Miljö, Återrapport 25 juni
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23509A
Rapport
2009-07-02
M2009/2316/I
Riksdagen
Miljödepartementet
Rådets möte (miljö) den 25 juni 2009
Sammanfattning
Biologisk mångfald: Slutsatser antogs om genomförandet av EU:s handlingsplan om biologisk mångfald och invasiva främmande arter. En rad mindre ändringar hade föreslagits, men endast en accepterades, som innebar en lite positivare skrivning om resultatet från G8-mötet i Syrakusa.
IPPC/IED: En politisk överenskommelse om direktivet om industriutsläpp (IPPC/IED) antogs med knapp kvalificerad majoritet. Det kompromissförslag som antogs omfattande:
- Förlängning av tidsperioden för undantag genom TNP (nationella övergångsplaner) från 2019 till 2020.
- Begränsade undantag för anläggningar i Estland, Grekland och Cypern
- Förlängd tidsfrist för omprövning av tillstånd från 4 till 5 år (artikel 23.3), något som flertalet medlemsstater var positiva till
- Justering av artikel 15.3 för något minskade rapporteringskrav.
- Höjning av ett tröskelvärde (punkt 5.3 b i bilaga I) från 75 till 100 ton.
Markskydd: Ordförandeskapet presenterade lägesrapport. Kommissionen beklagade att en överenskommelse inte nåddes och menade att ett markskydd utgör en lucka i den europeiska miljölagstiftningen. De som särskilt uttalade sitt stöd för ett direktiv var Rumänien, Spanien, Portugal, Belgien, Slovakien, Italien, Bulgarien och Grekland. Emot ett direktiv uttalade sig Storbritannien och Nederländerna på mötet. Flera medlemsstater uttalade att de hoppades att det svenska ordförandeskapet skulle komma vidare i frågan. Sverige uttalade att det nu krävs analys och att ett fortsatt arbete möjligen kan nås under det spanska ordförandeskapet.
Klimat: Diskussionen hölls huvudsakligen på lunchen, men en summering gavs på mötet. Ordförandeskapet gav först ordet till medlemsstaterna, varpå två av dem framhöll att betalningsförmåga bör vara vägledande princip för finansieringsfrågan. Ordförandeskapets summering var att 2 gradersmålet är vägledande och att det inte finns någon plan B i Köpenhamn. Tre huvudsakliga frågor bör EU fokusera på framöver: ambitiösa utsläppsminskningar för i-länder, medverkan av ”emerging economies” samt hållbar finansiering och tekonologiöverföring. Sverige cirkulerade ett tal, tackade för livlig debatt och för tidigare ordförandeskaps input. Sverige framförde också att EU:s uppgradering till 30 procents utsläppsminskningar är ett instrument som inte får tappas bort och att EU därför bör göra detta först när vi är säkra på att andra parter gör jämförbara åtaganden.
Bioavfall: Slutsatser antogs efter förhandlingar om punkt 8 och huruvida slutsatserna uttryckligen skulle hänvisa till kommande lagstiftning eller ej. Kompromissen blev till slut meningen ”…Impact Assessment with a view of preparing, if appropriate, a legislative proposal…”.
Övriga frågor
GMO:
Österrike fick stort stöd för idén att låta enskilda medlemsstater avgöra frågan om odling på egen mark.
Cocktail-effekter av kombinationer av kemikalier: Danmark presenterade sin sent inkomna övriga punkt och uppmanade det svenska ordförandeskapet att ta slutsatser.
Timmer: Flera medlemsstater betonade frågans vikt bl.a. för klimatet och uppmanade det svenska ordförandeskapet att förhandla klart frågan.
Det tjeckiska ordförandeskapet höll sitt andra och sista miljörådsmöte i Luxemburg den 25 juni 2009. Mötet leddes av miljöminister Ladislaw Miko. Den svenska delegationen leddes av miljöminister Andreas Carlgren.
1. Godkännande av dagordningen
Den slutliga dagordningen enligt 10984/09 godkändes (bilaga).
2. A-punkter
A-punktslistan enligt 11128/09 PTS A 31 godkändes, inklusive COR 1 och ADD 1 (bilagor). Vid punkt 12 om rådets direktiv om ändring av direktiv 91/414/EEG för att införa paraffinoljor med CAS-nr 64742-46-7, CAS-nr 72623-86-0 och CAS nr 97862-82-3 som verksamma ämnen röstade Polen, Danmark och Storbritannien nej. Vid punkt 13 om rådets direktiv om ändring av direktiv 91/414/EEG för att införa paraffinolja med CAS-nr 8042-47-5 som verksamt ämne röstade Danmark nej. Vid punkt 31 om förordning om viseringar markerade Storbritannien, Irland och Danmark att de inte är bundna av beslutet. Rådsslutsatser om anpassning till klimatförändringar antogs därmed utan diskussion.
