Miljö, dp. 3, RådsPM Biologisk mångfald
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234FE1
Bilaga 2
Rådspromemoria
2009-06-15
Miljödepartementet
Enheten för naturresurser
Rådets möte (miljö) den 25 juni 2009
Dagordningspunkt 3
Rubrik: Halvtidsutvärdering av genomförandet av gemenskapens handlingsplan för biologisk mångfald och en EU-strategi mot invaderande arter - Rådsslutsatser
Dokument: 10575/09
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2008/2009:FPM79
Rådsslutaserna om meddelandet om halvtidsöversyn av EU:s handlingsplan för biologisk mångfald och meddelandet om invasiva främmande arter har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Den 23 maj 2006 presenterade kommissionen ett meddelande om "Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 - och därefter. Att upprätthålla ekosystemtjänster för mänskligt välbefinnande". I meddelandet beskrivs omfattningen av utmaningen samt en identifiering av viktiga politiska områden för åtgärder och mål samt konkreta mål och åtgärder i en handlingsplan.
Den 18 december 2006 antog rådet slutsatser på grundval av detta meddelande med prioriteringar för ytterligare åtgärder i syfte att nå EU:s mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010. I dessa slutsatser uppmanade rådet kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, att utarbeta en EU-strategi för invasiva främmande arter (IAS).
Den 3 december 2008 presenterade EU-kommissionen: ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”Mot en EU-strategi mot invaderande arter”. Den 16 december 2008 presenterade EU-kommissionen ”En halvtidsutvärdering av genomförandet av gemenskapens handlingsplan för biologisk mångfald”.
Ordförandeskapet förslag till rådsslutsatser har diskuterats i rådsarbetsgruppen för miljöfrågor under april och maj 2009.
Det nuvarande förslaget till rådsslutsatser tar inte tydlig ställning vad gäller åtgärdsalternativen men lyfter dock fram befintlig lagstiftning som en viktig grund för det fortsatta arbetet med strategin.
Den senaste ordförandeskapstexten som härrör från dessa diskussioner har några utestående frågor:
Efter en mycket omfattande diskussion kring framförallt paragraf 4 (uppmaningen till kommissionen att undersöka praktiska erfarenheter av genomförandet av livsmiljödirektivet och fågeldirektivet), 5 (huruvida man bör ta med en hänvisning till EU:s budgetöversyn gällande finansiering för den biologiska mångfalden), 18 (kopplingarna mellan den biologiska mångfalden och anpassningsåtgärder inför klimatförändringen) och 33 (i vilken utsträckning rådet bör efterlysa ett särskilt och övergripande nytt rättsligt instrument om invasiva främmande arter) kunde Coreper godkänna rådsslutsatserna kring EU:s handlingsplan för biologisk mångfald samt invasiva främmande arter. Dock återstår formuleringar kring paragraf 18, där ordföranden bilateralt kommer söka en lösning kring om ekosystembaserade metoder ska nämnas.
En medlemsstat avser deklarera att slutsatserna som antas av rådet inte är prejudicerade för det i annat sammanhang föreslagna direktivet för markskydd. Ett annat land är uppbundet av en reservation från sitt nationella parlament. Några delegationer har granskningsreservationer på språket i den sista engelska versionen av slutsatserna.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Meddelandet liksom föreliggande utkast till rådsslutsatser kräver inte någon rättslig grund.
Svensk ståndpunkt
Sverige har tidigare ställt sig positivt till handlingsplanen för biologisk mångfald och regeringen välkomnar därför slutsatserna om halvtidsutvärderingen av handlingsplanen. Det är viktigt att i slutsatserna slå fast att bevarandet och det hållbara nyttjandet av den biologiska mångfalden är en förutsättning för en hållbar utveckling. Frågor som rör nya mål och visioner inom EU och globalt efter år 2010 är viktiga att ta upp till diskussion i samband med Sveriges ordförandeskap.
