Miljö, förgröning RådsPM, dp.5 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C92A6)


Rådspromemoria

2014-02-24

Miljödepartementet

Miljömålsenheten

Rådets möte (Miljö) den 3 mars 2014

Dagordningspunkt 5

Rubrik: Miljöanpassning av den europeiska terminen

Dokument: Kommissionens årliga tillväxtrapport 2014 KOM (2013) 800 samt ett diskussionsunderlag från kommissionen 6349/14.

Tidigare dokument:
Fakta-PM: 2013/14 FPM 33

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Tillväxtrapporten inför 2014 har behandlats vid två tidigare tillfällen, vid Ekofin den 18 februari 2014 och vid konkurrenskraftsrådet den 20-21 februari 2014.

Bakgrund

Den 13 november 2013 presenterade kommissionens sin årliga tillväxtrapport inför 2014. Den kommer att ligga till grund för en diskussion vid Europeiska rådet den 20-21 mars 2014 då stats- och regeringscheferna ska ge vägledning inför medlemsstaternas rapportering inom ramen för Europa 2020-strategin(nationella reformprogram) och stabilitets- och tillväxtpakten. Ordförandeskapet har presenterat ett antal frågeställningar för diskussion på miljörådet. Syftet är att stärka den gröna dimensionen i processen.

Frågeställningarna för diskussion är följande:

Vilka utmaningar finns för att nå mål för minskade växthusgasutsläpp och resurseffektivitet i ljuset av den årliga tillväxtrapporten 2014?

Vilka åtgärder på nationell nivå i fråga om resurseffektivitet och klimatåtgärder har bäst förutsättningar att bidra till hållbar tillväxt och jobb och bör därför inkluderas i det nationella reformprogrammet 2014?

Hur kan rollen för miljöministrar stärkas under de olika faserna i den europeiska terminen?

Rättslig grund och beslutsförfarande

Förslag till svensk ståndpunkt

1. Vilka utmaningar finns för att nå mål för minskade växthusgasutsläpp och resurseffektivitet i ljuset av den årliga tillväxtrapporten 2014

I tillväxtrapporten konstaterar kommissionen att den ekonomiska krisen har nått sin vändpunkt och att det finns tecken på en långsam återhämtning i EU. Kommissionen lyfter fram att den största utmaningen inför 2014 blir att upprätthålla reformtakten för att förbättra konkurrenskraften och säkra en varaktig återhämtning. Regeringen är positiv till att tillväxtpotentialen i en grön resurseffektiv ekonomi lyfts fram. Regeringen välkomnar därför initiativet att stärka den gröna dimensionen inom ramen för den europeiska terminen.

Utöver detta anser regeringen att utfasning av miljöskadliga subventioner är en angelägen åtgärd, som bör ske inom ramen för de nationella reformprogrammen. Regeringen föreslår vidare att kommissionen följer upp om det finns miljöskadliga subventioner på EU-nivå sektor för sektor. Regeringen vill också att kommissionen sammankallar Forum för marknadsbaserade instrument, där företrädare för miljö- och finanssektorn möts, till överläggningar i enlighet med miljörådets slutsatser i oktober 2009 om en eko-effektiv ekonomi inom ramen för Lissabonagendan efter 2010 och EU-strategin för hållbar utveckling.

2. Vilka åtgärder på nationell nivå i fråga om resurseffektivitet och klimatåtgärder har bäst förutsättningar att bidra till hållbar tillväxt och jobb och bör därför inkluderas i det nationella reformprogrammet 2014?

Vad gäller åtgärder på nationell nivå vill regeringen lyfta fram att innovationer, miljöteknik och forskning bidrar till att förutsättningar skapas för att utveckla resurseffektiva lösningar och nya gröna jobb. Det kan t.ex. gälla marknadsinstrument som driver på utvecklingen av varor med mindre miljö- och hälsofarliga ämnen. Samtidigt är det angeläget att utveckla resurseffektiva kretslopp genom att förebygga återcirkulation av farliga ämnen. Ökade krav på materialåtervinning borde vara en stark drivkraft för utfasning av farliga ämnen. Genom substitution av farliga ämnen till mer hållbara alternativ ökar också potentialen för innovativa lösningar.

3. Hur kan rollen för miljöministrar stärkas under de olika faserna i den europeiska terminen?

Regeringen anser att miljörådet bör följa upp hur målet nås om att 20 % av EU-budgeten ska gå till klimatåtgärder. Regeringen vill därför föreslå att kommissionen sammanställer och redovisar vartannat år hur målet nås. Denna information är av betydelse både för miljörådet och Europeiska rådet.

Europaparlamentets inställning

Förslaget

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ekonomiska konsekvenser

Övrigt