3. En halvtidsutvärdering av genomförandet av gemenskapens handlingsplan för biologisk mångfald och En EU-strategi mot invaderande arter
- Antagande av rådets slutsatser
Ordförandeskapet presenterade förslaget till slutsatser och frågade om medlemsstaterna hade några invändningar.
Kommissionen stödde slutsatserna och betonade vikten av fortsatta och intensifierade insatser för att skydda den biologiska mångfladen både vad gäller artskydd och habitatskydd. Trots ambitiös EU-lagstiftning och en rad initiativ från kommissionen om att hindra avskogning, bekämpa illegal avverkning, främja hållbar konsumtion och produktion samt bekämpa invasiva arter är det inte tillräckligt för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. ”The Message from Athens”, antaget vid Atenkonferensen nyligen, liksom budskapet från Syrakusa-mötet, utgjorde en bra grund för att gå framåt. Kommissionen skulle återkomma med ett meddelande i början av 2010 med förslag till ny vision och målsättning efter 2010.
Slutsatserna fick ett brett stöd av flera medlemsstater. Synpunkter framfördes bland annat om vikten av ökad finansiering för att bättre skydda den biologiska mångfalden, oklarheter med formuleringen och mätbarheten av existerande mål, samt vikten av framsteg avseende ABS (access and benefit-sharing) och illegal avverkning.
Ordförandeskapet konstaterade att det fanns ett brett stöd för slutsatserna.
Med undantag för en mindre justering i para 13 om Syrakusa-mötet (”Takes note with appreciation”), sågs mot bakgrund av diskussionen inget behov av ytterligare ändringar i texten. Synpunkter från ett par medlemsstater föreslogs hanteras genom nationella deklarationer från dessa. Ingen invände mot detta och slutsatserna antogs därmed.
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (Omarbetning) (R)(*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 175.1 i
fördraget)
- Politisk överenskommelse
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 b i rådets
arbetsordning)
Ordförandeskapet presenterade inledningsvis ett kompromissförslag innehållande:
- nya begränsade undantagsregler för att komma tillrätta specifika problem för enskilda medlemsstater (Estland, Grekland, Cypern),
- förlängd tidsfrist för omprövning av tillstånd från 4 till 5 år (artikel 23.3), något som flertalet medlemsstater var positiva till, och
- justering av artikel 15.3 för något minskade rapporteringskrav (enligt önskemål från Tyskland)
Kommissionen redogjorde för betydelsen av det föreslagna direktivet och betonade att direktivet är viktigt bl.a. för att skärpa tillämpningen av bästa tillgängliga teknik i medlemsstaterna. Kommissionen la fram två deklarationer, en om genomförandetabeller och en om kommittologi.
Tyskland framhöll att en stark ekonomi går hand i hand med en ambitiös och harmoniserad miljölagstiftning på EU-nivå bl.a. eftersom priset på energi och resurser kommer att öka kraftigt i framtiden. Tyskland, Danmark och Irland anförde att möjligheten till undantag i art. 16.4 borde begränsas till att avse ”exceptional cases”. Även Belgien och Nederländerna uppgav att det nuvarande förslaget var alltför urvattnat. Nederländerna förklarade sig vara emot långtgående undantag. Om tiden för nationella övergångsplaner flyttas fram ansåg Nederländerna att art. 16.4 borde skärpas.
Nederländerna lyfte också fram vikten av utreda möjligheterna till ett handelssystem för NOx och SO2. Italien och Spanien förklarade att de var tveksamma till ett handelssystem.
Danmark anförde att skyldigheten att kräva en s.k. ”baseline report” borde begränsas för att inte medföra onödiga administrativa bördor, medan Italien betonade vikten av att inte bestämmelserna rörande mark och vatten inte urvattnas ytterligare.
Storbritannien, Polen, Litauen, Slovenien, Rumänien, Italien och Bulgarien förordade att tiden för de nationella övergångsplanerna flyttas fram till 2023 samt betonade vikten av att inte ändra art. 16.4. Även Cypern, Portugal, Ungern och Malta betonade att art. 16.4 inte får bli mindre flexibel.
Storbritannien, Polen, Rumänien, Spanien och Bulgarien förklarade sig, att som en del av en kompromiss, kunna acceptera att nivån för avsvavling ligger kvar på 96 %.
Storbritannien och Malta föreslog en höjning av tröskelvärdet i punkten 5.3 b) i bilaga I från 75 till 100 ton.
Rumänien, Ungern och Bulgarien föreslog att beräkningen av de historiska utsläppen vid fastställande av nationella övergångsplaner borde ske utifrån andra årtal än dem som ordförandeskapet föreslagit.
Slovakien, Litauen och Finland framhöll att gränsen för vilka enheter som ska anses ingå i en anläggning borde gå vid 20 MW i stället för 15 MW.
Grekland, Frankrike, Österrike, Litauen, Malta, Sverige, Ungern och Nederländerna förklarade sig kunna acceptera det kompromissförslag som ordförandeskapet presenterat.