Sverige delar den oro som förs fram beträffande möjligheterna att nå 2010 målet om att hejda förlusten av biologisk mångfald inom EU eftersom de negativa trenderna inte kunnat vändas över lag. Det är dock glädjande att genomförda åtgärder i flera fall börjar ge positiva resultat. Genomförandet av Natura 2000 bör ges prioritet i det EU-gemensamma naturvårdsarbetet. Det är också viktigt att se över effektiviteten i olika åtgärder som syftar till att stärka den biologiska mångfalden. Olika förslag om förbättringar som rör uppföljningsarbetet är positivt ur ett svenskt perspektiv. Det är dock viktigt att återrapporteringskravet kan hållas på en rimlig nivå och att utvecklandet av indikatorer också omfattar hänsyn till skillnaderna i naturgivna förutsättningar som råder inom EU. Sverige delar bedömningen att sektorsintegreringen av den biologiska mångfalden är mycket viktig för att vända negativa utvecklingstrender för hotade arter och livsmiljöer. De uppenbara synergier som är möjliga i klimatarbetet respektive arbetet med biologisk mångfald bör ligga till grund för utformningen av nya åtgärder. Det är också glädjande att betydelsen av ekosystemtjänsterna ges ett stort utrymme. Sverige delar bedömningen att det fortsatta arbetet med den biologiska mångfalden inom EU och globalt måste vila på en god vetenskaplig grund och är positivt till inrättandet av en internationell vetenskaplig plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detsamma gäller förslagen om att gemenskapens forskningsbidrag bör understödja politiken för biologisk mångfald på ett lämpligt sätt. Utvärderingen av gemenskapsfinansieringen av Natura 2000 och andra åtgärder med betydelse för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna inom EU är också viktig som underlag för vidare beslut.
Åtgärder skall utformas på ett sådant sätt att medlemsstaternas incitament att själva bedriva arbete för att värna den biologiska mångfalden stärks. Sverige motsätter sig gemenskapsfinansiering av åtgärder där det inte finns ett tydligt mervärde av sådan. Sverige stöder intentionen att inom utvecklingssamarbetet prioritera åtgärder som syftar till upprätthållandet av ekosystemtjänster och säkerställandet av den biologiska mångfalden som en viktig resurs för fattigdomsbekämpning. De bärande principerna i detta sammanhang är att integrera biologisk mångfald, i syfte att uppnå synergier med framför allt fattigdomsbekämpning, i biståndsverksamheten och att mottagarländernas behov ska vara styrande för utformning av insatser.
Regeringen väkomnar ordförandskapets föreliggande utkast till rådsslutsatser beträffande invasiva främmande arter och Sverige stöder ambitionen att ta fram en strategi som kan presenteras under 2010.
Europaparlamentets inställning
Inte känd för närvarande.
Förslaget
EU:s handlingsplan för biologisk mångfald
Rådsslutsatserna uttrycker en oro att den negativa trenden för den biologiska mångfalden som helhet i EU och globalt inte kunnat vändas. Samtidigt finns signaler att vissa åtgärder inom EU ändå lett till positiva resultat. Vidare betonas vikten av fungerande ekosystem och ekosystemtjänster som ligger till grund för hållbar utveckling på lång sikt.
Rådsslutsatserna pekar på betydelsen av den viktiga roll som Natura 2000 spelar för genomförandet av EU:s politik för biologisk mångfald och anmodar kommissionen och medlemsstaterna att fullborda Natura 2000-nätverket på land och till havs inom utsatta tidsramar. Vidare understryks vikten att förstärka nätverkets sammanhållning och betydelsen av effektiv förvaltning. I slutsatserna efterfrågas ett fastställande i vilken mån gemenskapsstödet gagnar den biologiska mångfalden, främst genom finansiering till landsbygdsutveckling och regional utveckling samt den gemensamma fiskeripolitiken. Vikten av att man i EU:s kommande budgetöversyn på lämpligt sätt beaktar frågan om den finansiering som krävs för den biologiska mångfalden påpekas. Vidare framhålls nödvändigheten av att senast i mitten av 2010 fastställa en vision och mål för tiden efter 2010 för bevarande och hållbart utnyttjande av den biologiska mångfalden i EU. Vikten av att fisketrycket nedbringas till hållbara nivåer och att inverkan på arter och livsmiljöer som inte tillhör målgruppen minimeras bör beaktas i samband med den kommande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. I mer generella skrivningar betonas vikten av att utveckla metoder för att utvärdera hur olika faktorer, specifika för olika sektorer, inverkar på förlusten av biologisk mångfald.
