Miljö dp 5, 6 och 7 RådsPM GMO 090223 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:1575D4)

PAGE 2

Bilaga 4
Rådspromemoria

2009-02-23

Miljödepartementet

Enheten för kretslopp och kemikalier

Rådets möte (miljö) den 2 mars 2009

Dagordningspunkt: 5, 6 och 7

Rubrik: Proposal for a Council Decision concerning the provisional prohibition of the use and sale in Hungary of genetically modified maize (Zea mays L. line MON810) expressing the Bt cry 1 Ab gene, pursuant to Directive 2001/18/EC of the European Parliament and of the Council

Proposal for a Council Decision concerning the provisional prohibition of the use and sale in Austria of genetically modified maize (Zea mays L. line MON810) pursuant to Directive 2001/18/EC of the European Parliament and of the Council

Proposal for a Council Decision concerning the provisional prohibition of the use and sale in Austria of genetically modified maize (Zea mays L. line T25) pursuant to Directive 2001/18/EC of the European Parliament and of the Council

Dokument: Dok. 5685/09, Dok. 5845/09 (MON 810), Ungerns förbud

Dok. 6330/09 (MON 810), Österrikes förbud

Dok. 6327/09 (TA 25), Österrikes förbud

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Ungerns förbud mot MON 810 var uppe i EU-nämnden 16 februari 2007.

Österrikes förbud mot MON 810 och TA 25 har varit uppe i EU-nämnden 17 juni 2005, 15 december 2006 samt 26 oktober 2007 (den 26 oktober 2007 gällde förslaget till beslut det nationella förbudet mot import och bearbetning av MON 810 och TA 25– ej det nationella förbudet mot odling).

Bakgrund

Den genetiskt modifierade majsen MON 810 är sedan den 3 augusti 1998 marknadsgodkänd i EU för användning som annan majs, inklusive odling. Majsen har en gen som uttrycker ett toxin som gör plantan motståndskraftig mot angrepp av vissa skadeinsekter.

Den genetiskt modifierade majsen T25 godkändes under den tidigare lagstiftningen under direktiv 90/220/EEC för användning som all användning majs, inklusive odling. Den genetiskt modifierade majsen T 25 är tolerant mot herbiciden (ogräsmedlet) glufosinatammonium.

Artikel 23 i utsättningsdirektivet 2001/18 är en skyddsklausul som kan användas i fall där ”en medlemsstat, till följd av nya eller kompletterande uppgifter som blivit tillgängliga efter det att medgivandet beviljades och som påverkar miljöriskbedömningen eller till följd av en ny bedömning av befintliga uppgifter på grundval av nya eller kompletterande vetenskapliga rön, har välgrundade skäl för att anta att en produkt som består av eller innehåller en genetiskt modifierad organism och som blivit vederbörligen anmäld och omfattas av ett skriftligt medgivande enligt detta direktiv utgör en risk för människors hälsa eller miljö, får den medlemsstaten tillfälligt begränsa eller förbjuda användning och/eller försäljning av en sådan produkt som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer inom sitt territorium.”

Artikel 23 medger ett tillfälligt förbud eller begränsning av en genetiskt modifierad organism i en medlemsstat. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater vilka åtgärder som vidtagits samt skälen för beslutet och tillhandahålla dess förnyade bedömning av miljöriskrapporten, och därvid ange om och hur villkoren för medgivandet ska ändras. Ett beslut i frågan ska fattas av kommittén för avsiktligt utsättande av genetiskt modifierade organismer i miljön.

Ungerns nationella förbud mot MON 810

Den 20 januari 2005 åberopade Ungern skyddsklausulen (artikel 23) i direktiv 2001/18/EG (GMO-utsättningsdirektivet) och ville därmed förbjuda import, produktion, användning och distribution av utsäde av den genetiskt modifierade majsen MON 810 och hybrider av den. Enligt 2001/18/EG artikel 23.1 ska skyddsklausulen kunna åberopas om det framkommit nya uppgifter som påverkar den ursprungliga miljöriskbedömningen.

Den 8 juni 2005 konstaterade EFSA (den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) att de skäl som Ungern har angett för att kunna vidhålla förbudet inte är förenliga med direktivets krav om att ny information om miljö- och hälsorisker ska kunna presenteras. Miljörådet deklarerade den 24 juni 2005 att det var emot att kräva av Ungern att förbudet skulle upphävas, att det fortfarande fanns osäkerhet om förbudets berättigande och bad kommissionen att göra en ny bedömning. Kommissionen bad därför EFSA göra en ny bedömning som publicerades april 2006 och som konkluderade att MON810 inte utgör något hot mot miljö eller hälsa enligt den användning som tillståndet inom unionen medger.

