Miljö, dp. 5, RådsPM Markskyddsdirektiv
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234FE3
Bilaga 4
Rådspromemoria
2009-06-15
Miljödepartementet
Enheten för naturresurser
Rådets möte (miljö) den 25 juni 2009
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd (R)(*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 175.1 i fördraget))
- Lägesrapport
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 b i rådets arbetsordning)
Dokument: Ej inkommit
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2006/07:FPM45
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 14 december 2007.
Överläggning i Miljö- och jordbruksutskottet: 27 mars 2007.
Bakgrund
Kommissionen förslag till markskyddsdirektiv presenterades 2006. Trots intensiva förhandlingar kunde inte en politisk överenskommelse nås under det portugisiska ordförandeskapet december 2007. Tjeckien har gjort stora ansträngningar under våren i syfte att söka nå en politisk överenskommelse vid rådsmötet 25 juni. Några medlemsländer avvisar ett direktiv och förespråkar nationell reglering kombinerat eventuellt med en strategi på gemenskapsnivå. Även andra har problem med förslaget. Samtidigt finns en rad nya medlemsländer samt länder i södra Europa som har en stark önskan om gemenskapslagstiftning med högre grad av harmonisering. Kommissionen förordar också en sådan ansats och har därför haft svårt att acceptera att medlemsländerna ges större flexibilitet.
Nu har tjeckiska ordförandeskapet gjort en sista ansträngning och ökat flexibiliteten ytterligare något. Trots detta finns en blockerande minoritet och ordförande kommer därför inte att ta upp frågan för politisk överenskommelse utan istället lämna en lägesrapport.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund utgörs av EG-fördragets artikel 175.1. Beslut fattas med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande.
Svensk ståndpunkt
Europas mark behöver ett hållbart skydd. Det svenska ordförandeskapets bedömning är att det för närvarande saknas förutsättningar att nå en politisk överenskommelse. En rad ordförandeskap, nu senast det tjeckiska, har aktivt sökt överbrygga de skilda uppfattningarna i rådet. Nu krävs tid för medlemsländerna och kommissionen att reflektera över hur arbetet med markskydd bäst kan drivas inom EU.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet röstade den 15 november 2007. De har lämnat ca 100 ändringsförslag. Europaparlamentet menar att ett flexibelt ramdirektiv är bästa sättet att uppmuntra medlemsländerna att skydda marken. Europaparlamentet understryker att hållbar markanvändning ska vara syftet, samt föreslår att värdefulla marker ska identifieras, liksom att skyddet mot markförsämringsprocesser ska ske i särskilda prioriterade områden. Parlamentet påpekar behovet av att medlemsländer som gjort markskyddsåtgärder ska kunna använda detta arbete. Man föreslår också fler åtgärder direkt för jordbruk.
I flera fall går parlamentets åsikter i samma riktning som förslaget genomgått i behandlingen i rådsarbetsgruppen, men parlamentets förslag är ofta detaljerade.
Förslaget
Förslaget till ramdirektiv för markskydd innehåller består av fyra huvuddelar;
Syftet med direktivet är hållbar användning av mark och att säkerställa markens olika funktioner
Hårdgöring av marken ska minimeras där det behövs
För erosion/skred, markpackning, försaltning, förlust av organiskt material och försurning ska prioriterade områden som behöver särskilt skydd utpekas och åtgärdsprogram för dessa tas fram
Förorenade områden ska inventeras, undersökas och nationella strategier för sanering tas fram.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
I huvudsak berörs Miljöbalken, Plan- och bygglagen samt lagen om skydd mot olyckor. Sverige har i nuläget inte särskilda regleringar om prioriterade områden i enlighet med direktivet. Inte heller finns krav på s.k. rapport för markens status. Däremot har Sverige ett arbete med undersökning och åtgärder kring markförsämringsprocesser liksom ett omfattande arbete med identifiering, inventering och sanering av förorenade områden.
Ekonomiska konsekvenser
Direktivet tillåter ett flexibelt genomförande och de budgetära konsekvenserna blir beroende av antalet prioriterade områden, valet av riskacceptansnivå och ambitionsnivån på åtgärdsprogram som Sverige väljer att införa. Det kommer dock att bli administrativa kostnader för att systematisera arbetet med prioriterade områden. Sverige har idag anslag för åtgärder för skydd mot naturolyckor. Kostnaderna för sanering är mycket höga och är beroende av den ambition som läggs fast i den nationella saneringsstrategin. Sverige har redan idag ett anslag för detta ändamål.