EU:s aktiva deltagande i diskussionerna om biologisk mångfald på global nivå betonas och att detta arbete bör blicka framåt samt att nya globala visioner behövs. Biologisk mångfald måste integreras i utvecklingsstrategier i biståndet och miljökonsekvensbeskrivningar samt strategiska miljöbedömningar bli en del i det operativa arbetet. En ökad förståelse behövs rörande effekterna av konsumtion av livsmedel och andra basvaror i EU på förlusten av biologisk mångfald och vilka åtgärder som behövs för att mildra dessa effekter. Ett stort intresse visas för de kommande resultaten från den pågående undersökningen om ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomi.
Ekosystemens betydelse i klimatarbetet betonas både med avseende på deras roll för reglering av växthusgaser men även behovet av sunda ekosystem som kan stå emot miljöpåfrestningar såsom klimatförändringen. Vidare efterlyses större synergi mellan åtgärder för klimatförändringen, markförstöring, ökenspridning samt bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald och ekosystem.
I slutsatserna slås fast att samspelet mellan vetenskap och politik måste stärkas i fråga om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta bör ske genom att medlemsstaternas och gemenskapens forskningsbidrag på ett fullgott sätt understöder politiken för biologisk mångfald. Processen inom UNEP att inrätta en mellanstatlig plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för att stärka den oberoende vetenskapliga rådgivningen till det globala beslutsfattandet välkomnas.
Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att gå vidare med initiativ som syftar till att öka näringslivet engagemang att integrera frågor som rör biologisk mångfald i sin verksamhet och beakta målen om bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald. En liknande uppmaning görs för intensifierade insatser inom kommunikation för att öka allmänhetens medvetenhet om den biologiska mångfaldens övergripande värde.
Invasiva främmande arter:
Det överordnade syftet är att avsevärt minska de invaderande arternas negativa effekter på den biologiska mångfalden i EU. Kommissionen redovisar i meddelandet fyra möjliga åtgärdsalternativ för att ta itu med problemet med invaderande arter i EU. Det nuvarande förslaget till rådsslutsatser tar inte tydlig ställning vad gäller åtgärdsalternativen men lyfter dock fram befintlig lagstiftning som en viktig grund för det fortsatta arbetet med strategin.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
För den del som rör handlingsplanen för biologisk mångfald innehåller inte slutsatserna några förslag till lagtexter eller förslag om att förhandlingar om nya sådana skall inledas.
Naturvårdsverkets rapport 5910 nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper som redovisades till regeringen i december 2008 redogör för det nationella regelverket på området. Rapporten och meddelandet har remissbehandlats.
Flertalet remissinstanser förordar tämligen långtgående åtgärder för att motverka problemet.
Ekonomiska konsekvenser
Kostnader skall tas inom befintliga ramar. Beträffande flertalet av åtgärdsförslagen pågår redan arbete inom Sverige, som ett led i vårt eget arbete under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, eller under andra miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. Konsekvensanalyser, inklusive kostnads/intäktsanalyser, skall göras innan nya åtgärder vidtas. Medlemsstaterna bör verka för att marginalkostnader beräknas där så är möjligt så att åtgärderna är kostnadseffektiva och genomförbara.
De ekonomiska konsekvenserna av att inte vidta åtgärder anses allmänt sett vara högre än att inte vidta åtgärder. Innan strategin om invasiva konkretiserats är det inte möjligt att göra konkreta kosnadsberäkningar.
