Miljö, Återrapport 24-25 juli
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235099
Promemoria
2009-07-31
M/2008/2252/I
Miljödepartementet
Riksdagen :
- EU-nämnden
- Miljö- och jordbruksutskottet
Rapport från informella miljöministermötet i Åre den 24-25 juli 2009
Det svenska ordförandeskapet ordnade sitt informella miljöministermöte den 24-25 juli i Åre.
På mötet, som ordnades back-to-back med ett informellt energiministermöte (23-24 juli), diskuterades temat eko-effektiv ekonomi samt klimatfrågor. Miljöministrarnas sessioner leddes av miljöminister Andreas Carlgren. Utöver ministrar eller representanter från EU-länderna deltog delegationer från EFTA- och kandidatländerna, kommissionen, rådssekretariatet, EEB (Den europeiska miljöbyrån) och EEA (Den europeiska miljömyndigheten) i de öppna sessionerna. I klimatsessionerna som ägde rum lördag förmiddag deltog bara delegationer från EU-länderna samt kommissionen och rådssekretariatet. Följande kan noteras från diskussionerna.
Eko-effektiv ekonomi:
Diskussionerna om vägen till en eko-effektiv ekonomi är en av Sveriges huvudprioriteringar under det svenska ordförandeskapet och kommer att fortsätta bl.a. vid det informella konkurrenskraftsrådet 15-16 oktober i Umeå.
På förmiddagen den 24 juli hölls en gemensam arbetssession mellan EU:s energi- och miljöministrar om detta tema. Sessionen leddes gemensamt av Maud Olofsson och Andreas Carlgren. Inbjudna talare var Sir Nicolas Stern, London School of Economics, Sydafrikas miljö- och vattenminister Buyelwa Sonjica samt Nobuo Tanaka, chefen för International Energy Agency.
EU:s ansvar och möjligheter att ta ledarrollen i omställningen till en eko-effektiv ekonomi betonades. Effektiva åtgärder för att åstadkomma detta diskuterades liksom vikten av internationellt förtroendeskapande, samarbete och tekniköverföring. Ekonomiska styrmedel såsom handelssystem med utsläppsrätter, skatter och subventioner lyftes fram.
Såväl Maud Olofsson som Andreas Carlgren lyfte fram vikten av att få ett bredare samarbete i samhället, mellan och inom länder. Detta underströks även av Sydafrikas miljöminister Sonjica, som visade hur viktigt det är med samarbete och partnerskap. Tanaka menade att investeringar i energieffektiviseringar och låg-fossila teknologier måste fyrdubblas de kommande 20 åren för att nå 2-graders målet.
Kommissionär Dimas underströk att en eko-effektiv ekonomi kommer att vara en av de definierande delarna för Europas kommande agenda. Lord Nicholas Stern poängterade att låg-fossil tillväxt är den rätta och enda vägen framåt. Ett business-as-usual-scenario är inte möjligt – EU och världen måste agera. Inom ramen för detta diskuterades även mer konkreta lösningar som koldioxidskatter, satsning på förnybara energikällor samt CCS.
Denna diskussion kopplades till utvecklingen av en ny strategi för hållbar tillväxt och jobb post-2010 och fördjupades under eftermiddagens arbetssession för miljöministrarna.
Generalsekreteraren för European Environmental Bureau (EEB), John Hontelez, presenterade Spring Alliance:s manifest och chefen för European Environment Agency (EEA), Jacqueline McGlade, talade om vikten av verktyg för att åstadkomma eko-effektiviseringar såsom data, rapportering och prissättning av ekosystemtjänster. Den efterföljande diskussionen fokuserade på strategier och styrmedel för gröna jobb, affärsmöjligheter, forskning och innovation. Ekonomiska styrmedel såsom utfasning av miljöskadliga subventioner och prissättning av miljöeffekter fick brett stöd men ingen samsyn rådde om en EU-gemensam koldioxidskatt. Behovet av indikatorer "beyond GDP" betonades.
