Miljö, återrapport 23 nov

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23505D

Promemoria

2009-11-30

Sveriges ordförandeskap

i Europeiska unionen

Enheten för miljökvalitet

Rapport till Riksdagen från Miljörådet den 23 november 2009

Vid extra miljörådet den 23:e november hölls en policydebatt inför COP 15 i Köpenhamn i syfte att förbereda EU:s agerande fram till och under Köpenhamnsmötet. Miljöministrarna bekräftade att tidigare antagna rådsslutsatser av Miljörådet och Europeiska rådet står fast men diskuterade ett antal nyckelfrågor för att konsolidera förhandlingsmandatet. Ministrarna underströk att målet är att nå ett legalt bindande avtal för tiden från 2013 och att i Köpenhamn ta det avgörande steget i form av en heltäckande politiskt bindande överenskommelse som innehåller alla delar i Bali Action plan och håller tvågradersmålet inom räckhåll. Ministrarna enades också om vikten av finansiering till omedelbara åtgärder, inklusive satsningar på anpassning och minskad avskogning.

Förmiddagen
Miljörådets ordförande Andreas Carlgren gjorde inledningsvis en kortare presentation av de senaste händelseutvecklingen. Därefter följde ett antal förberedda presentationer om upplägget och läget inför Köpenhamnskonferensen, EU:s interna åtgärder och kostnader för att nå klimatmålen samt insatser mot avskogning. Talade gjorde inkommande COP-ordföranden Danmark (Connie Hedegaard), nuvarande COP-ordföranden Polen (Maciej Nowicki), exekutiv sekreteraren för FN:s klimatkonvention, Yvo de Boer, miljökommissionären Stavros Dimas samt Norges statsråd och chefsförhandlare Hanne Bjurstrøm.

Hedegaard redogjorde som COP-ordförande för sin bild av förhandlingsläget och vilken typ av avtal man kan förvänta sig i Köpenhamn. Hon frammanade en positiv bild av förhandlingsläget som nu närmar sig deadline, vilket ger resultat i form av att flera parter skärper sina bud. Men EU måste fortsätta hålla trycket uppe på andra parter. I-länderna behöver leverera mer än de ca 17% som vi ligger på nu och dessutom trovärdiga vägar mot långsiktiga mål. Hedegaard välkomnade nya bud från utvecklingsländer och konstaterade att om också Kina annonserar sitt utlovade minskningsmål innan Köpenhamn lyckas utvecklingsländerna nå IPCC målet som grupp, vilket i-länderna misslyckas med.

Maciej Nowicki gav sedan med sin bild som avgående COP-ordförande och Polens miljöminister, med slutsatsen att förhandlingarna går långsamt men ändå framåt och det är möjligt att nå ett bra avtal i Köpenhamn. Nowicki efterfrågade bland annat mer fokus på vad som ska hända mellan 2020 och 2050 och efterlyste framsteg för anpassning, teknik, finansiering och kapacitetsuppbyggnad.

Yvo de Boer talade om sin syn på vad som behövdes i Köpenhamn och riktade ett antal rekommendationer till EU vad man kunde bidra med.

Han pekade på att man i Köpenhamn behöver fatta beslut fyra viktiga element; i-ländernas åtaganden, u-ländernas åtgärder, ekonomiskt stöd på kort och lång sikt samt en rättvis struktur liksom om en process under 2010 för att avsluta förhandlingarna. de Boer uppmanade EU att vara tydligare vad gäller 20% -respektive 30%-åtagandet och vilken typ av åtgärder det innebär samt förtydliga sitt erbjudande till utvecklingsländerna vad gäller finansiering.

Stavros Dimas konstaterade att EU når sina mål för Kyotoprotokollets första åtagandeperiod (hänvisning till KOM:s meddelande) och att EU är på god väg mot 20% minskningar 2020 tack vare den förda politiken. Dimas konstaterade vidare att kostnaderna för åtgärder nu minskat jämfört med innan ekonomiska krisen. Ytterligare ansträngningar behövs inför Köpenhamn och EU måste fortsätta sätta press på andra parter. Han nämnde också vikten av att ha gemensamma regler i nästa avtalsperiod som inte undergräver effekten av ländernas åtgärder.

Hanne Bjurstrøm talade sedan om vikten av insatser för minskad avskogning och hållbart skogsbruk (REDD+). Detta har prioriterats av Norge sedan Bali konferensen 2007. Genom tidiga insatser på REDD+ kan man kostnadseffektivt klara upp till 30% av de nödvändiga utsläppsminskningarna samtidigt som man når positiva bieffekter för ursprungsbefolkningar mm. Detta kräver vissa principer på plats som föreslås av NO i en resultatbaserad REDD+ mekanism.

Lunchdiskussion (endast ministrar)

Efter förmiddagens presentationer följde en diskussion enbart för ministerkretsen. Första delen av lunchdiskussionen koncentrerades på i-länders respektive u-länders åtaganden och åtgärder som ska registreras och bedömas, hur EU bör handskas med och utveckla sitt mandat gällande finansiering samt frågan om teknologi. Miljöministrarna var eniga om att EU ska fortsätta vara ledande, sätta press på andra att höja sina bud och säkerställa ett ambitiöst avtal genom att gå till 30% i Köpenhamn, inom ramen för en bred och ambitiös bindande överenskommelse. Ministrarna enades också om vikten av finansiering till omedelbara åtgärder (fast-start) som också ska innehålla nya och additionella medel under perioden 2010-2012.

Andra delen av diskussionen var inriktad på processen i Köpenhamn, vilken typ av avtal som önskas och förhandlingsprocessen . COP15-ordföranden Danmarks förslag om en politiskt bindande överenskommelse i Köpenhamn som sedan omsätts i ett legalt bindande avtal under nästa år fick stöd bland miljöministrarna. Vidare underströks att det är i Köpenhamn man ska ta det avgörande steget i form av en heltäckande politiskt bindande överenskommelse som innehåller alla delar i Bali Action plan och håller tvågradersmålet inom räckhåll.

Avslutningsvis summerade ordförande Andreas Carlgren dagens diskussioner.

EU har under flera år varit pådrivande i förhandlingarna. Det mycket starka stöd för ordförandeskapet som framkommit i miljörådet ska användas för att fullfölja förhandlingsprocessen, fortsätta vara ledande och få Köpenhamnsmötet till den milstolpe som det är tänkt att bli. Det ligger nu därför ett stort ansvar på EU-länderna och ordförandeskapet att driva processen hela vägen i mål.