Övrigt
Rådspromemoria
2009-06-15
Miljödepartementet
Enheten för naturresurser
Rådets möte (miljö) den 25 juni 2009
Dagordningspunkt 3
Rubrik: Halvtidsutvärdering av genomförandet av gemenskapens handlingsplan för biologisk mångfald och en EU-strategi mot invaderande arter - Rådsslutsatser
Dokument: 10575/09
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2008/2009:FPM79
Rådsslutaserna om meddelandet om halvtidsöversyn av EU:s handlingsplan för biologisk mångfald och meddelandet om invasiva främmande arter har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Den 23 maj 2006 presenterade kommissionen ett meddelande om "Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 - och därefter. Att upprätthålla ekosystemtjänster för mänskligt välbefinnande". I meddelandet beskrivs omfattningen av utmaningen samt en identifiering av viktiga politiska områden för åtgärder och mål samt konkreta mål och åtgärder i en handlingsplan.
Den 18 december 2006 antog rådet slutsatser på grundval av detta meddelande med prioriteringar för ytterligare åtgärder i syfte att nå EU:s mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010. I dessa slutsatser uppmanade rådet kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, att utarbeta en EU-strategi för invasiva främmande arter (IAS).
Den 3 december 2008 presenterade EU-kommissionen: ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”Mot en EU-strategi mot invaderande arter”. Den 16 december 2008 presenterade EU-kommissionen ”En halvtidsutvärdering av genomförandet av gemenskapens handlingsplan för biologisk mångfald”.
Ordförandeskapet förslag till rådsslutsatser har diskuterats i rådsarbetsgruppen för miljöfrågor under april och maj 2009.
Det nuvarande förslaget till rådsslutsatser tar inte tydlig ställning vad gäller åtgärdsalternativen men lyfter dock fram befintlig lagstiftning som en viktig grund för det fortsatta arbetet med strategin.
Den senaste ordförandeskapstexten som härrör från dessa diskussioner har några utestående frågor:
Efter en mycket omfattande diskussion kring framförallt paragraf 4 (uppmaningen till kommissionen att undersöka praktiska erfarenheter av genomförandet av livsmiljödirektivet och fågeldirektivet), 5 (huruvida man bör ta med en hänvisning till EU:s budgetöversyn gällande finansiering för den biologiska mångfalden), 18 (kopplingarna mellan den biologiska mångfalden och anpassningsåtgärder inför klimatförändringen) och 33 (i vilken utsträckning rådet bör efterlysa ett särskilt och övergripande nytt rättsligt instrument om invasiva främmande arter) kunde Coreper godkänna rådsslutsatserna kring EU:s handlingsplan för biologisk mångfald samt invasiva främmande arter. Dock återstår formuleringar kring paragraf 18, där ordföranden bilateralt kommer söka en lösning kring om ekosystembaserade metoder ska nämnas.
En medlemsstat avser deklarera att slutsatserna som antas av rådet inte är prejudicerade för det i annat sammanhang föreslagna direktivet för markskydd. Ett annat land är uppbundet av en reservation från sitt nationella parlament. Några delegationer har granskningsreservationer på språket i den sista engelska versionen av slutsatserna.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Meddelandet liksom föreliggande utkast till rådsslutsatser kräver inte någon rättslig grund.
Svensk ståndpunkt
Sverige har tidigare ställt sig positivt till handlingsplanen för biologisk mångfald och regeringen välkomnar därför slutsatserna om halvtidsutvärderingen av handlingsplanen. Det är viktigt att i slutsatserna slå fast att bevarandet och det hållbara nyttjandet av den biologiska mångfalden är en förutsättning för en hållbar utveckling. Frågor som rör nya mål och visioner inom EU och globalt efter år 2010 är viktiga att ta upp till diskussion i samband med Sveriges ordförandeskap.
