Miljö Kommenterad dagordning 3 mars08

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:13737 Till p. 2 (Miljö)Från Miljödepartementet

PAGE 2

Kommenterad dagordning

rådet

2008-02-25

Miljödepartementet

Internationella enheten

EU-nämnden

Miljö- och jordbruksutskottet

Rådets möte (miljöministrarna) den 3 mars 2008

Kommenterad dagordning

1. – Godkännande av dagordningen

2. – A-punkter
–
– CM 644/08 (PTS A).

–

Preliminär A-punktslista bifogas.

3. – Bidrag till Europeiska rådets vårmöte (13-14 mars 2008) – – - Antagande av rådets slutsatser

– 6415/08 (ENV 91 ECO 20 ECOFIN 71 ENER 50 MI 56 RECH – 58 AG 18 POLGEN 13)

Avsikten med behandlingen i rådet

Anta Miljörådets inspel till Europeiska rådets vårtoppmöte om Lissabonstrategin.

Bakgrund

Miljörådet kommer liksom flera andra råd (bl.a. Ekofin, Konkurrenskraftsrådet och Energirådet) att skicka ett inspel till Europeiska rådets diskussion på toppmötet den 13-14 mars om översynen av Lissabonstrategin för hållbar tillväxt och sysselsättning. Det innehåller fem delar: A. Klimatförändringar och energi, B. Stoppa förlusten av biologisk mångfald, C. Miljöteknologier, D. Hållbar konsumtion och produktion samt E. Bättre lagstiftning. Inför diskussionen på Miljörådet är många medlemsstater nöjda med ordförandeskapets text i stort. Bland de utestående frågorna finns principer för att omsätta klimat- och energimålen i konkreta åtgärder, särskilt frågan om solidaritet och konvergens, risken för s.k. ”carbon leakage” (att konkurrensutsatt industri, särskilt energiintensiv industri flyttar ut), vad handelssystemet ska omfatta samt hållbarhetskriterier för biomassa.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget till Miljörådets inspel till diskussionen på vårtoppmötet och anser att det är rätt frågor som tas upp. Tyngdpunkten bör läggas på klimatförändringar och energi. Det är också viktigt att understryka miljöpolitikens viktiga bidrag till konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning, sambandet mellan klimatförändringar och biologisk mångfald, liksom ekosystemtjänsternas bidrag till en hållbar ekonomisk utveckling. Regeringen välkomnar även att hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik lyfts fram och stödjer kommissionens program för bättre lagstiftning.

Regeringen stödjer en ambitiös uppföljning av klimatkonferensen på Bali som innebär att EU kan bevara sin ledande roll i det internationella klimatarbetet. Europeiska rådet bör ge en klar och ambitiös tidtabell för när lagstiftningsåtgärderna i klimat- och energipaketet bör antas i ett nära samarbete med Europaparlamentet. Detta är en viktig fråga inför Sveriges ordförandeskap i ministerrådet. Det är också viktigt att rådet fastslår vilka principer som bör gälla för att omsätta målen på klimat- och energiområdet - som Europeiska rådet antog i mars 2007 - till konkreta åtgärder. Regeringen stödjer att rådet tillkännager vad man vill uppnå inom ramen för paketet, t.ex. vad gäller handel med utsläppsrätter (ETS).

Regeringen avser att bidra till att de utestående frågorna lösas på ett acceptabelt och konstruktivt sätt.

Rådslutsatser om miljöministrarnas inspel till Europeiska rådets vårtoppmöte i mars 2008 har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Se vidare bilaga 1.

4. – Lagstiftningspaket för klimat och energi (R)
– (Rättslig grund som föreslagits av kommissionen: artikel 175.1 i – fördraget)
– – Riktlinjedebatt
– (Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 c i rådets – arbetsordning)
–
– 6404/08 (ENV 89 ENER 47 IND 13 COMPET 56 MI 54
– ECOFIN 68 TRANS 38 AVIATION 41 AGRI 45 CODEC 186)
–

Avsikten med behandlingen i rådet

Klimat- och energipaketet ska debatteras utifrån de frågor som ordförandeskapet har föreslagit.

Bakgrund

Vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2007 fattades beslut om en integrerad klimat- och energipolicy. I centrum för beslutet stod ett övergripande klimatmål om att minska unionens utsläpp av växthusgaser med 20 % till 2020 jämfört med 1990 (30% inom ramen för en internationell överenskommelse ). I syfte att kunna leva upp till detta mål antog Europeiska rådet ambitiösa mål till 2020 för energieffektivisering (20%), för förnybar energi allmänt (20%, bindande) och specifikt för biodrivmedel (10%, bindande).