Klimat:
Miljöministrarna inledde på fredagen den 24/7 sina diskussioner rörande EU:s förberedelser inför klimatkonventionens 15:e partsmöte i Köpenhamn i december (COP15). Vid lunchen presenterade de båda ordförandena för klimatförhandlingarnas två spår, Michael Zammit Cutajar och John Ashe, sin syn på läget i förhandlingarna och vad som nu behövs för framgång i Köpenhamn. I den diskussion som följde nämnde flera att bekräftandet av 2-gradersmålet inom G8 och MEF (Major Economies Forum) nyligen är betydelsefullt och ger nytt momentum inför höstens fortsatta förhandlingar. Flera länder betonade att 2020 måste vara det datum som vi fortsatt fokuserar på. En öppenhet för att diskutera utsläppsbanor bortom 2020 som supplement betonades av flera liksom att EU-mål för 2030 och 2050 behövs. Frågan om när och hur en uppskalning från 20 till 30% ska göras berördes liksom frågan om legal form för en Köpenhamnsuppgörelse utan att tydliga slutsatser drogs.
Den följande arbetssessionen inleddes med rapporter av Italien från G8 och MEF samt av Danmark från den informella Grönlandsdialogen. Under sessionen betonade miljöminister Carlgren behovet av att fortsätta sätta press på andra i-länder inkl. USA, Ryssland samt snabbt växande ekonomier, främst Kina, och fick stöd för denna linje. I diskussionen betonades att EU varit tongivande för att nå framstegen i G8 och MEF. Ett starkt stöd gavs från flertalet länder för ett fortsatt tydligt EU-ledarskap baserat på att EU ska klara 30% och att EU bör sikta på att kunna säga att i-ländernas utsläpp redan vänt nedåt. Flera betonade också att EU:s mål om 30% ska använda som hävstång i diskussionen med andra länder. Dialogen bör intensifieras under de närmaste månaderna och bilateraler och andra fora än UNFCCC utnyttjas maximalt. Behovet av att utveckla EU:s positioner för att minska förtroendegapet mot främst G77 underströks och särskilt betonades teknologi och finansiering. Beloppsnivåer och up-front (tidig) finansiering nämndes liksom möjligheten att omfördela EU-budgetmedel.
Samsyn tycktes också råda om att finansiering för anpassning och utsläppsminskningar bör hanteras åtskilt.
EU:s miljöministrar avslutade på lördagen den 25/7 sina diskussioner rörande EU:s förberedelser inför COP15.
EU:s miljöministrar visade på samsyn om vikten av ett fortsatt aktivt EU-ledarskap och om EU:s målsättningar inför Köpenhamn. Strategin bör fortsatt vara att pressa industriländer till jämförbara åtaganden och snabbt växande ekonomier att göra ökade insatser som ger tydlig avvikelse från business-as-usual. Miljöministrarna uttryckte i detta sammanhang starkt stöd för att betona att EU är redo till -30% men under förutsättning att andra i-länder gör jämförbara åtaganden. Flera underströk behov av att, med utgångspunkt i etablerade kriterier för att bedöma jämförbarhet (rådsslutsatser 2 mars 2009) och i klimat- och energipaketet, vidareutveckla EU:s beredskap för att fatta beslut om jämförbarhet. Någon nämnde att det enbart är utsläppsminskningar till 2020 som bör utgöra grund för att bedöma jämförbarhet medan ett flertal pekade på att det bör vara en bredare bedömning som också kan innefatta insatser/utsläppsbanor efter 2020 samt t.ex. vilka finansiella bidrag länderna gör. Flera länder pekade på att beslutet om att uppgradera från 20% till 30% måste grundas på en politisk bedömning som antagligen kommer göras först mot slutet av Köpenhamnsmötet.
Starkt stöd gavs för behovet av att komma vidare i finansieringsfrågan och att utveckla EU:s position inför G20-mötet i Pittsburgh i slutet av september. Behovet av underlag från KOM underströks och informella Ecofin-mötet 2 september pekades ut som ett avgörande tillfälle för att föra EU:s position framåt. En stor samsyn rådde om att EU:s position i finansieringsfrågor bör fastställas vid Ecofin-rådet 20 oktober. En viss åsiktsskillnad blottlades i fråga om taktiken, där flera pekade på behovet av snabba framsteg och att erbjuda ”up-front financing” för anpassning och kapacitetsuppbyggnad samt att man måste kunna agera snabbt. Andra betonade emellertid vikten av att undvika att ange belopp och utnyttja finansieringsfrågan som förhandlingskort.
Miljöministern avslutade med att konstatera att han fått ett starkt och flexibelt mandat gällande EU:s agerande utåt och att alla tillfällen bör utnyttjas för att fortsatt föra ut EU:s budskap.