Ordförandeskapet konstaterade att det fanns en kompromissanda och att medlemsstaterna verkar vara överens om att gränsen för avsvavling ska ligga krav på 96 %. Ordförandeskapet konstaterade också att utformningen av nationella övergångsplaner har en koppling till art. 16.4 på så sätt att stora förändringar av övergångsplanerna kommer innebära krav från vissa medlemsstater på att tillämpningsområdet för art. 16.4 begränsas. Beträffande vilka enheter som ska anses ingå i en anläggning så konstaterade ordförandeskapet att vissa länder vill ha en högre gräns än 15 MW och andra lägre, varför gränsen bör ligga krav på 15 MW. Som en kompromiss föreslog ordförandeskapet att:
- gränsen för nationella övergångsplaner flyttas fram till 2020, och
- att tröskelvärdet i punkt 5.3 b i bilaga I höjs från 75 till 100 ton.
Tyskland, Danmark, Frankrike, Irland, Österrike och Nederländerna uppgav att de inte kunde godta kompromissen. Nederländerna ändrade sedan uppfattning och uppgav att man godtog kompromissen. Danmark uppgav därefter att man la ner sin röst.
Ordförandeskapet konstaterade att det då fanns en kvalificerad majoritet för kompromissförslaget.
5. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd (R)(*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 175.1 i
fördraget))
- Lägesrapport
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 b i rådets arbetsordning)
Ordförandeskapet uttalade att Europeiska rådet i det 6:e miljöhandlingsprogrammet uttalat att marken behöver ett skydd. Ett ramdirekitv i detta sammanhang är något nytt som skulle komplettera eventuell nationell lagstiftning. Ordförandeskapet konstaterade vidare att man trots ansträngningar att finna en kompromiss inte kunde nå en politisk överenskommelse utan endast gör en lägesrapport.
Kommissionen menade att markskyddet har gränsöverskridande karaktär, är viktig för att motverka klimatförändringar och att det finns en lucka i den europeiska gemenskapslagstiftningen för miljö när det gäller mark. Vidare menar kommissionen att man var nära en överenskommelse.
Generellt tackade medlemsstaterna det tjeckiska ordförandeskapet för det arbete de gjort för att hantera frågan.
Rumänien menar att frågan behöver arbetas vidare med, eftersom EU-regler på området behövs, både för att skydda hälsan och miljön.
Storbritannien menade att trots att texten genomgått markanta förbättringar under det tjeckiska ordförandeskapet kan de inte stödja förslaget. Främst beror detta på de kostnader och den administrativa börda som detta skulle medföra. Storbritannien stöder en strategi och menar att tiden är mogen för att inse att länderna har olika lägen och att frågan därför måste hanteras på ett annat sätt.
Spanien beklagade att det endast blir en lägesrapport. De pekade på luckan i EU-lagstiftningen som finns när det gäller mark. De menar också att man behöver se på mervärdet av en lagstiftning och räknar med att man ska nå länge under det svenska ordförandeskapet eller senare.
Portugal vill nå framgång snart, men beklagar att texten blivit alltmer urvattnad.
Belgien räknar med att man under kommande trio-ordförandeskap ska komma vidare i frågan.
6. Klimatförändringar: EU:s strategidebatt om utveckling av EU:s ståndpunkt om en övergripande klimatöverenskommelse för tiden efter 2012
- Diskussion
Diskussionen hölls huvudsakligen på lunchen, men en summering gavs på mötet. Ordförandeskapet gav först ordet till medlemsstaterna, varpå två kommenterade och framhöll att betalningsförmåga bör vara vägledande princip för finansiering. Synpunkter framfördes också om att privata medel bör utgöra huvuddelen av finansiering och att det är viktigt att EU kan behålla den interna debatten samtidigt som man agerar samlat utåt, och att andra i-länder måste göra jämförbara och tvingande åtgärder för att EU ska uppgradera till 30 procent.
Ordförandeskapets summering var att 2 graders-målet är vägledande och att det inte finns någon plan B i Köpenhamn. Tre huvudsakliga frågor måste EU fokusera på framöver: ambitiösa utsläppsminskningar för i-länder, medverkan av ”emerging economies” samt hållbar finansiering och teknologiöverföring. Ordförandeskapet betonade att EU:s gemensamma position inte bör presenteras som en börda utan en möjlighet. En medlemsstat kommenterade att EU bör uppgradera till 30 procent för att visa sig ambitiöst.
Sverige cirkulerade ett tal, tackade för livlig debatt och tidigare ordförandeskaps input, och framhöll bland annat att vi alla vet vad som krävs, att 30 % utsläppsminskningar är ett instrument som vi inte får tappa bort, och att EU inte är starkare än sin svagaste länk. Sverige sade också att EU går från 20 till 30 % utsläppsminskningar när vi är säkra på att andra parter gör jämförbara åtaganden.
7. Grönbok om hantering av bioavfall i Europeiska unionen
- Antagande av rådets slutsatser
Efter viss diskussion kunde rådet anta slutsatser om biologiskt avfall.