Kommissionen föreslog då, på grundval av EFSA:s bedömning, att Ungern skulle upphöra med skyddsåtgärderna. Den 18 september 2006 konsulterade kommissionen kommittén under direktiv 2001/18/EG (artikel 30-kommittén). Kommittén kunde inte avge något yttrande, eftersom ingen kvalificerad majoritet kunde uppnås varken för eller emot kommissionens förslag. Miljörådet beslöt den 20 februari 2007 med kvalificerad majoritet sin opposition till kommissionens förslag och underströk att skillnader i jordbruksstruktur och regionala ekologiska karakteristiska måste tas med i riskbedömningen.

Hösten 2007 skickade Ungern in ett nytt underlag som stöd för sin skyddsklausul. Kommissionen bad återigen EFSA bedöma detta. EFSA bekräftade juli 2008 sin tidigare bedömning och yttrade att det nya dataunderlaget inte gav anledning till att ändra den tidigare riskbedömning. EFSA konkluderade vidare att det inte finns vetenskapligt underlag för att avgöra att miljön i Ungern skiljer sig från andra regioner inom EU för att rättfärdiga särskilda riskbedömningar. Kommissionen föreslår därför att rådet ska rösta för att Ungern ska ta bort sin skyddsklausul.

Om Österrikes förbud mot MON 810

Den genetiskt modifierade majsen MON 810 godkändes under den tidigare lagstiftningen under direktiv 90/220/EEC för användning som all användning majs, inklusive odling. I enlighet med det direktivets skyddklausul införde Österrike ett nationellt beslut gentemot T25. The Science Committee on Plants konsulterades, men ansåg att Österrike inte hade presenterat ny vetenskaplig information som föranledde en annan riskbedömning än den som hade gjorts vid godkännandet.

I samband med att direktiv 90/220/EEC ersattes av det nya direktivet 2001/18/EC ombads Österrike i januari 2004 av KOM att överväga att återta sitt nationella förbud. Österrike lämnade då in ytterligare information i enlighet med det nya direktivets artikel 23 till stöd för sitt nationella beslut. EFSA gjorde en bedömning och lämnade ett yttrande den 8 juli 2004, och menade i detta yttrande att Österrike inte hade levererat tillräckligt vetenskapligt stöd för sitt nationella förbud. Det nationella beslutet var uppe i kommittén den 29 november 2004, men kunde då ej fatta något beslut.

Österrikes nationella förbud mot MON 810 var uppe för omröstning i rådet den 24 juni 2005, samtidigt som Ungerns nationella beslut. Utgången vid omröstningen i rådet blev en kvalificerad majoritet mot kommissionens förslag.

EFSA konsulterades igen i november 2005 och lämnade ett nytt utlåtande 29 mars 2006. EFSA menade i sitt yttrande att Österrike inte hade levererat tillräckligt vetenskapligt stöd för sitt nationella förbud.

I december 2006 tog kommissionen åter upp ärendet om Österrikes förbud mot MON 810. Utfallet vid omröstningen i rådet den 18 december var en kvalificerad majoritet mot kommissionens förslag.

30 oktober 2007 var Österrikes förbud än en gång uppe för beslut i miljörådet. Kommissionen föreslog då att Österrike skulle upphäva skyddsklausulen gällande import av MON810, medan odlingsförbudet inte var omfattat av beslutförslaget. Miljörådet kunde inte få kvalificerad majoritet var sig emot eller för KOM:s förslag. Kommissionen antog därefter sitt beslutet 7 maj 2008, och Österrike har accepterat detta. Österrike fortsätter dock att hävda sitt nationella förbud avseende odling. I november 2007 lämnade Österrike ytterligare vetenskaplig information till KOM. KOM bad 18 april 2008 EFSA att komma med ett ytterligare utlåtande. EFSA kom med ett utlåtande den 4 december 2008 där EFSA konkluderar att det är osannolikt att MON 810 kan komma att innebära någon fara för människors eller djurs hälsa eller miljön och att det inte finns något vetenskapligt belägg för att hävda att Österrikes nationella förbud i enlighet med de krav som finns för användande av skyddsklausulen.

Kommissionen föreslår därför att rådet ska rösta för att Österrike ska ta bort sin skyddsklausul.

Om Österrikes förbud mot TA 25

Den genetiskt modifierade majsen T25 godkändes under den tidigare lagstiftningen under direktiv 90/220/EEC för användning som all användning majs, inklusive odling.

I enlighet med det direktivets skyddklausul införde Österrike ett nationellt beslut gentemot T25. The Science Committee on Plants konsulterades, men ansåg att de Österrike inte hade presenterat ny vetenskaplig information som föranledde en annan riskbedömning än den som hade gjorts vid godkännandet.

