdirektivet, fastställdes bindande mål om att andelen förnybar energi ska utgöra 20 procent av den totala energianvändningen i EU 2020 samt att andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå till minst 10 procent i samtliga medlemsländer. Samtidigt infördes genom direktivet om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (98/70/EG), det s.k. bränslekvalitetsdirektivet, ett bindande mål om att växthusgasintensiteten för drivmedel som används för vägtransporter och mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg ska minska med 6 procent mellan 2010 och 2020. Biodrivmedel förväntas i hög grad bidra till uppfyllandet av dessa mål.

Den 17 oktober 2012 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om ändring av både bränslekvalitetsdirektivet, om kvaliteten på bensin och dieselbränslen, och om förnybartdirektivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Förslaget till direktiv syftar till att hantera konsekvenserna av indirekt förändrad markanvändning som kan följa av produktion av biodrivmedel.

Med indirekt förändrad markanvändning (Indirect Land Use Change, ILUC) menas att ökad produktion av biodrivmedel i ett land kan leda till att annan jordbruksproduktion trängs undan, vilket i förlängningen kan leda till en omvandling av skogs- eller betesmark till jordbruksmark i andra länder och därigenom orsaka indirekta utsläpp av växthusgaser.

Sedan förhandlingarna av ILUC-förslaget påbörjades har vissa framsteg gjorts avseende de mindre kontroversiella delarna av förslaget. Exempelvis har antalet frågor, som enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle beslutas genom delegerade akter, minskat vilket har välkomnats av Sverige. Beträffande de krav som ställs på de utsläpp av klimatgaser som är förknippade med produktionen av biodrivmedel verkar det finnas acceptans bland flertalet medlemsstater för att tidigarelägga en successiv ökning av kraven. Sverige har i förhandlingarna givit stöd till en sådan tidigareläggning.

I den mer kontroversiella frågan om en restriktion för konventionella drivmedel (genom ett tak på t.ex. 5 procent), alternativt införandet av sk. ILUC-faktorer (där biodrivmedlen tillskrivs en beräknad mängd ILUC-relaterade koldioxidutsläpp), är dock förhandlingsläget låst eftersom de synpunkter som framförts från olika medlemsländer är svåra att förena. Ordförandeskapet har föreslagit flera alternativ som innebär en mildare restriktion. Dessa kompromissförslag har inte fått en bredare acceptans varken av de länder som inte vill ha någon restriktion, eller av de länder som vill gå längre än kommissionens ursprungliga förslag genom att introducera ILUC-faktorer. I Europaparlamentet är utskottet för Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) ansvarigt utskott och utskottet för Industrifrågor, forskning och energi (ITRE), bland flera andra utskott, avger yttrande. Förhandlingsläget i Europaparlamentet är ungefär detsamma som i rådet. Ordförandeskapet har därför föreslagit att restriktionen ersätts med en bindande kvot på 2 procent för avancerade biodrivmedel, vilket hittills stött på stort motstånd bland medlemsstaterna.

Vid miljörådet den 18 juni avser ordförandeskapet att presentera en lägesrapport. Lägesrapporten har tidigare presenterats vid TTE-rådet (energi) den 7 juni. Under våren har förslaget även diskuterats vid TTE-rådet den 22 februari och miljörådet den den 21 mars.

Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 15 februari, den 15 mars och den 31 maj 2013.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan välkomna lägesrapporten.

För ytterligare information se RådsPM.

Icke lagstiftande verksamhet

4. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Se punkt 2. A-punktslistan är ännu inte känd.

5. Uppföljning av FN:s konferens om hållbar utveckling ("Rio+20"):

a) En övergripande agenda för tiden efter 2015

– Antagande av rådets slutsatser

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet har för avsikt att miljöministrarna ska bekräfta rådsslutsatser som anger EU:s preliminära position om ett övergripande post 2015 ramverk.

Bakgrund

Kommissionen antog den 27 februari 2013 meddelandet Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid. Rådsslutsatserna har tagits fram med utgångspunkt i meddelandet och bekräftades av biståndsministrarna (FAC) den 28 maj och förväntas bekräftas av miljöministrarna den 18 juni innan de antas av rådet för allmänna frågor (GAC) den 25 juni.