En utestående fråga var om slutsatserna skulle ge en tydlig signal om behovet av lagstiftning, vilket gav upphov till diskussion. En medlemsstat motsatte sig starkt detta med argument att inte föregå den pågående konsekvensbedömningen som omfattar analys om behovet av lagstiftning på området. Ett flertal medlemsstater argumenterade tvärtom för att redan nu signalera behov av lagstiftning på området. Slutlig kompromiss blev att i paragraf 6 och 8 där lagstiftning omnämns lägga till ”as appropriate”. En medlemsstat föreslog att i paragraf 6 sista meningen lägga till bioavfallets roll för produktion av biobränsle vilket godtogs.
En medlemsstat uttryckte problem med referensen till förbränning (paragraf 6) och dess roll som källa till förnyelsebar energi vilket löstes genom tillägget ”potentiell källa” samt att livscykelanalys bekräftar detta. Vidare kunde förslag från en annan medlemsstat godtas att i paragraf 8 iii) lägga till text om att ett kvalitetssäkringssystem inte får öka den administrativa bördan samt kostnader.
Övriga frågor
a) Genetiskt modifierade organismer - Framtida inriktning
- Information från den österrikiska delegationen
Österrike presenterade tankar om att låta medlemsstaterna själva besluta om odling av GMO, och fick stöd av ett flertal delegationer. Många medlemsstater framhöll vikten av subsidiaritet och att kunna ta hänsyn till territoriella egenskaper, samt socio-ekonomiska kriterier. Det framhölls också att det inte är frågan om att öppna upp alla delar av existerande lagstiftning.
En medlemsstat som inte gav Österrike sitt stöd menade att debatten är passionerad och inte genomtänkt, och att många medlemsstater som inte vill odla GMO ändå importerar foder med GMO som har odlats någon annanstans. En annan medlemsstat efterlyste kommissionens syn då det handlade om både handel och kompetensfrågor.
Ordförandeskapet konstaterade att Österrike hade fått ett brett stöd för sitt papper. Kommissionen svarade att det kan finnas en möjlighet att förbättra situationen och konstaterade att kommissionen uppmanats begrunda socio-ekonomiska aspekter, men vill först be medlemsstaterna inkomma med skriftliga synpunkter innan den lägger några förslag.
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (R)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet redogjorde för förslaget, att det syftade till att avhålla handlare från att placera olagligt avverkat timmer på marknaden. Det finns en stor enighet om syftet med förslaget, men knäckfrågorna är administrativa bördan, lagstiftningens omfattning, implementering och WTO-förenlighet. Flera medlemsstater uttryckte frustration med att arbetet med förslaget inte har gått snabbare och uppmanade det svenska ordförandeskapet att förhandla förlaget färdigt. Argument framfördes att lagstiftningen skulle vara ett viktigt bidrag till att både bekämpa klimatförändringar och bevara andra värdefulla naturvärden. En medlemsstat framhöll också att USA redan har infört lagstiftning och att det var dags för EU att agera i frågan. En medlemsstat framhöll att frågan är tekniskt komplicerad, men att lagstiftning om illegal avverkning inte bör påverka den legala handeln och menade att det bör gå att göra snabba framsteg i förhandlingen. Kommissionen tackade för det breda stödet och framhöll att det fortfarande finns ett starkt tryck från Europaparlamentet, men att kommissionen är beredd att samarbeta med det svenska ordförandeskapet för att nå en lösning.
c) Riskbedömning av kombinerad verkan av kemikalier (cocktaileffekter)
- Information från den danska delegationen
Danmark presenterade sin punkt, meddelade att experterna vid workshopen varit eniga om att nuvarande lagstiftning är bristfällig och uppmanade det svenska ordförandeskapet att ta slutsatser.
d) Andra internationella konferensen om kemikaliehantering (ICCM 2)
(Genève den 11-15 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
e) Fjärde partskonferensen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (Genève den 4-8 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
f) 17:e mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD 17) (New York den 4-15 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
g) "Miljö för Europa" - Uppnådda reformer i genomförandet av resultatet från konferensen i Belgrad
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
h) Internationell konferens om den praktiska tillämpningen av Århuskonventionen (Brno den 16-17 april 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
i) Konferensen "På väg mot en e-miljö Möjligheter för SEIS (ett gemensamt miljöinformationssystem) och SISE:s integrering av miljökunskap i Europa" (Prag den 24-27 mars 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
j) Konferens om vildmarksområden och stora livsmiljöområden (Prag den 27-28 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
k) (ev.) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i tillväxtländer och utvecklingsländer: finansiering av EU–Kinaprojektet för kolkraftverk nästan utan utsläpp
– Föredragning av kommissionen
Kommissionen berättade att förslaget precis hade antagits och ännu är på planeringsstadiet. Kommissionen föreslår finansiering ur EU-budgeten och har öronmärkt 60 miljoner euro. Projektet ska fungera som modell för samarbete med u-länder i klimatfrågan. En medlemsstat berömde kommissionen för projektet och menade att detta var det första projektet i sitt slag och början på en process.
