Miljö dp 9 RådsPM valfångst 090223
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:1575D6
Bilaga 6 | ||
Rådspromemoria | ||
2009-02-23 | ||
Miljödepartementet |
Internationella enheten |
Rådets möte (Miljö) den 2 mars 2009
Dagordningspunkt: 9
Rubrik: Proposal for a Council Decision establishing the position to be adopted on behalf of the European Community with regard to proposals for amendments to the International Convention on the Regulation of Whaling and its Schedule (*)
Dokument: Ej tillgängligt ännu.
Tidigare dokument:
15950/08 ENV 852 PECHE 320
Fakta PM; Gemenskapens agerande inom Internationella Valfångstkommissionen
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
Ja – juni 2008
Bakgrund
Internationella valfångstkommissionen (IWC) är en internationell organisation för bevarande och förvaltning av valbestånd på global nivå som inrättades genom Internationella valfångstkonventionen (ICRW). Syftet med konventionen är att bevara valbestånden för att möjliggöra en metodisk utveckling av valfångstindustrin.
Enligt förslaget till rådsbeslut ska gemenskapens ståndpunkt vid möten inom IWC uttryckas av medlemsstaterna, som agerar gemensamt och i gemenskapens intresse. EG:s övergripande mål i fråga om IWC är enligt förslaget att få till stånd ett effektivt internationellt regelverk för valskydd. Medlemsstaterna ska bl.a. motsätta sig alla förslag om ändring av tillägget som innebär att moratoriet för kommersiell valjakt hävs helt eller delvis.
Förslaget föreslås omfatta en tidsperiod av tre år, till skillnad från kommissionens förslag som var obegränsat i tid. Det föreslagna rådsbeslutet berör både principiella, rättsliga frågor rörande relationen mellan kommissionen, rådet och medlemsstaterna, liksom sakfrågor relaterade till utvecklingen inom IWC. Våren 2008 fick Sverige inte gehör för sitt krav på att samarbetet mellan EU:s medlemsstater och KOM skulle baseras på rådsslutsatser i stället för på ett rådsbeslut.
Arbetet inom IWC med att skapa en ny förvaltningsplan för valar befinner sig f.n. i ett dödläge. Japan har hotat med att lämna IWC och bilda en ny valjaktsorganisation med rätt att jaga val nu. Detta är formellt möjligt men politiskt komplicerat. Norge och Island har förklarat – liksom Japan – att de t.v. kvarstår inom IWC med sänkt representation och aktivitet.
En process inleddes dock våren 2008 på initiativ av USA och Japan (Ordf. resp. vice ordf. i IWC) för att med extern hjälp försöka lösa nuvarande dödläge i förhandlingarna. Särskilda möte har hållits under året inom en mindre arbetsgrupp med brett deltagande där också Sverige ingick.
Gruppen lämnade den 2 februari 2009 ett förslag som innebar att den japanska vetenskapliga jakten runt Antarktis skall fasas ut under en 5-årsperiod och ersättas med en mindre omfattande, icke kommersiell kustjakt inom egen ekonomisk zon. Ett nytt valreservat skall skapas i södra Atlanten. Återstående frågor rörande bl.a. den norska och isländska jakten skall lösas under kommande 5 år liksom frågor rörande internationell kontroll av jakt och beredning och IWC:s mandat över vetenskaplig jakt.
För att på ett effektivt sätt kunna reglera all jakt på större valar krävs en ny förvaltningsplan, vilket Sverige länge har verkat för. En sådan plan kräver i sin tur stöd från 75 % av IWC:s medlemsstater, varför en kompromiss med valjaktsländerna, som utgör nästan halva IWC, är nödvändig. EU:s f.n. 23 medlemmar inom IWC utgör samtidigt en blockerande minoritet.
EU har ännu inte diskuterat det nya förslaget, varför den föreslagna gemensamma ståndpunkten inför IWC:s kommande partsmöten måste utformas så att förslaget kan tas om hand.
Vid partsmötet i juni 2009 i Portugal kommer också frågan om en utökad kvot för ursprungsbefolkningarnas husbehovsjakt på Grönland att tas upp. Danmark kommer att föreslå att jakten utökas med 10 knölvalar under totalt 5 år. För att förhandlingarna vad gäller den övergripande frågan om en ny förvaltningsplan skall gå i lås bedöms det som i praktiken nödvändigt att den grönländska kvoten beviljas.
Vid partsmötet i Santiago 2008 var samma fråga uppe. En majoritet av EU:s MS tvingade då de nordiska länderna att rösta emot den utökade grönländska kvoten trots att IWC:s regler var uppfyllda. Eftersom EU har en blockerande minoritet inom IWC innebar detta att den grönländska kvoten inte beviljades, vilket väckte starka protester från många medlemsländer inom IWC och sågs som ett sätt att urholka ursprungsbefolkningars rättigheter.
IWC:s vetenskapliga kommitté har godkänt det grönländska förslaget, som också står i överensstämmelse med regelverket inom IWC vad gäller befolkningens rättigheter till valkött. Om den utökade grönländska kvoten ånyo skulle stoppas är risken stor att hela förhandlingsprocessen inom IWC bryter samman. Det kan inte uteslutas att Grönland i en sån situation skulle lämna IWC sannolikt åtföljd av flera länder.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 175:1, 300 (2)(2)
Svensk ståndpunkt
Om en majoritet av medlemsstaterna ser fördelar med att anta ett rådsbeslut i stället för rådsslutsatser, kommer Sverige inte att motsätta sig det, utan kommer att arbeta konstruktivt för att få till stånd ett bra beslut.