Rådsslutsatserna anger EU:s preliminära position och grundvärderingar som ska vara vägledande för EU:s agerande i kommande FN-förhandlingar. Rådsslutsatserna understryker bland annat att det starka sambandet mellan fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling bör hanteras på ett integrerat sätt. Rådsslutsatserna betonar även vikten av en hållbar förvaltning av naturresurser samt medlemsländernas ansvar för att implementera slutdokumentet från Rio+20 ”The Future We Want”, inklusive implementeringen av det 10-åriga ramverket av program för hållbar konsumtion och produktion.

I och med att rådsslutsatserna bekräftades vid FAC den 28 maj har ärendet behandlats i utrikesutskottet den 23 maj 2013 och i EU-nämnden den 24 maj 2013.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att rådsslutsatserna är väl balanserade och lyfter fram viktiga prioriteringar för post 2015-agendan. Regeringen välkomnar att miljörådet bekräftar rådsslutsatserna som anger grundläggande principer inför de FN-förhandlingar som ska leda fram till en ny dagordning för global utveckling efter 2015. Rådsslutsatserna avspeglar väl kommissionen meddelande och reflekterar i stort sätt regeringens prioriteringar. Regeringen stödjer de principer som föreslås som EU:s utgångspunkt inför förhandlingarna utan att förekomma eventuella målskrivningar.

Sverige har fått gehör för ett flertal synpunkter på rådsslutsatserna.

Det gäller bland annat bland annat att skrivningar om demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning, jämställdhet och fred och säkerhet har stärkts. Andra viktiga områden som Sverige har verkat för är: biologisk mångfald, ekosystemtjänster, nationellt ansvarsutkrävande, samstämmighet mellan olika politikområden (Policy Coherence for Development) och ett brett partnerskap för genomförande.

Sverige har också verkat, men inte fått gehör för att bland annat kemikalier och migration tas upp i rådsslutsatserna som ett exempel på viktiga områden att inkludera i ett kommande ramverk. Sverige har tillsammans med Nederländerna, Danmark, och Finland verkat för starkare skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

För ytterligare information se bifogat rådsPM.

b) Kopplingar mellan rapporten från FN:s generalsekreterares högnivågrupp om utvecklingsagendan för perioden efter 2015 och utarbetandet av hållbara utvecklingsmål

– Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet har för avsikt att en diskussion ska föras vid miljörådet om den rapport som högnivåpanelen presenterat kopplat till arbetet med att ta fram globala hållbarhetsmål.

Bakgrund Milleniemålspanelen

FN:s generalsekreterare tillsatte sommaren 2012 en högnivåpanel, Milleniemålspanelen, med syfte att ge rekommendationer för utformningen av utvecklingsagendan efter 2015. Panelen överlämnade sin rapport till FN:s generalsekreterare den 30 maj i år. Panelens slutsatser ska föda in i den rapport som generalsekreteraren ska presentera för FN:s generalförsamling hösten 2013. I stora drag har panelen varit enig i sina rekommendationer, såsom vikten av en universell agenda för alla världens länder som behandlar både miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Panelen rekommenderar att post 2015-ramverket ska sträva mot att utrota extrem fattigdom i alla dess former fram till 2030 och att agendan ska vila på ett globalt partnerskap. Rapporten innehåller en uppsättning mål. Biståndsminister Gunilla Carlsson, som sitter i panelen i personlig kapacitet, har bland annat verkat för att lyfta fram god samhällsstyrning, frihet från våld, jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Gunilla Carlsson har även lyft mänskliga rättigheter, migration och vikten av att integrera klimat i agendan.

Bakgrund SDG-arbetsgruppen

Vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio 2012 enades länderna om att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG). Gruppen inrättades formellt i FN:s generalförsamling den 22 januari 2013. I gruppen ingår 30 medlemmar fördelade mellan FN:s regionala grupper. Arbetsgruppen ska senast i september 2014 inkomma med förslag på globala hållbarhetsmål för generalförsamlingens övervägande. Hittills har en arbetsplan tagits fram med förslag på konkreta teman, bland annat livsmedelsförsörjning, vatten och sanitet, hälsa och befolkningsdynamik.

Ordförandeskapet har inför rådsmötet skickat ut nedan tre frågor för att strukturera diskussionen. Frågorna tar sin utgångspunkt i Milleniemålspanelens rapport.

Reflekterar de illustrativa målen och delmålen som föreslås i rapporten fullvärdigt de tre dimensionerna av hållbar utveckling? Finns det andra prioriterade områden som bör tas i akt?