2009-07-02
M2009/2316/I
Riksdagen
Miljödepartementet
Rådets möte (miljö) den 25 juni 2009
Sammanfattning
Biologisk mångfald: Slutsatser antogs om genomförandet av EU:s handlingsplan om biologisk mångfald och invasiva främmande arter. En rad mindre ändringar hade föreslagits, men endast en accepterades, som innebar en lite positivare skrivning om resultatet från G8-mötet i Syrakusa.
IPPC/IED: En politisk överenskommelse om direktivet om industriutsläpp (IPPC/IED) antogs med knapp kvalificerad majoritet. Det kompromissförslag som antogs omfattande:
- Förlängning av tidsperioden för undantag genom TNP (nationella övergångsplaner) från 2019 till 2020.
- Begränsade undantag för anläggningar i Estland, Grekland och Cypern
- Förlängd tidsfrist för omprövning av tillstånd från 4 till 5 år (artikel 23.3), något som flertalet medlemsstater var positiva till
- Justering av artikel 15.3 för något minskade rapporteringskrav.
- Höjning av ett tröskelvärde (punkt 5.3 b i bilaga I) från 75 till 100 ton.
Markskydd: Ordförandeskapet presenterade lägesrapport. Kommissionen beklagade att en överenskommelse inte nåddes och menade att ett markskydd utgör en lucka i den europeiska miljölagstiftningen. De som särskilt uttalade sitt stöd för ett direktiv var Rumänien, Spanien, Portugal, Belgien, Slovakien, Italien, Bulgarien och Grekland. Emot ett direktiv uttalade sig Storbritannien och Nederländerna på mötet. Flera medlemsstater uttalade att de hoppades att det svenska ordförandeskapet skulle komma vidare i frågan. Sverige uttalade att det nu krävs analys och att ett fortsatt arbete möjligen kan nås under det spanska ordförandeskapet.
Klimat: Diskussionen hölls huvudsakligen på lunchen, men en summering gavs på mötet. Ordförandeskapet gav först ordet till medlemsstaterna, varpå två av dem framhöll att betalningsförmåga bör vara vägledande princip för finansieringsfrågan. Ordförandeskapets summering var att 2 gradersmålet är vägledande och att det inte finns någon plan B i Köpenhamn. Tre huvudsakliga frågor bör EU fokusera på framöver: ambitiösa utsläppsminskningar för i-länder, medverkan av ”emerging economies” samt hållbar finansiering och tekonologiöverföring. Sverige cirkulerade ett tal, tackade för livlig debatt och för tidigare ordförandeskaps input. Sverige framförde också att EU:s uppgradering till 30 procents utsläppsminskningar är ett instrument som inte får tappas bort och att EU därför bör göra detta först när vi är säkra på att andra parter gör jämförbara åtaganden.
Bioavfall: Slutsatser antogs efter förhandlingar om punkt 8 och huruvida slutsatserna uttryckligen skulle hänvisa till kommande lagstiftning eller ej. Kompromissen blev till slut meningen ”…Impact Assessment with a view of preparing, if appropriate, a legislative proposal…”.
Övriga frågor
GMO:
Österrike fick stort stöd för idén att låta enskilda medlemsstater avgöra frågan om odling på egen mark.
Cocktail-effekter av kombinationer av kemikalier: Danmark presenterade sin sent inkomna övriga punkt och uppmanade det svenska ordförandeskapet att ta slutsatser.
Timmer: Flera medlemsstater betonade frågans vikt bl.a. för klimatet och uppmanade det svenska ordförandeskapet att förhandla klart frågan.
Det tjeckiska ordförandeskapet höll sitt andra och sista miljörådsmöte i Luxemburg den 25 juni 2009. Mötet leddes av miljöminister Ladislaw Miko. Den svenska delegationen leddes av miljöminister Andreas Carlgren.
1. Godkännande av dagordningen
Den slutliga dagordningen enligt 10984/09 godkändes (bilaga).
2. A-punkter
A-punktslistan enligt 11128/09 PTS A 31 godkändes, inklusive COR 1 och ADD 1 (bilagor). Vid punkt 12 om rådets direktiv om ändring av direktiv 91/414/EEG för att införa paraffinoljor med CAS-nr 64742-46-7, CAS-nr 72623-86-0 och CAS nr 97862-82-3 som verksamma ämnen röstade Polen, Danmark och Storbritannien nej. Vid punkt 13 om rådets direktiv om ändring av direktiv 91/414/EEG för att införa paraffinolja med CAS-nr 8042-47-5 som verksamt ämne röstade Danmark nej. Vid punkt 31 om förordning om viseringar markerade Storbritannien, Irland och Danmark att de inte är bundna av beslutet. Rådsslutsatser om anpassning till klimatförändringar antogs därmed utan diskussion.
3. En halvtidsutvärdering av genomförandet av gemenskapens handlingsplan för biologisk mångfald och En EU-strategi mot invaderande arter
- Antagande av rådets slutsatser
Ordförandeskapet presenterade förslaget till slutsatser och frågade om medlemsstaterna hade några invändningar.
