Miljö dp 3 RådsPM om rådsslutsatser Miljörådet 090302
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:1575D2
Bilaga 2 | ||
Rådspromemoria | ||
2009-02-23 | ||
Miljödepartementet | ||||
| ||||
Gemensam beredd med
SB/SAM, SB/KHU,
UD, Fi/BA, Jo/LB, M/I, M/Kk och N.
Rådets möte den 2 mars 2009
Dagordningspunkt: 2
Rubrik: Rådsslutsatser om bidrag till vårtoppmötet om fortsatt utveckling av EU:s position om ett klimatavtal post 2012
Dokument: 5777/2/09
Tidigare dokument: Nej
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej
Bakgrund
FN:s klimatkonvention (UNFCCC) samt det tillhörande Kyotoprotokollet (KP), är utgångspunkten och utgör ramverket för den internationella klimatregimen. De kvantitativa åtagandena som anges i KP innebär att i-ländernas samlade utsläpp ska minska med ca 5% jämfört med 1990. Åtagandena löper ut 2012. USA har ställt sig utanför KP.
Betydligt mer långtgående och bredare åtaganden behövs för att nå klimatkonventionens långsiktiga mål att undvika farliga klimatförändringar. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, behöver de globala utsläppen halveras till 2050.
De internationella klimatförhandlingarna är nu inne i en intensiv fas med flera förhandlingsmöten 2009. Målet, enligt beslut vid det 13:e partsmötet under klimatkonventionen på Bali 2007, den s.k. Bali Action Plan (BAP), är att nå en ambitiös, global, klimatöverenskommelse med bred förankring vid det femtonde partsmötet under klimatkonventionen (COP 15) i Köpenhamn i december 2009 inom de fem områdena gemensam vision, utsläppsbegränsningar, anpassning, teknik och finansiering. Inför detta möte kommer EU:s miljöministerråd att behandla och anta rådsslutsatser den 2 mars 2009.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen ser klimatfrågan som en avgörande utmaning och det är vårt ansvar att vidta åtgärder, men också visa på det ledarskap som krävs för att nå en bred och långsiktig internationell samsyn i klimatfrågan.
Regeringen välkomnar ordförandeskapets utkast till rådsslutsatser. Sverige har som medlem i trojkan och kommande ordförandeland ett särskilt ansvar i arbetet som syftar till att få tillstånd en internationell klimatöverenskommelse i Köpenhamn 2009. Regeringen anser därför att Sverige ska agera konstruktivt och aktivt stödja ordförandeskapet i dess strävan att göra framsteg och nå enighet i de frågor som är av betydelse för en sådan överenskommelse. Sverige kommer under sitt ordförandeskap i EU att få uppgiften att leda, företräda och ena EU i förhandlingarna inom ramen för UNFCCC. Regeringen anser därför att Sverige bör , i så hög utsträckning som möjligt, bör agera så att denna uppgift inte försvåras.
Regeringen anser att rådsslutsatserna bör utformas så att de på ett tydligt sätt lyfter fram EU:s positioner i viktiga förhandlingsfrågor, betonar vikten av att nå framsteg i förhandlingarna, klarlägger EU:s vilja att förhandla och stimulerar andra parter till konstruktiv dialog vid kommande förhandlingsmöten. Det är viktigt för FN-förhandlingarna att EU visar sin vilja att finansiera sin del i en framtida klimatregim. Regeringen anser att EU i rådsslutsatserna bör tydliggöra sin vilja att diskutera olika förslag samt redogöra för de principer som EU anser bör vara vägledande. Regeringen anser att finansieringen inte bör ske genom öronmärkning. De nödvändiga åtagandena måste baseras på kostnadseffektiva åtgärder.
Europaparlamentets inställning
Ej relevant.
Förslaget
Ordförandeskapet har lagt fram förslag med budskap om hur EU ser på klimatfrågan och hur EU bör vidareutveckla sin position kring en framtida klimatregim post 2012. Rådsslutsatserna är delvis baserade på det meddelande som Kommissionen presenterade den 28 januari om sin syn på hur EU bör positionera sig i förhandlingarna fram till Köpenhamn (KOM(2009) 39 slutlig). Förslaget till rådsslutsatser beskriver kortfattat det vetenskapliga läget, läget i klimatförhandlingarna och betonar betydelsen av framsteg i förhandlingarna. De behandlar de viktigaste frågorna som är uppe till diskussion i de internationella klimatförhandlingarna och beskriver översiktligt hur EU ser på de olika frågorna samt refererar till EU:s tidigare gjorda åtaganden.
Position anges om finansiellt stöd i ett framtida avtal, här pekas på olika alternativa möjligheter att generera finansiellt stöd. Positioner anges även för bl.a. kriterier för jämförbarhet bland industriländer, vad EU vill att utvecklingsländerna ska åta sig i ett nytt avtal som t.ex. ”low-carbon development strategies”, utsläppshandelns centrala roll slås fast och att utsläppshandeln bör vidgas, samt att anpassning är centralt för alla parter. Man hänvisar också till energi- och klimatpaketets åtaganden.
Utestående frågor som kan komma att avgöras först vid rådsmötet ärs:
Vilka kriterier för jämförbarhet mellan industriländer som EU ska föreslå i förhandlingarna.
Hur EU formulerar sig kring innovativa finansieringsmekanismer och vilka, om några, förslag till finansieringsmekanismer som bör omnämnas.
Vilka krav som ska ställas på utvecklingsländerna.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Inga.
Ekonomiska konsekvenser
Rådsslutsatser som behandlar EU:s positioner i förhandlingarna kan komma att få ekonomiska konsekvenser när ett eventuellt avtal sluts i Köpenhamn.