Målen följs upp av det klimat- och energipaket som KOM presenterade den 23 januari 2008, innehållande:

- Direktiv om främjande av användningen av förnybar energi

- Revidering av EUs handel med utsläppsrätter efter 2012

- Börde- eller ansvarsfördelning per land för utsläpp utanför den handlande sektorn för att nå målet om - 20 % för växthusgaser

- Regelverk för koldioxid och lagring

- Meddelande om medlemsstaternas handlingsplaner för energieffektivisering

- Statstödsregler på miljöområdet

Vid miljörådsmötet har ordförandeskapet tagit initiativ till en debatt om paketet utifrån fyra frågor. Frågorna tar upp ambitionsnivån i paketet och i vilken grad det svarar mot slutsatserna från Europeiska rådets toppmöte i mars 2007, principer för ansvarsfördelningen och kostnadseffektiviteten i det nya föreslagna handelssystemet, samt det föreslagna ramverket för geologisk lagring och kriterier för hållbar produktion av biobränslen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är högt prioriterat för regeringen att EU nu tar viktiga steg mot en gemensam och stark strategi för att klara klimatutmaningen. Paketets inriktning är i linje med den svenska regeringens politik som syftar till att fortsatt minska vår klimatpåverkan och öka andelen förnybar energi genom en offensiv politik för att förena företagande och miljöhänsyn. Den svenska regeringens uppfattning är att paketet i sina huvuddrag väl svarar mot toppmötets begäran. Beträffande konkurrenskraften är paketet ett viktigt bidrag till Lissabonstrategin och utveckling av en alltmer konkurrenskraftig europeisk industri för hållbar produktion.

Förslaget till revidering av systemet för utsläppshandel är enkelt och på så vis attraktivt, men konsekvenserna på medlemsstatsnivå behöver analyseras och åtagandena tydliggöras. Särskilt måste det analyseras ut effektivitetssynpunkt hur fördelningen mellan den handlande och den icke-handlande sektorn ser ut om EU åtar sig en minskning med 30% inom ramen för en internationell överenskommelse.

Regeringen välkomnar den föreslagna ökade harmoniseringen av regelverket för handelssystemet, samt att handeln vidgas till att omfatta fler gaser och sektorer. Regeringen är också positiv till att kommissionen föreslår ett tufft tak på EU-nivå och att kommissionen föreslår ett större inslag av auktionering av utsläppsrätter. För att inför globala förhandlingar främja utvecklingen av marknaderna särskilt i utvecklingsländer kan ett större utrymme för CDM eller CDM- liknande mekanismer alltså komma att behövas.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till direktiv om koldioxidlagring och ser fram emot att delta konstruktivt i de fortsatta förhandlingarna. Regeringen anser att avskiljning, transport och lagring av koldioxid i underjordiska geologiska formationer är en bland flera viktiga tekniska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären.

Regeringen stödjer syftet med de föreslagna kriterierna för hållbar produktion av biobränslen, men anser inte att syftena uppnås med nuvarande utformning. Formuleringarna kring biologisk mångfald innehåller onödiga detaljer som riskerar att få oavsedda bieffekter, vilka kan slå orättvist mot utvinning av biodrivmedel. Att därtill ha ett system med ett krav på 35% minskning av växthusgaserna utan att på något sätt främja biodrivmedel med bättre egenskaper anser vi inte vara tillräckligt för att på ett verkningsfullt sätt bidra till måluppfyllelsen.

Lagstiftningspaketet lades av kommissionen i januari 2008 och har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Direktivförslaget om främjande av förnybar energi har tidigare behandlats i EU-nämnden den 22 februari inför debatten i rådet för transport, telekom och energi den 28 februari.

Se vidare bilaga 2.

5. – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om – utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens – samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta
– fordon (R)
– (Rättlig grund föreslagen av kommissionen: Artikel 95 i
– fördraget)
– - Riktlinjedebatt
– (Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 c i rådets – arbetsordning)
–
– 6418/08 (ENV 92 ENT 26 CODEC 191)

Avsikten med behandlingen i rådet

Debattera förslaget till förordning om koldioxidkrav för lätta fordon utifrån två frågeställningar som ordförandeskapet presenterat.

Bakgrund

Förslaget till förordning bygger på rådsslutsatserna om det meddelande om gemenskapens strategi för minskade koldioxidutsläpp från lätta bilar som föregick förslaget till förordning och som antogs av miljörådet i juni 2007. Förslaget lades i december 2007 och utgör en del av gemenskapens integrerade åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från personbilar. Syftet är att reglera hur biltillverkarna ska nå sitt mål på 130 g koldioxid/km i genomsnitt till 2012. Förordningen kommer att kompletteras med förslag på hur de återstående 10 g koldioxid/km kan uppnås.