Kommissionen stödde slutsatserna och betonade vikten av fortsatta och intensifierade insatser för att skydda den biologiska mångfladen både vad gäller artskydd och habitatskydd. Trots ambitiös EU-lagstiftning och en rad initiativ från kommissionen om att hindra avskogning, bekämpa illegal avverkning, främja hållbar konsumtion och produktion samt bekämpa invasiva arter är det inte tillräckligt för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. ”The Message from Athens”, antaget vid Atenkonferensen nyligen, liksom budskapet från Syrakusa-mötet, utgjorde en bra grund för att gå framåt. Kommissionen skulle återkomma med ett meddelande i början av 2010 med förslag till ny vision och målsättning efter 2010.
Slutsatserna fick ett brett stöd av flera medlemsstater. Synpunkter framfördes bland annat om vikten av ökad finansiering för att bättre skydda den biologiska mångfalden, oklarheter med formuleringen och mätbarheten av existerande mål, samt vikten av framsteg avseende ABS (access and benefit-sharing) och illegal avverkning.
Ordförandeskapet konstaterade att det fanns ett brett stöd för slutsatserna.
Med undantag för en mindre justering i para 13 om Syrakusa-mötet (”Takes note with appreciation”), sågs mot bakgrund av diskussionen inget behov av ytterligare ändringar i texten. Synpunkter från ett par medlemsstater föreslogs hanteras genom nationella deklarationer från dessa. Ingen invände mot detta och slutsatserna antogs därmed.
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (Omarbetning) (R)(*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 175.1 i
fördraget)
- Politisk överenskommelse
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 b i rådets
arbetsordning)
Ordförandeskapet presenterade inledningsvis ett kompromissförslag innehållande:
- nya begränsade undantagsregler för att komma tillrätta specifika problem för enskilda medlemsstater (Estland, Grekland, Cypern),
- förlängd tidsfrist för omprövning av tillstånd från 4 till 5 år (artikel 23.3), något som flertalet medlemsstater var positiva till, och
- justering av artikel 15.3 för något minskade rapporteringskrav (enligt önskemål från Tyskland)
Kommissionen redogjorde för betydelsen av det föreslagna direktivet och betonade att direktivet är viktigt bl.a. för att skärpa tillämpningen av bästa tillgängliga teknik i medlemsstaterna. Kommissionen la fram två deklarationer, en om genomförandetabeller och en om kommittologi.
Tyskland framhöll att en stark ekonomi går hand i hand med en ambitiös och harmoniserad miljölagstiftning på EU-nivå bl.a. eftersom priset på energi och resurser kommer att öka kraftigt i framtiden. Tyskland, Danmark och Irland anförde att möjligheten till undantag i art. 16.4 borde begränsas till att avse ”exceptional cases”. Även Belgien och Nederländerna uppgav att det nuvarande förslaget var alltför urvattnat. Nederländerna förklarade sig vara emot långtgående undantag. Om tiden för nationella övergångsplaner flyttas fram ansåg Nederländerna att art. 16.4 borde skärpas.
Nederländerna lyfte också fram vikten av utreda möjligheterna till ett handelssystem för NOx och SO2. Italien och Spanien förklarade att de var tveksamma till ett handelssystem.
Danmark anförde att skyldigheten att kräva en s.k. ”baseline report” borde begränsas för att inte medföra onödiga administrativa bördor, medan Italien betonade vikten av att inte bestämmelserna rörande mark och vatten inte urvattnas ytterligare.
Storbritannien, Polen, Litauen, Slovenien, Rumänien, Italien och Bulgarien förordade att tiden för de nationella övergångsplanerna flyttas fram till 2023 samt betonade vikten av att inte ändra art. 16.4. Även Cypern, Portugal, Ungern och Malta betonade att art. 16.4 inte får bli mindre flexibel.
Storbritannien, Polen, Rumänien, Spanien och Bulgarien förklarade sig, att som en del av en kompromiss, kunna acceptera att nivån för avsvavling ligger kvar på 96 %.
Storbritannien och Malta föreslog en höjning av tröskelvärdet i punkten 5.3 b) i bilaga I från 75 till 100 ton.
Rumänien, Ungern och Bulgarien föreslog att beräkningen av de historiska utsläppen vid fastställande av nationella övergångsplaner borde ske utifrån andra årtal än dem som ordförandeskapet föreslagit.
Slovakien, Litauen och Finland framhöll att gränsen för vilka enheter som ska anses ingå i en anläggning borde gå vid 20 MW i stället för 15 MW.
Grekland, Frankrike, Österrike, Litauen, Malta, Sverige, Ungern och Nederländerna förklarade sig kunna acceptera det kompromissförslag som ordförandeskapet presenterat.