Sverige ser det som ett framsteg att den gemensamma ståndpunkten är begränsad i tiden, men förespråkar att den enbart ska hänvisa till partsmötet i juni 2009, IWC 61. Det är det vanliga tillvägagångssättet i andra multilaterala miljökonventioner, t.ex. Konventionen om biologisk mångfald, CBD, och Kyotoprotokollet. Med beaktande av den konstruktiva process som pågår inom IWC är det viktigt att en gemensam ståndpunkt är flexibel. En ståndpunkt som omfattar mer än ett partsmöte inom IWC och som inte kan ändras av medlemsstaterna, utan enbart av kommissionen, uppfyller inte kraven på flexibilitet. Det är särskilt viktigt eftersom både Europaparlamentet och EU-kommissionen kommer att bytas ut under 2009.
Kommissionen har jämfört det föreslagna rådsbeslutet med beslut under Cartagenaprotokollet och den internationella konventionen för bevarande av tonfisk, ICCAT. Till skillnad mot dessa miljöavtal är kommissionen inte part i IWC, och kan inte heller så bli. ICCAT är dessutom baserad på artikel 37 i fördraget och kommissionen har här exklusiv kompetens Detta till skillnad från IWC, där den rättsliga grunden är artikel 175 i fördraget och medlemsstaterna och kommissionen har delad kompetens.
Det föreslagna recitet 7 a ändrar inte Sveriges uppfattning beträffande begränsningen av rådsbeslutet i tid.
Sverige stödjer i sak innehållet i utkastet till rådsbeslut vad gäller den mer övergripande frågan om inställningen till regelverket rörande en ny förvaltningsplan för valar (Annex 2a och 2b). Vi kan acceptera att moratoriet på sikt inskränks eller avskaffas förutsatt att ett nytt regelverk skapas som ger IWC fullt mandat över all valjakt och som innebär att internationell kontroll införs.
Sverige stödjer det danska förslaget om utökade kvoter på 10 knölvalar under 5 år för den grönländska husbehovsjakten förutsatt att Vetenskapliga kommittén godkänner förslaget. Sverige anser att IWC:s regelverk ska följas, vilket enligt beslut i IWC 1994 ger Grönland rätt till den utökade kvoten. Ett rådsbeslut på 3 år leder till att mandatet omfattar också det möte där alla ursprungsbefolkningars kvoter omprövas. Även länder som Ryssland, USA och länder i Västindien kommer då att beröras, vilket kommer att ytterligare öka motståndet mot EU:s förslag.
Därför önskar vi i första hand återgå till den text som föreslogs av Ordf. inför mötet i COREPER beträffande Annex 2d med undantag för ordet ”all” markerat nedan.;
Support proposals for the management of aboriginal subsistence whaling, on the condition that the conservation of the relevant stocks is not compromised, having due regard to the precautionary principle and the advice of the Scientific Committee, and that whaling operations are properly regulated and [all] whaling catches remain sustainable within the scope of subsistence needs for local use;
Vi vill undvika hänvisningar till”small whales” eller ”all whaling”, vilka ger argument för att inskränka den grönländska kvoten.
Vid COREPER agerade Sverige i frågan om 2d i Annexet då KOM trots underhandsindikationer valde att inte ta upp det i sina inledande kommentarer. Sverige föreslog att stryka ”all” i 2d och göra ett tillägg i recit 7. Det förslaget fick stöd av kommissionen och ett par medlemsländer, medan några andra medlemsländer ville istället lägga till i slutet av 2d) ”taking into account all species” och då även SI och HU inte kunde acceptera det SE:s förslag valde ORDF till sist att återgå till sin egen text.
Vi avvaktar med slutligt ställningstagande till förslaget tills detta presenterats. Sverige avser att arbeta konstruktivt för att finna en gemensam lösning vid mötet.
Europaparlamentets inställning
Har ej behandlats
Förslaget
Enligt förslaget till rådsbeslut skall gemenskapens ståndpunkt vid möten inom IWC uttryckas av medlemsstaterna som agerar gemensamt och i gemenskapens intresse. Europeiska gemenskapens övergripande mål i fråga om IWC är enligt förslaget att få till stånd ett effektivt internationellt regelverk för valskydd. Som rättslig grund för förslaget till beslut anger kommissionen art. 175.1 EG (gemenskapens miljöpolitik) jämförda med art. 300.2 andra stycket EG (som behandlar gemenskapens ståndpunkt i internationella organ). Kommissionen har tydligt markerat att valjakt egentligen borde regleras via den gemensamma fiskeripolitiken, men att man i detta fall gjort ett undantag.
Förslaget föreslås omfatta en tidsperiod av tre år, till skillnad från kommissionens förslag som var obegränsat i tid. För att i viss mån möta Sveriges invändningar har ordförandeskapet försökt stärka skrivningarna i recit 7a genom att infoga en uppmaning till kommissionen att till rådet regelbundet rapportera läget i förhandlingarna. Ändringarna i recit 7 ändrar inte Sveriges bedömningen eftersom ändringar under perioden fortfarande endast kan initieras av kommissionen.
I sak innebär förslaget att MS vid detta möte skall stödja bevarandet av moratoriet och motsätta sig nya former av valjakt om inte sådana förslag garanterar förbättringar i valarnas bevarandestatus och medför att IWC får full kontroll över all valjakt.
MS skall stödja förslag som avskaffar den vetenskapliga jakten och som skapar nya valskyddsområden. Beträffande ursprungsbefolkningars husbehovsjakt kommer förslaget sannolikt att innehålla skrivningar som ger möjlighet till begränsning av inuiternas jakt på Grönland utöver vad som krävs av IWC.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
EU:s regelverk förbjuder jakt på val.
Ekonomiska konsekvenser
Inga
Övrigt
ICRW - International Convention for the Regulation of Whaling
IWC - International Whaling Commission
CITES - Convention on International Trade in Endangered Species
CBD - Convention on Biological Diversity