I november 2005 konsulterades EFSA igen. EFSA deklarerade i sitt yttrande den 29 mars 2006 att det inte fanns några vetenskapliga belägg för Österrikes argument att vidmakthålla sitt nationella förbud. Kommissionen lämnade åter ett förslag till Rådet om att Österrike måste häva sitt förbud den 18 december 2006. Rådet motsatte sig KOM:s förslag med kvalificerad majoritet. I sitt beslut indikerade Rådet att skillnader i jordbruksstruktur och regionala ekologiska skillnader måste tas om hand mer systematiskt i miljöriskbedömningarna.

Kommissionen återkom med ett reviderat förslag till beslut där Österrike skulle lyfta sitt nationella förbud bara avseende import och som foder och livsmedel (inte odling). Rådet röstade om detta förslag den 30 oktober 2007 och fick då inte kvalificerad majoritet emot förslaget. Österrike accepterade då beslutet i denna del.

Vad gäller aspekterna om odling påbörjade Österrike då ett arbete att samla in ytterligare information avseende ”the different agricultural structures and regional ecological characteristics” . I november 2007 lämnade Österrike ytterligare vetenskaplig information till Kommissionen. Kommissionen bad EFSA att bedöma denna information och EFSA kom med sitt utlåtande den 4 december 2008. I detta utlåtande konkluderade EFSA att det inte finns vetenskaplig belägg för Österrikes förbud och att odlingen av Majs T25 sannolikt inte har någon farlig effekt på människor/djur eller natur i Österrike. I enlighet med direktivets krav anser därför KOM att Österrike bör upphöra med sitt nationella förbud.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG, särskilt artikel 23. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté) artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG.

Då kommissionen har överlämnat sitt förslag till rådet kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta skall ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget skall kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Svensk ståndpunkt

Vad gäller Ungerns och Österrikes nationella förbud mot MON 810

SE noterar att ärendet har varit uppe för prövning i de vetenskapliga kommittéerna och hos EFSA flera gånger tidigare. Inte i några fall har den vetenskapliga kommittén kunnat finna belägg för att MON810 skulle utgöra en risk för människors och djurs hälsa samt för miljön.

SE anser därför att det inte finns några juridiska belägg för att Ungern och Österrike kan använda sig av den åberopade skyddsklausulen i direktiv 2001/18/EG för att kunna fortsätta med de pågående förbuden. SE ska därför rösta JA till KOM:s förslag vad gäller de nationella förbuden mot MON 810.

Vad gäller Österrikes nationella förbud mot MON 810 och TA 25

Beredning inom RK pågår.

Europaparlamentets inställning

EG domstolen

Vad gäller hänvisningar till försiktighetsprincipen har ett domstolsbeslut fastslagit att det inte räcker i sig som motivering för införande av en skyddsklausul.Förslaget

Ungern och Österrike har båda åberopat skyddsklausulen (artikel 23) i direktiv 2001/18/EG (GMO-utsättningsdirektivet). På Rådets dagordning finns tre förslag till beslut från KOM:

1. Förslag till rådsbeslut avseende det nationella förbudet i Ungern mot MON 810

2. Förslag till rådsbeslut avseende det nationella förbudet i Österrike att odla MON 810

3. Förslag till rådsbeslut avseende det nationella förbudet i Österrike att odla TA 25

I alla förslag till beslut föreslår KOM att Rådet ska besluta att länderna i fråga ska upphöra med sina nationella förbud.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

De gällande regler som finns för hantering av genetiskt modifierade organismer är i huvudsak baserade på unionens lagstiftning. Den lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade organismer är utsättningsdirektivet (direktiv 2001/18/EG) som behandlar godkännanden för marknadstillträde (implementerat i svensk rätt genom SFS 2002:1086), EG:s förordning 1829/2003 för genetiskt modifierade livsmedel och foder samt EG:s förordning 1830/2003 för spårbarhet och märkning.

Genetiskt modifierade organismer behandlas i Miljöbalkens 13:e kapitel. Sverige är dessutom part till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet, vilket är införlivat i EG-rätten genom EG:s förordning 1946/2003 om gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt modifierade organismer.

Ekonomiska konsekvenser

Resultatet av WTO:s panelutslag i GMO-tvisten innebär att klagande parter har rätt att införa retalieringsåtgärder gentemot EU. Beroende på hur dessa utformas (vilket ej är klart) kan Sverige som handelsnation komma att drabbas av dessa. Av intresse i sammanhanget är dock att Österrikes nationella förbud som behandlas vid rådsmötet ej avser import och bearbetning utan endast odling. Ungerns nationella förbud avser dock även import och bearbetning.

Övrigt

Om inget beslut kan fattas av rådet kan kommissionen anta förslaget i enlighet med kommittéförfarandet.