Ordförandeskapet konstaterade att det fanns en kompromissanda och att medlemsstaterna verkar vara överens om att gränsen för avsvavling ska ligga krav på 96 %. Ordförandeskapet konstaterade också att utformningen av nationella övergångsplaner har en koppling till art. 16.4 på så sätt att stora förändringar av övergångsplanerna kommer innebära krav från vissa medlemsstater på att tillämpningsområdet för art. 16.4 begränsas. Beträffande vilka enheter som ska anses ingå i en anläggning så konstaterade ordförandeskapet att vissa länder vill ha en högre gräns än 15 MW och andra lägre, varför gränsen bör ligga krav på 15 MW. Som en kompromiss föreslog ordförandeskapet att:
- gränsen för nationella övergångsplaner flyttas fram till 2020, och
- att tröskelvärdet i punkt 5.3 b i bilaga I höjs från 75 till 100 ton.
Tyskland, Danmark, Frankrike, Irland, Österrike och Nederländerna uppgav att de inte kunde godta kompromissen. Nederländerna ändrade sedan uppfattning och uppgav att man godtog kompromissen. Danmark uppgav därefter att man la ner sin röst.
Ordförandeskapet konstaterade att det då fanns en kvalificerad majoritet för kompromissförslaget.
5. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd (R)(*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 175.1 i
fördraget))
- Lägesrapport
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 b i rådets arbetsordning)
Ordförandeskapet uttalade att Europeiska rådet i det 6:e miljöhandlingsprogrammet uttalat att marken behöver ett skydd. Ett ramdirekitv i detta sammanhang är något nytt som skulle komplettera eventuell nationell lagstiftning. Ordförandeskapet konstaterade vidare att man trots ansträngningar att finna en kompromiss inte kunde nå en politisk överenskommelse utan endast gör en lägesrapport.
Kommissionen menade att markskyddet har gränsöverskridande karaktär, är viktig för att motverka klimatförändringar och att det finns en lucka i den europeiska gemenskapslagstiftningen för miljö när det gäller mark. Vidare menar kommissionen att man var nära en överenskommelse.
Generellt tackade medlemsstaterna det tjeckiska ordförandeskapet för det arbete de gjort för att hantera frågan.
Rumänien menar att frågan behöver arbetas vidare med, eftersom EU-regler på området behövs, både för att skydda hälsan och miljön.
Storbritannien menade att trots att texten genomgått markanta förbättringar under det tjeckiska ordförandeskapet kan de inte stödja förslaget. Främst beror detta på de kostnader och den administrativa börda som detta skulle medföra. Storbritannien stöder en strategi och menar att tiden är mogen för att inse att länderna har olika lägen och att frågan därför måste hanteras på ett annat sätt.
Spanien beklagade att det endast blir en lägesrapport. De pekade på luckan i EU-lagstiftningen som finns när det gäller mark. De menar också att man behöver se på mervärdet av en lagstiftning och räknar med att man ska nå länge under det svenska ordförandeskapet eller senare.
Portugal vill nå framgång snart, men beklagar att texten blivit alltmer urvattnad.
Belgien räknar med att man under kommande trio-ordförandeskap ska komma vidare i frågan.
6. Klimatförändringar: EU:s strategidebatt om utveckling av EU:s ståndpunkt om en övergripande klimatöverenskommelse för tiden efter 2012
- Diskussion
Diskussionen hölls huvudsakligen på lunchen, men en summering gavs på mötet. Ordförandeskapet gav först ordet till medlemsstaterna, varpå två kommenterade och framhöll att betalningsförmåga bör vara vägledande princip för finansiering. Synpunkter framfördes också om att privata medel bör utgöra huvuddelen av finansiering och att det är viktigt att EU kan behålla den interna debatten samtidigt som man agerar samlat utåt, och att andra i-länder måste göra jämförbara och tvingande åtgärder för att EU ska uppgradera till 30 procent.
Ordförandeskapets summering var att 2 graders-målet är vägledande och att det inte finns någon plan B i Köpenhamn. Tre huvudsakliga frågor måste EU fokusera på framöver: ambitiösa utsläppsminskningar för i-länder, medverkan av ”emerging economies” samt hållbar finansiering och teknologiöverföring. Ordförandeskapet betonade att EU:s gemensamma position inte bör presenteras som en börda utan en möjlighet. En medlemsstat kommenterade att EU bör uppgradera till 30 procent för att visa sig ambitiöst.
Sverige cirkulerade ett tal, tackade för livlig debatt och tidigare ordförandeskaps input, och framhöll bland annat att vi alla vet vad som krävs, att 30 % utsläppsminskningar är ett instrument som vi inte får tappa bort, och att EU inte är starkare än sin svagaste länk. Sverige sade också att EU går från 20 till 30 % utsläppsminskningar när vi är säkra på att andra parter gör jämförbara åtaganden.
7. Grönbok om hantering av bioavfall i Europeiska unionen
- Antagande av rådets slutsatser
Efter viss diskussion kunde rådet anta slutsatser om biologiskt avfall.
