Miljö - Kommenterad dagordning extrainsatt miljöråd den 30 september 2016
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:455AF3
Promemoria | ||
2016-09-27 | ||
Miljö- och energidepartementet |
EU-nämnden
Rådets möte (miljö) den 30 september 2016
Kommenterad dagordning
2. Ratificering av Parisavtalet
Utkast till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Principöverenskommelse
Begäran om Europaparlamentets godkännande
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har för avsikt att anta ett rådsbeslut om att på EU:s vägnar godkänna Parisavtalet och ett tillhörande uttalande.
Bakgrund
Parisavtalet träder i kraft den trettionde dagen efter att åtminstone 55 parter som tillsammans står för minst 55 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaster har lämnat in sina ratifikationsinstrument. Den 26 september 2016 hade 61 länder som tillsammans står för nära 48% av utsläppen lämnat in sina ratifikationsinstrument.
Regeringens bedömning är att avtalet kommer att träda ikraft under 2016 och eventuellt i tid för att det första partsmötet under Parisavtalet ska äga rum i samband med COP 22 i november. Om ett beslut om EU:s ratificering fattas senast den 7 oktober träder avtalet i kraft och det första partsmötet sker i samband med COP 22. Om det är så att tillräckligt många andra parter ratificerar avtalet så att ett partsmöte sker i samband med COP 22 även utan EUs ratifikation innan 7 oktober så kan EU genom att ratificera avtalet senast den 15 oktober ändå delta som en part vid ett partsmöte.
Parisavtalet är ett så kallat blandat avtal och ska därför ratificeras av både EU och dess medlemsstater. För EU:s del kan detta ske efter att rådet fattat beslut om att EU ska godkänna avtalet och för medlemsstaterna efter det att de nationella godkännandeprocesserna avslutats. Samtliga medlemsstater kommer inte att vara att redo att ratificera den 15 oktober. Den gängse ordningen att alla medlemsstater lämnar sina ratifikationsinstrument samtidigt med EU måste därför frångås om EU redan nu ska kunna ratificera avtalet.
EU och dess medlemsstater har inför COP21 i Paris lämnat in ett planerat nationellt fastställt bidrag och är inte skyldiga att lämna nationellt fastställda bidrag vid ratificeringen. Det är därmed möjligt för EU och dess medlemsstater att ratificera Parisavtalet innan den interna ansvarsfördelningen är beslutad. Den interna ansvarsfördelningen förhandlas för närvarande i rådet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att Sverige och EU fortsatt ska visa sitt ledarskap och verka för ett snabbt ikraftträdande av Parisavtalet. Regeringen föreslår därför att Sverige stödjer förslaget till rådsbeslut om EU:s ratificering av Parisavtalet. Regeringen anser vidare att EU, och de medlemsstater som har möjlighet, ska kunna ratificera Parisavtalet, i tid för att säkerställa att det träder ikraft och att de bli parter till avtalet innan ett eventuellt första partsmöte under Parisavtalet vid COP 22.
Regeringen avser att verka för ett klargörande om att beslutet inte förändrar befogenhetsfördelningen mellan EU och dess medlemsstater samt att beslutet inte utgör ett prejudikat för framtida ratificeringsprocesser. Detta förväntas ske genom ett gemensamt uttalande av rådet och kommissionen.
3. Utkast till rådets slutsatser om förberedelser inför den 22:a sessionen i partskonferensen (COP 22) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 12:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 12) (Marrakech den 7–18 november 2016)
Antagande
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har för avsikt att rådet ska anta rådsslutsatser inför klimatkonferensen COP22/CMP12 i Marrakesh, Marocko.
Bakgrund
Parisavtalet lägger grunden för ett långsiktigt och ambitiöst klimat-arbete i världens alla länder. Det omfattande arbetet med att genomföra Parisavtalet tar nu vid. Ytterligare beslut behöver fattas inom ramen för de internationella klimatförhandlingarna.
Den 22:e partskonferensen inom klimatkonventionen (UNFCCC) respektive det 12:e partsmötet inom Kyotoprotokollet äger rum i Marrakesh, Marocko 7-18 november 2016. Inför detta möte avser EU:s miljöråd anta EU:s förhandlingsmandat genom rådsslutsatser.
Förslaget till rådsslutsatser omfattar ett antal undersektioner som övergripande behandlar Parisavtalet, nationellt genomförande, den fortsatta processen i klimatförhandlingarna, arbetsprogrammet som beslöts i Paris samt insatser för att höja ambitionen före år 2020.
Vissa frågor som ska beslutas vid COP 22 är kopplade till genomförandestöd och klimatfinansiering. Dessa frågor behandlas främst i rådet för ekonomiska och finansiella frågor, ECOFIN.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att Sverige bör stödja förslaget till rådsslutsatser. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna i Marrakesh.
Regeringen anser att förslaget till rådsslutsatser tillgodoser de svenska prioriteringarna. Regeringen har bl.a. fått gehör för stärkta skrivningar om målet i Parisavtalet att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, samt att alla parter ska ha samma åtagandeperioder på sikt för att kunna öka ambitionen i linje med temperaturmålen. Vidare har regeringen drivit och fått genomslag för skarpare skrivningar om att EU tydligt står bakom balansen och alla delar i Parisavtalet samt behovet att dra nytta av synergierna i genomförandet mellan andra EU-processer såsom Agenda 2030. Centralt för regeringen har också varit att tydligare konkretisera vad EU anser behöver åstadkommas i Marrakesh, exempelvis i arbetet men arbetsprogrammet för utveckling av ett gemensamt uppföljnings- och tranparenssystem och för de beslut som är planerade under partsmötet.