Sverige delar den oro som förs fram beträffande möjligheterna att nå 2010 målet om att hejda förlusten av biologisk mångfald inom EU eftersom de negativa trenderna inte kunnat vändas över lag. Det är dock glädjande att genomförda åtgärder i flera fall börjar ge positiva resultat. Genomförandet av Natura 2000 bör ges prioritet i det EU-gemensamma naturvårdsarbetet. Det är också viktigt att se över effektiviteten i olika åtgärder som syftar till att stärka den biologiska mångfalden. Olika förslag om förbättringar som rör uppföljningsarbetet är positivt ur ett svenskt perspektiv. Det är dock viktigt att återrapporteringskravet kan hållas på en rimlig nivå och att utvecklandet av indikatorer också omfattar hänsyn till skillnaderna i naturgivna förutsättningar som råder inom EU. Sverige delar bedömningen att sektorsintegreringen av den biologiska mångfalden är mycket viktig för att vända negativa utvecklingstrender för hotade arter och livsmiljöer. De uppenbara synergier som är möjliga i klimatarbetet respektive arbetet med biologisk mångfald bör ligga till grund för utformningen av nya åtgärder. Det är också glädjande att betydelsen av ekosystemtjänsterna ges ett stort utrymme. Sverige delar bedömningen att det fortsatta arbetet med den biologiska mångfalden inom EU och globalt måste vila på en god vetenskaplig grund och är positivt till inrättandet av en internationell vetenskaplig plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detsamma gäller förslagen om att gemenskapens forskningsbidrag bör understödja politiken för biologisk mångfald på ett lämpligt sätt. Utvärderingen av gemenskapsfinansieringen av Natura 2000 och andra åtgärder med betydelse för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna inom EU är också viktig som underlag för vidare beslut.
Åtgärder skall utformas på ett sådant sätt att medlemsstaternas incitament att själva bedriva arbete för att värna den biologiska mångfalden stärks. Sverige motsätter sig gemenskapsfinansiering av åtgärder där det inte finns ett tydligt mervärde av sådan. Sverige stöder intentionen att inom utvecklingssamarbetet prioritera åtgärder som syftar till upprätthållandet av ekosystemtjänster och säkerställandet av den biologiska mångfalden som en viktig resurs för fattigdomsbekämpning. De bärande principerna i detta sammanhang är att integrera biologisk mångfald, i syfte att uppnå synergier med framför allt fattigdomsbekämpning, i biståndsverksamheten och att mottagarländernas behov ska vara styrande för utformning av insatser.
Regeringen väkomnar ordförandskapets föreliggande utkast till rådsslutsatser beträffande invasiva främmande arter och Sverige stöder ambitionen att ta fram en strategi som kan presenteras under 2010.
Europaparlamentets inställning
Inte känd för närvarande.
Förslaget
EU:s handlingsplan för biologisk mångfald
Rådsslutsatserna uttrycker en oro att den negativa trenden för den biologiska mångfalden som helhet i EU och globalt inte kunnat vändas. Samtidigt finns signaler att vissa åtgärder inom EU ändå lett till positiva resultat. Vidare betonas vikten av fungerande ekosystem och ekosystemtjänster som ligger till grund för hållbar utveckling på lång sikt.
Rådsslutsatserna pekar på betydelsen av den viktiga roll som Natura 2000 spelar för genomförandet av EU:s politik för biologisk mångfald och anmodar kommissionen och medlemsstaterna att fullborda Natura 2000-nätverket på land och till havs inom utsatta tidsramar. Vidare understryks vikten att förstärka nätverkets sammanhållning och betydelsen av effektiv förvaltning. I slutsatserna efterfrågas ett fastställande i vilken mån gemenskapsstödet gagnar den biologiska mångfalden, främst genom finansiering till landsbygdsutveckling och regional utveckling samt den gemensamma fiskeripolitiken. Vikten av att man i EU:s kommande budgetöversyn på lämpligt sätt beaktar frågan om den finansiering som krävs för den biologiska mångfalden påpekas. Vidare framhålls nödvändigheten av att senast i mitten av 2010 fastställa en vision och mål för tiden efter 2010 för bevarande och hållbart utnyttjande av den biologiska mångfalden i EU. Vikten av att fisketrycket nedbringas till hållbara nivåer och att inverkan på arter och livsmiljöer som inte tillhör målgruppen minimeras bör beaktas i samband med den kommande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. I mer generella skrivningar betonas vikten av att utveckla metoder för att utvärdera hur olika faktorer, specifika för olika sektorer, inverkar på förlusten av biologisk mångfald.