Övrigt
Rådspromemoria
2009-06-15
Miljödepartementet
Enheten för naturresurser
Rådets möte (miljö) den 25 juni 2009
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd (R)(*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 175.1 i fördraget))
- Lägesrapport
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 b i rådets arbetsordning)
Dokument: Ej inkommit
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2006/07:FPM45
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 14 december 2007.
Överläggning i Miljö- och jordbruksutskottet: 27 mars 2007.
Bakgrund
Kommissionen förslag till markskyddsdirektiv presenterades 2006. Trots intensiva förhandlingar kunde inte en politisk överenskommelse nås under det portugisiska ordförandeskapet december 2007. Tjeckien har gjort stora ansträngningar under våren i syfte att söka nå en politisk överenskommelse vid rådsmötet 25 juni. Några medlemsländer avvisar ett direktiv och förespråkar nationell reglering kombinerat eventuellt med en strategi på gemenskapsnivå. Även andra har problem med förslaget. Samtidigt finns en rad nya medlemsländer samt länder i södra Europa som har en stark önskan om gemenskapslagstiftning med högre grad av harmonisering. Kommissionen förordar också en sådan ansats och har därför haft svårt att acceptera att medlemsländerna ges större flexibilitet.
Nu har tjeckiska ordförandeskapet gjort en sista ansträngning och ökat flexibiliteten ytterligare något. Trots detta finns en blockerande minoritet och ordförande kommer därför inte att ta upp frågan för politisk överenskommelse utan istället lämna en lägesrapport.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund utgörs av EG-fördragets artikel 175.1. Beslut fattas med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande.
Svensk ståndpunkt
Europas mark behöver ett hållbart skydd. Det svenska ordförandeskapets bedömning är att det för närvarande saknas förutsättningar att nå en politisk överenskommelse. En rad ordförandeskap, nu senast det tjeckiska, har aktivt sökt överbrygga de skilda uppfattningarna i rådet. Nu krävs tid för medlemsländerna och kommissionen att reflektera över hur arbetet med markskydd bäst kan drivas inom EU.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet röstade den 15 november 2007. De har lämnat ca 100 ändringsförslag. Europaparlamentet menar att ett flexibelt ramdirektiv är bästa sättet att uppmuntra medlemsländerna att skydda marken. Europaparlamentet understryker att hållbar markanvändning ska vara syftet, samt föreslår att värdefulla marker ska identifieras, liksom att skyddet mot markförsämringsprocesser ska ske i särskilda prioriterade områden. Parlamentet påpekar behovet av att medlemsländer som gjort markskyddsåtgärder ska kunna använda detta arbete. Man föreslår också fler åtgärder direkt för jordbruk.
I flera fall går parlamentets åsikter i samma riktning som förslaget genomgått i behandlingen i rådsarbetsgruppen, men parlamentets förslag är ofta detaljerade.
Förslaget
Förslaget till ramdirektiv för markskydd innehåller består av fyra huvuddelar;
Syftet med direktivet är hållbar användning av mark och att säkerställa markens olika funktioner
Hårdgöring av marken ska minimeras där det behövs
För erosion/skred, markpackning, försaltning, förlust av organiskt material och försurning ska prioriterade områden som behöver särskilt skydd utpekas och åtgärdsprogram för dessa tas fram
Förorenade områden ska inventeras, undersökas och nationella strategier för sanering tas fram.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
I huvudsak berörs Miljöbalken, Plan- och bygglagen samt lagen om skydd mot olyckor. Sverige har i nuläget inte särskilda regleringar om prioriterade områden i enlighet med direktivet. Inte heller finns krav på s.k. rapport för markens status. Däremot har Sverige ett arbete med undersökning och åtgärder kring markförsämringsprocesser liksom ett omfattande arbete med identifiering, inventering och sanering av förorenade områden.
Ekonomiska konsekvenser
Direktivet tillåter ett flexibelt genomförande och de budgetära konsekvenserna blir beroende av antalet prioriterade områden, valet av riskacceptansnivå och ambitionsnivån på åtgärdsprogram som Sverige väljer att införa. Det kommer dock att bli administrativa kostnader för att systematisera arbetet med prioriterade områden. Sverige har idag anslag för åtgärder för skydd mot naturolyckor. Kostnaderna för sanering är mycket höga och är beroende av den ambition som läggs fast i den nationella saneringsstrategin. Sverige har redan idag ett anslag för detta ändamål.
Övrigt