Hur kan utformningen av globala hållbarhetsmål (SDGs) och post-2015 utvecklingsagendan bäst integreras inför 2015? Hur kan EU och dess medlemsstater bidra till detta t.ex. SDG-arbetsgruppens (OWG SDG) möten eller vid översynen av Millennimålen och den politiska högnivå forumet (HLPF) i september 2013?

Rapporten innehåller ett antal rekommendationer för genomförandet av post-2015 agendan, bland annat inrättandet av ett globalt politiskt högnivåforum för att se över framstegen med genomförandet, regionala granskningsmekanismer och ett globalt partnerskap för datautveckling. Vad är ministrarnas synpunkter på detta tillvägagångssätt för genomförandet?

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen vill framhålla vikten av att alla processer och bidrag, inklusive Milleniemålspanelens rapport, slutsatser från de FN-konsultationer som äger rum (nationella och tematiska), kommande översynen av milleniemålen (september 2013) och förslag på globala hållbarhetsmål från SDG-arbetsgruppen förs samman och mynnar ut i ett nytt ramverk för global utveckling efter 2015.

Regeringen vill se ett ramverk för global utveckling efter 2015 med en uppsättning universella mål som är relevanta för alla länder och integrerar de tre dimensionerna för hållbar utveckling (social, ekonomisk och miljömässig).

För ytterligare information se bifogat rådsPM.

6. Meddelande från kommissionen: "En EU-strategi för klimatanpassning"

– Antagande av rådets slutsatser

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet har för avsikt att miljörådet antar rådsslutsatser om kommissionens meddelande En EU-strategi för anpassning till klimatförändring.

Bakgrund

Kommissionen antog EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar den 16 april 2013. Strategin bygger på vitboken om klimatanpassning från 2009 och handlar om att förbättra kunskap och beredskap för anpassning till klimatförändringar på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå.

I rådsslutsatserna välkomnas kommissionens meddelande om en EU-strategi för klimatanpassning, inklusive att de underlagsrapporter som hör till strategin ses som en användbar utgångspunkt för arbetet med klimatanpassning. Rådet betonar att de flesta anpassningsåtgärder behöver vidtas på lokal, nationell, regional och gränsöverskridande nivå.

Rådet noterar att kommissionen avser att genomföra en utvärdering av medlemsstaternas arbete med anpassning under år 2017 och kommer då överväga ytterligare förslag om kommissionen finner att otillräckliga framsteg har gjorts. Kommissionens tar i EU-strategin upp rättsligt bindande instrument som ett möjligt sådant förslag till åtgärd. Rådet uppmanar kommissionen i rådsslutsatserna att samråda med medlemsländerna om angreppssätt och kriterier för hur denna bedömning ska göras. Medlemsstaterna uppmanas i slutsatserna att fortsätta utveckla, genomföra och se över sina nationella anpassningsstrategier. Rådsslutsatserna välkomnar att bl.a. LIFE-medel kan användas till anpassning och att kunskapsluckor ska kunna åtgärdas genom att t.ex. EU:s plattform för klimatanpassning, Climate-ADAPT utvecklas. Rådsslutsatserna välkomnar också att kommissionen avser att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv i EU:s gemensamma jordbruks-, fiskeri- och regionalpolitiken.

Inför rådsmötet är paragraf 6 i rådsslutsatserna utestående där förslag finns om att särskilda effekter av ett förändrat klimat ska nämnas.

Förslaget har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser. Regeringen anser att ett systematiskt arbete med klimatanpassning är av stor vikt. Regeringen ser positivt på en EU-strategi för klimatanpassning med fokus på informationsutbyte och att integrera konsekvenser av klimatförändringar i EU:s övriga policyområden. Konsekvenserna av ett förändrat klimat varierar mycket beroende på nationella, regionala och lokala förutsättningar. Regeringen anser därför att anpassningsåtgärder och prioriteringar behöver anpassas till nationella, regionala och lokala förutsättningar, och inte regleras genom ett juridiskt bindande instrument på EU-nivå.

Beträffande den utestående frågan i paragraf 6 är regeringen flexibel men anser att om klimateffekter nämns så bör effekter som drabbar såväl norra som södra Europa ingå.