En utestående fråga var om slutsatserna skulle ge en tydlig signal om behovet av lagstiftning, vilket gav upphov till diskussion. En medlemsstat motsatte sig starkt detta med argument att inte föregå den pågående konsekvensbedömningen som omfattar analys om behovet av lagstiftning på området. Ett flertal medlemsstater argumenterade tvärtom för att redan nu signalera behov av lagstiftning på området. Slutlig kompromiss blev att i paragraf 6 och 8 där lagstiftning omnämns lägga till ”as appropriate”. En medlemsstat föreslog att i paragraf 6 sista meningen lägga till bioavfallets roll för produktion av biobränsle vilket godtogs.
En medlemsstat uttryckte problem med referensen till förbränning (paragraf 6) och dess roll som källa till förnyelsebar energi vilket löstes genom tillägget ”potentiell källa” samt att livscykelanalys bekräftar detta. Vidare kunde förslag från en annan medlemsstat godtas att i paragraf 8 iii) lägga till text om att ett kvalitetssäkringssystem inte får öka den administrativa bördan samt kostnader.
Övriga frågor
a) Genetiskt modifierade organismer - Framtida inriktning
- Information från den österrikiska delegationen
Österrike presenterade tankar om att låta medlemsstaterna själva besluta om odling av GMO, och fick stöd av ett flertal delegationer. Många medlemsstater framhöll vikten av subsidiaritet och att kunna ta hänsyn till territoriella egenskaper, samt socio-ekonomiska kriterier. Det framhölls också att det inte är frågan om att öppna upp alla delar av existerande lagstiftning.
En medlemsstat som inte gav Österrike sitt stöd menade att debatten är passionerad och inte genomtänkt, och att många medlemsstater som inte vill odla GMO ändå importerar foder med GMO som har odlats någon annanstans. En annan medlemsstat efterlyste kommissionens syn då det handlade om både handel och kompetensfrågor.
Ordförandeskapet konstaterade att Österrike hade fått ett brett stöd för sitt papper. Kommissionen svarade att det kan finnas en möjlighet att förbättra situationen och konstaterade att kommissionen uppmanats begrunda socio-ekonomiska aspekter, men vill först be medlemsstaterna inkomma med skriftliga synpunkter innan den lägger några förslag.
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (R)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet redogjorde för förslaget, att det syftade till att avhålla handlare från att placera olagligt avverkat timmer på marknaden. Det finns en stor enighet om syftet med förslaget, men knäckfrågorna är administrativa bördan, lagstiftningens omfattning, implementering och WTO-förenlighet. Flera medlemsstater uttryckte frustration med att arbetet med förslaget inte har gått snabbare och uppmanade det svenska ordförandeskapet att förhandla förlaget färdigt. Argument framfördes att lagstiftningen skulle vara ett viktigt bidrag till att både bekämpa klimatförändringar och bevara andra värdefulla naturvärden. En medlemsstat framhöll också att USA redan har infört lagstiftning och att det var dags för EU att agera i frågan. En medlemsstat framhöll att frågan är tekniskt komplicerad, men att lagstiftning om illegal avverkning inte bör påverka den legala handeln och menade att det bör gå att göra snabba framsteg i förhandlingen. Kommissionen tackade för det breda stödet och framhöll att det fortfarande finns ett starkt tryck från Europaparlamentet, men att kommissionen är beredd att samarbeta med det svenska ordförandeskapet för att nå en lösning.
c) Riskbedömning av kombinerad verkan av kemikalier (cocktaileffekter)
- Information från den danska delegationen
Danmark presenterade sin punkt, meddelade att experterna vid workshopen varit eniga om att nuvarande lagstiftning är bristfällig och uppmanade det svenska ordförandeskapet att ta slutsatser.
d) Andra internationella konferensen om kemikaliehantering (ICCM 2)
(Genève den 11-15 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
e) Fjärde partskonferensen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (Genève den 4-8 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
f) 17:e mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD 17) (New York den 4-15 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
g) "Miljö för Europa" - Uppnådda reformer i genomförandet av resultatet från konferensen i Belgrad
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
h) Internationell konferens om den praktiska tillämpningen av Århuskonventionen (Brno den 16-17 april 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
i) Konferensen "På väg mot en e-miljö Möjligheter för SEIS (ett gemensamt miljöinformationssystem) och SISE:s integrering av miljökunskap i Europa" (Prag den 24-27 mars 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
j) Konferens om vildmarksområden och stora livsmiljöområden (Prag den 27-28 maj 2009)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet hänvisade till skriftligt utskickat material och ingen medlemsstat kommenterade.
k) (ev.) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i tillväxtländer och utvecklingsländer: finansiering av EU–Kinaprojektet för kolkraftverk nästan utan utsläpp
– Föredragning av kommissionen
Kommissionen berättade att förslaget precis hade antagits och ännu är på planeringsstadiet. Kommissionen föreslår finansiering ur EU-budgeten och har öronmärkt 60 miljoner euro. Projektet ska fungera som modell för samarbete med u-länder i klimatfrågan. En medlemsstat berömde kommissionen för projektet och menade att detta var det första projektet i sitt slag och början på en process.