Vid miljörådsmötet den 3 mars avser ordförandeskapet hålla en debatt om den förslagna förordningen utifrån två frågor:

1. Är ministrarna ense om att kommissionens förslag om utsläppsnormer för nya personbilar respekterar de kriterier som rådet anger i sina slutsatser om resultatet av översynen av gemenskapens strategi för att minska koldioxidutsläppen från bilar?

2. Vad kan konkret göras för att ytterligare förbättra balansen mellan de olika inslagen i förslaget för att dess miljömål ska kunna uppfyllas?

Förslag till svensk ståndpunkt

Svar på fråga 1:

Regeringen ser positivt på kommissionens förslag och anser att de uppfyller kravet på ambitiösa koldioxidkrav för personbilar. Regeringen anser att kommissionens förslag att nå det genomsnittliga målet på 130 g koldioxid/km med hjälp av en gränsvärdeskurva som funktion av bilens vikt uppfyller rådets slutsatser från juni 2007 vad avser att undvika obefogade konkurrenssnedvridningar mellan biltillverkarna.

Dessutom anser regeringen att förslaget till lutning på gränsvärdeskurvan är väl avvägt i fråga om olika biltillverkares möjligheter att minska utsläppen. Vidare stödjer regeringen principen med en straffavgift och att den successivt höjs med start 2012, men har ännu inte tagit ställning till de föreslagna avgiftsnivåerna. En straffavgift är att föredra framför ett slutet handelssystem för biltillverkarna, eftersom biltillverkaren då inte behöver betala till konkurrenterna, vilket skulle påverka konkurrensen ännu mer.

Svar på fråga 2:

Regeringen anser att förslaget bör kompletteras med koldioxidkrav för lätta lastbilar och distributionsbilar (så kallade nyttofordon). För att bättre återspegla de verkliga koldioxidutsläppen anser regeringen att kontrollen av överensstämmelsen hos fordon i drift, som idag gäller för avgasutsläppen, hädanefter även bör omfatta kontroll av bilens koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. Regeringen saknar också en förklaring till hur koldioxidutsläppen från bilar som kan certifieras på två drivmedel ska beräknas. Bilar som kan certifieras på biodrivmedel bör kunna tillgodoräkna sig att deras koldioxidutsläpp delvis är koldioxidneutrala vid fastställandet av bilarnas specifika utsläppsmål, samtidigt som det bör finnas incitament för effektivitet även för fordon som drivs med förnybara drivmedel. Regeringen ställer sig tvekande till huruvida det är nödvändigt med ett undantag för små oberoende biltillverkare.

Förslaget till förordning om koldioxidkrav för lätta fordon har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Se vidare bilaga 3.

6. – Förberedelse av det nionde ordinarie mötet i partskonferensen
– för konventionen om biologisk mångfald (Bonn den 19-30 maj
– 2008)
– - Antagande av rådets slutsatser

– 6174/08 (ENV 76 AGRI 40 RECH 44 ENER 41 PI 7 FORETS 5 – PECHE 33 ONU 6)

Avsikten med behandlingen i rådet

Anta rådslutsatser om de fortsatta EU-gemensamma förberedelserna inför det nionde partsmötet (COP9) inom FN:s konvention om biologisk mångfald (UN Convention on Biological Diversity, CBD), som hålls i maj 2008 i Bonn, Tyskland.

Bakgrund

FN:s konvention om biologisk mångfald syftar till bevarande och uthålligt nyttjande av den biologiska mångfalden samt att rättvist fördela den nytta som uppstår vid utnyttjandet av genetiska resurser. Miljörådets möte 28 juni 2007 antog rådslutsatser om för EU prioriterade frågeställningar i CBD-arbetet inför COP 9. Dessa slutsatser föreslås kompletteras och uppdateras vid miljörådet 3 mars 2008.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar och ställer sig bakom de delar av förslaget till rådslutsatser som överenskommits i rådsarbetsgruppen, under ledning av det slovenska ordförandeskapet. Två utestående frågor återstår dock efter behandlingen.

Vad beträffar nya, innovativa mekanismer för finansiering av CBD:s genomförande, arbetar Sverige enligt principen att miljöaspekter ska integreras i utvecklingssamarbetet, och samarbetsländers egna prioriteringar och behov ska vara styrande. Detta betyder att särskilda finansieringslösningar och toppstyrning bör undvikas. Sverige betonar att den internationella miljöfonden GEF är CBD:s internationella finansiella mekanism. Sverige anser att nya finansieringsformer inom länder bör övervägas, men betonar att sådana bör inrättas inom ramen för länders biodiversitetsstrategier och relevanta sektorsvisa strategier, och att de ska vara frivilliga. Sverige stöder ordförandens förslag, i vilket länder uppmanas att överväga att bidra med nya medel eller på nya sätt (eng: “means”) för CBD:s genomförande.