***
Bilagor:
1. Ordförandeskapets inbjudningsbrev
2. Program för det informella miljöministermötet
3. Ordförandeslutsatser och ”notes” från mötet (3 dokument)
2009-07-31
M/2008/2252/I
Miljödepartementet
Riksdagen :
- EU-nämnden
- Miljö- och jordbruksutskottet
Rapport från informella miljöministermötet i Åre den 24-25 juli 2009
Det svenska ordförandeskapet ordnade sitt informella miljöministermöte den 24-25 juli i Åre.
På mötet, som ordnades back-to-back med ett informellt energiministermöte (23-24 juli), diskuterades temat eko-effektiv ekonomi samt klimatfrågor. Miljöministrarnas sessioner leddes av miljöminister Andreas Carlgren. Utöver ministrar eller representanter från EU-länderna deltog delegationer från EFTA- och kandidatländerna, kommissionen, rådssekretariatet, EEB (Den europeiska miljöbyrån) och EEA (Den europeiska miljömyndigheten) i de öppna sessionerna. I klimatsessionerna som ägde rum lördag förmiddag deltog bara delegationer från EU-länderna samt kommissionen och rådssekretariatet. Följande kan noteras från diskussionerna.
Eko-effektiv ekonomi:
Diskussionerna om vägen till en eko-effektiv ekonomi är en av Sveriges huvudprioriteringar under det svenska ordförandeskapet och kommer att fortsätta bl.a. vid det informella konkurrenskraftsrådet 15-16 oktober i Umeå.
På förmiddagen den 24 juli hölls en gemensam arbetssession mellan EU:s energi- och miljöministrar om detta tema. Sessionen leddes gemensamt av Maud Olofsson och Andreas Carlgren. Inbjudna talare var Sir Nicolas Stern, London School of Economics, Sydafrikas miljö- och vattenminister Buyelwa Sonjica samt Nobuo Tanaka, chefen för International Energy Agency.
EU:s ansvar och möjligheter att ta ledarrollen i omställningen till en eko-effektiv ekonomi betonades. Effektiva åtgärder för att åstadkomma detta diskuterades liksom vikten av internationellt förtroendeskapande, samarbete och tekniköverföring. Ekonomiska styrmedel såsom handelssystem med utsläppsrätter, skatter och subventioner lyftes fram.
Såväl Maud Olofsson som Andreas Carlgren lyfte fram vikten av att få ett bredare samarbete i samhället, mellan och inom länder. Detta underströks även av Sydafrikas miljöminister Sonjica, som visade hur viktigt det är med samarbete och partnerskap. Tanaka menade att investeringar i energieffektiviseringar och låg-fossila teknologier måste fyrdubblas de kommande 20 åren för att nå 2-graders målet.
Kommissionär Dimas underströk att en eko-effektiv ekonomi kommer att vara en av de definierande delarna för Europas kommande agenda. Lord Nicholas Stern poängterade att låg-fossil tillväxt är den rätta och enda vägen framåt. Ett business-as-usual-scenario är inte möjligt – EU och världen måste agera. Inom ramen för detta diskuterades även mer konkreta lösningar som koldioxidskatter, satsning på förnybara energikällor samt CCS.
Denna diskussion kopplades till utvecklingen av en ny strategi för hållbar tillväxt och jobb post-2010 och fördjupades under eftermiddagens arbetssession för miljöministrarna.
Generalsekreteraren för European Environmental Bureau (EEB), John Hontelez, presenterade Spring Alliance:s manifest och chefen för European Environment Agency (EEA), Jacqueline McGlade, talade om vikten av verktyg för att åstadkomma eko-effektiviseringar såsom data, rapportering och prissättning av ekosystemtjänster. Den efterföljande diskussionen fokuserade på strategier och styrmedel för gröna jobb, affärsmöjligheter, forskning och innovation. Ekonomiska styrmedel såsom utfasning av miljöskadliga subventioner och prissättning av miljöeffekter fick brett stöd men ingen samsyn rådde om en EU-gemensam koldioxidskatt. Behovet av indikatorer "beyond GDP" betonades.