EU:s aktiva deltagande i diskussionerna om biologisk mångfald på global nivå betonas och att detta arbete bör blicka framåt samt att nya globala visioner behövs. Biologisk mångfald måste integreras i utvecklingsstrategier i biståndet och miljökonsekvensbeskrivningar samt strategiska miljöbedömningar bli en del i det operativa arbetet. En ökad förståelse behövs rörande effekterna av konsumtion av livsmedel och andra basvaror i EU på förlusten av biologisk mångfald och vilka åtgärder som behövs för att mildra dessa effekter. Ett stort intresse visas för de kommande resultaten från den pågående undersökningen om ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomi.
Ekosystemens betydelse i klimatarbetet betonas både med avseende på deras roll för reglering av växthusgaser men även behovet av sunda ekosystem som kan stå emot miljöpåfrestningar såsom klimatförändringen. Vidare efterlyses större synergi mellan åtgärder för klimatförändringen, markförstöring, ökenspridning samt bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald och ekosystem.
I slutsatserna slås fast att samspelet mellan vetenskap och politik måste stärkas i fråga om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta bör ske genom att medlemsstaternas och gemenskapens forskningsbidrag på ett fullgott sätt understöder politiken för biologisk mångfald. Processen inom UNEP att inrätta en mellanstatlig plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för att stärka den oberoende vetenskapliga rådgivningen till det globala beslutsfattandet välkomnas.
Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att gå vidare med initiativ som syftar till att öka näringslivet engagemang att integrera frågor som rör biologisk mångfald i sin verksamhet och beakta målen om bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald. En liknande uppmaning görs för intensifierade insatser inom kommunikation för att öka allmänhetens medvetenhet om den biologiska mångfaldens övergripande värde.
Invasiva främmande arter:
Det överordnade syftet är att avsevärt minska de invaderande arternas negativa effekter på den biologiska mångfalden i EU. Kommissionen redovisar i meddelandet fyra möjliga åtgärdsalternativ för att ta itu med problemet med invaderande arter i EU. Det nuvarande förslaget till rådsslutsatser tar inte tydlig ställning vad gäller åtgärdsalternativen men lyfter dock fram befintlig lagstiftning som en viktig grund för det fortsatta arbetet med strategin.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
För den del som rör handlingsplanen för biologisk mångfald innehåller inte slutsatserna några förslag till lagtexter eller förslag om att förhandlingar om nya sådana skall inledas.
Naturvårdsverkets rapport 5910 nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper som redovisades till regeringen i december 2008 redogör för det nationella regelverket på området. Rapporten och meddelandet har remissbehandlats.
Flertalet remissinstanser förordar tämligen långtgående åtgärder för att motverka problemet.
Ekonomiska konsekvenser
Kostnader skall tas inom befintliga ramar. Beträffande flertalet av åtgärdsförslagen pågår redan arbete inom Sverige, som ett led i vårt eget arbete under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, eller under andra miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. Konsekvensanalyser, inklusive kostnads/intäktsanalyser, skall göras innan nya åtgärder vidtas. Medlemsstaterna bör verka för att marginalkostnader beräknas där så är möjligt så att åtgärderna är kostnadseffektiva och genomförbara.
De ekonomiska konsekvenserna av att inte vidta åtgärder anses allmänt sett vara högre än att inte vidta åtgärder. Innan strategin om invasiva konkretiserats är det inte möjligt att göra konkreta kosnadsberäkningar.
Övrigt