För den specifika frågan om en global fond för skyddade områden betonar Sverige dessutom att områdesskydd bör bedrivas inom ramen för länders biodiversitetsstrategier och relevanta sektorsvisa strategier. Sverige ser en risk för att Life Web initiative ger givarländerna en större kontroll över mottagarländernas arbete med genomförande av CBD, särskilt om resurser tas från det ordinarie arbetet och istället läggs på LifeWeb. Sverige kan dock godta ordförandens förslag, enligt vilket EU välkomnar initiativet och uppmuntrar länderna att delta i det fortsatta utarbetandet av initiativet.

Rådslutsatser om för EU prioriterade frågeställningar inför COP9 inom CBD behandlades på EU-nämndens sammanträde den 20 juni 2007.

Se vidare bilaga 4.

7. – Förberedelse av det fjärde mötet i partskonferensen för
– COP/MOP 4 i dess egenskap av möte mellan parterna i
– Cartagenaprotokollet om biosäkerhet (Bonn den 12-16 maj
– 2008)
– - Antagande av rådets slutsatser
–
– 6346/08 (ENV 86 WTO 24 ONU 7 AGRI 43)

Avsikten med behandlingen i rådet

Anta rådslutsatser om EU:s förberedelser inför det fjärde partsmötet inom Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till FN:s konvention för biologisk mångfald, i maj 2008 i Bonn, Tyskland.

Bakgrund

Cartagenaprotokollet reglerar gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt modifierade organismer (GMO). Artikel 27 öppnar för möjligheten för protokollets parter att besluta om en internationell ansvarsordning för GMO på sitt fjärde partsmöte. Detta fjärde partsmötet äger rum i maj i år i Bonn. EU arbetar för ett beslut i två steg, där det första steget innebär enighet om ett sätt frivilliga regler som i ett andra steg görs bindande. Rådet väntas fatta beslut om rådsslutsatserna vid rådsmötet 3 mars. Därefter kommer EU att föra fram rådsslutsatserna som grund för ståndpunkter på partsmötet.

Förslaget till rådsslutsatser slår fast EU:s grundläggande förhandlingspositioner. De uppmanar partsmötet att ta ett beslut om en internationell ansvarsordning för skador från gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt modifierade organismer (GMO/LMO). Slutsatserna uppmanar även partsmötet att främja arbetet med riskbedömning och riskhantering, spårbarhet, socioekonomiska aspekter, informationscentrumet för biosäkerhet (BCH), finansiella mekanismer och kapacitetsuppbyggnad.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan stödja förslaget till rådsslutsatser. I förhandlingarna har Sverige argumenterat för att skrivningarna om kapacitetsuppbyggnad ska framhäva långsiktiga satsningar för att främja utbildning och forskning som leder till att länder kan göra en bedömning av sina egna behov och problem. Sverige har fått gehör för detta.

Rådslutsatser om EU:s förberedelser för det fjärde partsmötet inom Cartagenaprotokollet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Se vidare bilaga 5.

8. – Övriga frågor –

a) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om –
– typgodkännande av motorfordon och motorer med avseende på
– utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till
– information om reparation och underhåll av fordon (R)
– = – Information från ordförandeskapet
–
– 5127/08 ENT 3 ENV 9 CODEC 14

Ordförandeskapet kommer att informera om förhandlingarna på rådsmötet. Regeringen välkomnar kommissionens förslag och stödjer skärpta utsläppsgränser för partiklar och kväveoxider, vilka har stor betydelse för att nå EU:s luftkvalitetsmål till år 2020. Regeringen ser också positivt på införandet av internationellt harmoniserade körcykler och provmetoder. En annan viktig fråga för regeringen är att minska utsläppen av koldioxid från tunga bilar. Regeringen arbetar för att förordningen ska ange att kommissionen ska utveckla en mätmetod för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från hela fordon och inte, som kommissionen föreslår, enbart från motorn.

b) – Buller från militära flygplan
– - På begäran av den nederländska delegationen

c) – Utsläpp från sjöfart (kommande diskussion i Internationella – sjöfartsorganisationens kommitté för skydd av den marina
– miljön)
– - På begäran av den nederländska delegationen

d) – Ukrainas slutliga beslut om djuspseglingskanalen mellan Donau – och Svarta havet - ett hot mot Donaudeltat
– - På begäran av den rumänska delegationen