Klimat:
Miljöministrarna inledde på fredagen den 24/7 sina diskussioner rörande EU:s förberedelser inför klimatkonventionens 15:e partsmöte i Köpenhamn i december (COP15). Vid lunchen presenterade de båda ordförandena för klimatförhandlingarnas två spår, Michael Zammit Cutajar och John Ashe, sin syn på läget i förhandlingarna och vad som nu behövs för framgång i Köpenhamn. I den diskussion som följde nämnde flera att bekräftandet av 2-gradersmålet inom G8 och MEF (Major Economies Forum) nyligen är betydelsefullt och ger nytt momentum inför höstens fortsatta förhandlingar. Flera länder betonade att 2020 måste vara det datum som vi fortsatt fokuserar på. En öppenhet för att diskutera utsläppsbanor bortom 2020 som supplement betonades av flera liksom att EU-mål för 2030 och 2050 behövs. Frågan om när och hur en uppskalning från 20 till 30% ska göras berördes liksom frågan om legal form för en Köpenhamnsuppgörelse utan att tydliga slutsatser drogs.
Den följande arbetssessionen inleddes med rapporter av Italien från G8 och MEF samt av Danmark från den informella Grönlandsdialogen. Under sessionen betonade miljöminister Carlgren behovet av att fortsätta sätta press på andra i-länder inkl. USA, Ryssland samt snabbt växande ekonomier, främst Kina, och fick stöd för denna linje. I diskussionen betonades att EU varit tongivande för att nå framstegen i G8 och MEF. Ett starkt stöd gavs från flertalet länder för ett fortsatt tydligt EU-ledarskap baserat på att EU ska klara 30% och att EU bör sikta på att kunna säga att i-ländernas utsläpp redan vänt nedåt. Flera betonade också att EU:s mål om 30% ska använda som hävstång i diskussionen med andra länder. Dialogen bör intensifieras under de närmaste månaderna och bilateraler och andra fora än UNFCCC utnyttjas maximalt. Behovet av att utveckla EU:s positioner för att minska förtroendegapet mot främst G77 underströks och särskilt betonades teknologi och finansiering. Beloppsnivåer och up-front (tidig) finansiering nämndes liksom möjligheten att omfördela EU-budgetmedel.
Samsyn tycktes också råda om att finansiering för anpassning och utsläppsminskningar bör hanteras åtskilt.
EU:s miljöministrar avslutade på lördagen den 25/7 sina diskussioner rörande EU:s förberedelser inför COP15.
EU:s miljöministrar visade på samsyn om vikten av ett fortsatt aktivt EU-ledarskap och om EU:s målsättningar inför Köpenhamn. Strategin bör fortsatt vara att pressa industriländer till jämförbara åtaganden och snabbt växande ekonomier att göra ökade insatser som ger tydlig avvikelse från business-as-usual. Miljöministrarna uttryckte i detta sammanhang starkt stöd för att betona att EU är redo till -30% men under förutsättning att andra i-länder gör jämförbara åtaganden. Flera underströk behov av att, med utgångspunkt i etablerade kriterier för att bedöma jämförbarhet (rådsslutsatser 2 mars 2009) och i klimat- och energipaketet, vidareutveckla EU:s beredskap för att fatta beslut om jämförbarhet. Någon nämnde att det enbart är utsläppsminskningar till 2020 som bör utgöra grund för att bedöma jämförbarhet medan ett flertal pekade på att det bör vara en bredare bedömning som också kan innefatta insatser/utsläppsbanor efter 2020 samt t.ex. vilka finansiella bidrag länderna gör. Flera länder pekade på att beslutet om att uppgradera från 20% till 30% måste grundas på en politisk bedömning som antagligen kommer göras först mot slutet av Köpenhamnsmötet.
Starkt stöd gavs för behovet av att komma vidare i finansieringsfrågan och att utveckla EU:s position inför G20-mötet i Pittsburgh i slutet av september. Behovet av underlag från KOM underströks och informella Ecofin-mötet 2 september pekades ut som ett avgörande tillfälle för att föra EU:s position framåt. En stor samsyn rådde om att EU:s position i finansieringsfrågor bör fastställas vid Ecofin-rådet 20 oktober. En viss åsiktsskillnad blottlades i fråga om taktiken, där flera pekade på behovet av snabba framsteg och att erbjuda ”up-front financing” för anpassning och kapacitetsuppbyggnad samt att man måste kunna agera snabbt. Andra betonade emellertid vikten av att undvika att ange belopp och utnyttja finansieringsfrågan som förhandlingskort.
Miljöministern avslutade med att konstatera att han fått ett starkt och flexibelt mandat gällande EU:s agerande utåt och att alla tillfällen bör utnyttjas för att fortsatt föra ut EU:s budskap.
***
Bilagor:
1. Ordförandeskapets inbjudningsbrev
2. Program för det informella miljöministermötet
3. Ordförandeslutsatser och ”notes” från mötet (3 dokument)