För ytterligare information se bifogat rådsPM

7. Övriga frågor

a) EU:s utsläppshandelssystem

Information från kommissionen

Från och med 2012 ingår flygningar till och från samt inom EU i systemet för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Åtgärden beslutades av EU år 2008 efter ett decennium av resultatlösa förhandlingar i FN:s organ för luftfartsfrågor, ICAO, om att införa ett globalt, ekonomiskt styrmedel för att begränsa flygets klimatpåverkan. EU:s agerande har resulterat i kraftiga protester från länder utanför EU.

Den 9 november 2012 kom parterna inom ICAO överens om att tillsätta en högnivågrupp för att ta fram förslag på klimatstyrmedel för det internationella flyget till ICAO:s generalförsamling hösten 2013. Den 24 april 2013 beslutade rådet och Europaparlamentet att tillfälligt skjuta upp genomförandet av handelssystemet vad gäller flygningar till och från EU medan förhandlingarna inom ICAO pågår. Detta är en följd av att länder utanför EU, för att gå vidare med reella förhandlingar i en högnivågrupp, har uttryckt krav på att EU visar anpassbarhet till ett kommande internationellt styrmedel.

b) Internationella möten och evenemang

Information från ordförandeskapet och kommissionen

Förhandlingar inom ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC i Bonn, Tyskland

Den 3-14 juni 2013 pågår tjänstemannaförhandlingar under FN:s klimatkonvention UNFCCC i Bonn, Tyskland, som en förberedelse inför klimatpartsmötet COP19 som hålls i Warszawa i november 2013.

Förhandlingarna omfattar tre parallella spår. Förhandlingarna under Durbanplattformen omfattar dels hur en ny global klimatöverenskommelse, som kan träda ikraft 2015 och börja gälla år 2020, ska utformas och dels hur ambitionsnivån för utsläppsminskningar ska kunna höjas före år 2020. Parterna kommer även att fortsätta arbetet med att implementera tidigare beslut, genom förhandlingar under klimatkonventionens permanenta arbetsgrupper.

Förhandlingar inom ramen för FN:s kemikaliekonventioner i Genève, Schweiz

Partsmöten (COP) och extraordinära partsmöten (ExCOP) för de tre FN-konventionerna inom avfalls- och kemikalieområdet Stockholmskonventionen, Baselkonventionen och Rotterdamkonventionen lades i anslutning till varandra under en tvåveckorsperiod (28 april–10 maj) i Genève, Schweiz.

För Stockholmskonventionen enades parterna bl.a. om att förbjuda flamskyddsmedlet Hexabromcyclododekan (HBCDD). Förbudet innehåller ett tidsbegränsat undantag för användning i polystyrenskivor i byggnader, vilket är i linje med rekommendationerna från den vetenskapliga kommittén. Undantaget är nödvändigt för att hinna fasa in alternativ till flamskyddsmedlet. Under mötet kom parterna också överens om att bilda en ny kommitté för att granska effektiviteten av konventionens arbete.

Inom ramen för Baselkonventionen enades parterna om att fortsätta att vidta åtgärder för att få en miljöriktig avfallshantering på alla nivåer. Åtgärderna rör t.ex. att öka medvetenheten och kunskapen kring miljöpåverkan från avfall samt vägledning för bästa teknik. Arbetet med att anta vägledningen om elavfall kommer att fortsätta till nästa partsmöte 2015.

För Rotterdamkonventionen enades parterna om att lista azinphos-methyl, pentaBDE, octaBDE och PFOS. Listningen betyder att dessa ämnen nu kommer att vara föremål för en informationsprocedur som inkluderar ett förhandsgodkännande när dessa farliga kemikalier eller bekämpningsmedel importeras eller exporteras. Trots Sveriges och EU:s ansträngningar blockerade ett fåtal länder konsensus gällande listning av både parakvat, ett akutgiftigt bekämpningsmedel, och krysotil asbestos.

c) Aktuella lagstiftningsärenden

i) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (första behandlingen)

Information från ordförandeskapet

Kommissionen presenterade den 26 oktober 2012 ett förslag (KOM(2012) 628) till ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömningar av inverkan på miljön av visa offentliga och privata projekt, det så kallade miljökonsekvensbedömningsdirektivet (MKB). Förslaget syftar till att skärpa bestämmelserna om miljökonsekvensbedömningars kvalitet, att förbättra samstämmigheten med annan EU-lagstiftning och internationell rätt samt att förenkla procedurerna för MKB. Det nya förslaget syftar enligt kommissionen främst till att rätta till vissa brister i befintlig lagstiftning samt att ta hänsyn till miljömässiga, socioekonomiska och rättsliga förändringar som skett.

Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för miljö under det cypriotiska respektive det irländska ordförandeskapen. En riktlinjedebatt ägde rum på miljörådsmötet den 21 mars 2013. Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) planerar en omröstning om förslaget den 10 juli.

ii) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2012/0278 (COD)

Information från ordförandeskapet

Kommissionen presenterade den 26 oktober 2012 ett förslag (KOM(2012) 576) om tillträde till genetiska resurser samt en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen. Syftet med förslaget är att genomföra Nagoyaprotokollet som är ett globalt miljöavtal för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden i världen och omfattar reglering för hur användare av genetiska resurser som tillträtts efter det att Nagoyaprotokollet har trätt i kraft efterlever de villkor som ingåtts med tillhandahållande part.

Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för miljö under det cypriotiska respektive det irländska ordförandeskapet och en riktlinjedebatt ägde rum på miljörådsmötet den 21 mars 2013. En omröstning i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) planeras äga rum den 10 juli.

iii) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerade växthusgaser (första behandlingen)

Information från ordförandeskapet

Kommissionen presenterade i november 2012 ett förslag (KOM(2012) 643) till ny förordning om fluorerade växthusgaser. Det övergripande syftet med förslaget är att EU:s medlemsstater på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna bidra till att nå EU:s klimatmål. Mängden fluorerade växthusgaser som sätts på EU:s marknad ska enligt förslaget minska med 79 procent till 2030.

Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för miljö under det irländska ordförandeskapet och kommer att fortsätta förhandlas under nästkommande ordförandeskap. En omröstning i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) planeras äga rum den 19 juni.

d) Mikroplastpartiklar i miljön

Information från den nederländska delegationen

Mikroplastpartiklar är ett stort och ökande problem i den akvatiska miljön då miljögifter lätt fastnar på dessa partiklar. Partiklarna riskerar därefter att komma in i näringskedjan. Mikroplaster används alltmer i kosmetiska produkter och syntetiska textilier, som i sin tur släpper ifrån sig små plastpartiklar.

Enligt information från ordförandeskapet kommer den nederländska delegationen att ta upp möjligheterna till ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter på EU-nivå. Regeringen har för avsikt att stödja det nederländska initiativet samt att under miljörådsmötet framföra att det är viktigt att överväga om ett sådant förbud även bör inkludera andra produkter som innehåller mikroplaster, såsom rengöringsprodukter för hushållen. Regeringen anser även att ytterligare insatser är nödvändiga för att uppskatta olika källors bidrag till den observerade mikroplasten i haven.

e) Det kommande vattentoppmötet i Budapest (8–11 oktober 2013)

Information från den ungerska delegationen

Under FN:s konferens för hållbar utveckling (Rio + 20) som ägde rum i Rio den 20-22 juni 2012 annonserade Ungerns president, János Áder att Ungern hade för avsikt att anordna en internationell vattenkonferens i oktober 2013 (Budapest World Water Summit).

Syftet med konferensen är att följa upp de vattenrelaterade avsnitten i slutsatserna från Rio +20 och utarbeta vattenrelaterade mål för hållbar utveckling samt ge konkret vägledning om de mest angelägna vattenfrågorna - dricksvatten, avlopp och avloppsvatten, integrerad vattenförvaltning, internationellt vattensamarbete och innovativ vattenteknik i syfte att fastställa prioriteringarna för politiken för global utveckling efter 2015.

Mötet kommer att öppnas av Ungerns president János Áder och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, Världsbankens President Jim Yong Kim, OECD: s generalsekreterare Angel Gurría samt UNEP: s generalsekreterare Achim Steiner.

f) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet

Information från den litauiska delegationen

Litauen innehar ordförandeskapet i EU den 1 juli – 31 december 2013. Det inkommande ordförandeskapet sammanfaller med ”Medborgarnas år 2013” (Year of the Citizens). Ordförandeskapets övergripande EU-prioriteringar domineras av fyra övergripande frågekomplex: Energisäkerhet, Östra partnerskapet, Östersjöstrategin samt EU:s yttre gränser.

På miljörådet den 18 juni väntas Litauen redogöra närmare för sina prioriteringar på miljöområdet inför sitt inkommande ordförandeskap.