Konkurrenskraft, Rådspm om innovationsunionen och ERA, dp 8
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BE797
KKR, dp. 8 | ||
Rådspromemoria | ||
2013-09-18 | ||
Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet |
Rådets möte (KKR) den 27 september 2013
Dagordningspunkt: 8
Rubrik: Innovationsunionen och det Europeiska forskningsområdet
Dokument: KOM (2013) 149
Tidigare dokument:
KOM (2010) 546, Innovationsunionen, Fakta-PM 2010/11 FPM20
KOM (2012) 392, Europeiska forskningsområdet, Fakta-PM 2011/12: FPM 170
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 19 november 2010 (Innovationsunionen), 2 februari 2011 (Europeiska rådet - Innovation), 7 december 2012 (Europeiska forskningsområdet)
Tidigare behandlad i utskottet: 16 november 2010 (Innovationsunionen), 27 november 2012 (Europeiska forskningsområdet)
Bakgrund
Innovationsunionen är ett av de sju flaggskepp som aviserades i kommissionens meddelande om Europa 2020, och är en central del i genomförandet av strategin i EU-politiken och i medlemsstaterna. Kommissionens meddelande om Innovationsunionen presenterades den 6 oktober 2010. Med utgångspunkt i meddelandet antog KKR den 26 november 2010 rådslutsatser om Innovationsunionen. Kommissionen gör årligen uppföljningar av hur arbetet med att implementera Innovationsunionen fortskrider. Ett meddelande om utvecklingen publicerades den 21 mars 2013.
Europeiska rådet uppmanade i sina slutsatser den 17 juni 2010 och den 4 februari 2011 kommissionen att utveckla en integrerad indikator för att möjliggöra bättre övervakning av framstegen med innovation. Ett meddelande om indikatorn publicerades den 13 september 2013.
I sina slutsatser den 4 februari 2011 fastslog Europeiska rådet också att det Europeiska forskningsområdet (ERA) måste fullbordas senast 2014 för att kunna skapa en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation. Framstegsrapporten om Europeiska forskningsområdet har ännu inte publicerats, men väntas komma innan KKR.
SE har deltagit aktivt i utformningen av Innovationsunionen, i diskussionen om en output-orienterad innovationsindikator samt i utvecklingen av ERA.
Ordförandeskapet har tagit fram tre frågor inför diskussionen vid KKR (dokument 13471/13). Den första handlar om hur den offentliga sektorn kan bidra till att uppmuntra innovation. Fråga nummer två handlar om vilka åtgärder som är viktigast för att förverkliga ERA. Den tredje tar sin utgångspunkt i den nya innovationsindikatorn och gäller vilka åtgärder som kan stödja utvecklingen av snabbväxande företag.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 173 om industrins konkurrensförmåga
Artikel 179 om Europeiska forskningsområdet
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar diskussionen om Innovationsunionen, innovationsindikatorn och det Europeiska forskningsområdet.
När det gäller den första frågan om hur den offentliga sektorn kan bidra till innovation vill regeringen bl.a. lyfta fram kopplingen till stora samhällsutmaningar såsom hälsa och miljö. Bl.a. innovationsupphandling kan bidra i detta sammanhang. Även för innovationer inom offentliga sektor är nödvändigt att ha tillgång till indikatorer som så bra som möjligt speglar utvecklingen.
Vad gäller ERA så anser regeringen att uppföljning som uppfattas som legitim av inblandade aktörer är helt nödvändig för en effektiv styrning och för diskussion om eventuellt nya åtgärder.
Den tredje frågan om utvecklingen av snabbväxande företag behöver enligt regeringen mötas med bl.a. ett fortsatt arbete för bra villkor för forskning och innovation i form av relevanta forsknings- och innovationsprogram. Vidare behövs samverkan mellan lärosäten och näringsliv. Därtill kommer vikten av bra villkor för företagande.
Europaparlamentets inställning
Ej aktuellt.
Förslaget
Vid KKR kommer kommissionen att presentera sina dokument och därefter vidtar en policy-diskussion med utgångspunkt i de diskussionsfrågor som ordförandeskapet tar fram.
Meddelandet om Innovationsunionen
Meddelandet om utvecklingen av Innovationsunionen är strukturerat med utgångspunkt i kommissionens meddelande och rådets slutsatser.
Under rubriken ”Stärka kunskapsbasen och motverka fragmentering” redovisas utvecklingen gällande bl.a. Europeiska forskningsområdet, inriktningen av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020, samt det Europeiska institutet för innovation och teknik.
Avsnittet ”Få ut de bra idéerna på marknaden” handlar om arbetet med att öka finansieringen av innovation, skapa efterfrågan på innovativa produkter och tjänster samt ta tillvara immateriell egendom och kreativitet.
Under rubriken ”Europeiska innovationspartnerskap” presenteras framförallt arbetet med pilotprojektet ”Aktivt och hälsosamt åldrande”.
Avsnittet ”Största möjliga sociala och territoriella sammanhållning” redovisar analys av klyftorna mellan olika regioners utveckling, men handlar också om social innovation och innovation i den offentliga sektorn.
Under rubriken ”Öka effekterna av vår politik externt” lyfter kommissionen fram den nya strategin för att utveckla internationella samarbeten inom forskning och innovation.
Kommissionens övergripande slutsats är att avsevärda framsteg har gjorts på många områden och att resultaten av detta snart bör ge effekter. Samtidigt måste EU göra mer för att realisera Innovationsunionen. T.ex. måste Innovationsunionen gynna framväxten av verkligt specialiserade regionala innovationsprofiler.
Avslutningsvis gör en mycket kortfattad beskrivning av ett antal områden som kommissionen kommer fokusera sitt kommande arbete på.
Meddelandet om innovationsindikatorn
Innovationsindikatorn är ett kompositindex och består av fyra komponenter, varav tre redan återfinns i Innovation Union Scoreboard och den fjärde komponenten, som är under utveckling, mäter graden av sysselsättning i innovativa snabbväxande företag i en ekonomi.
Den första komponenten är ett mått på teknologisk innovation och mäts som antalet patentansökningar i förhållande till BNP.
Den andra komponenten försöker spegla ekonomiernas strukturella orientering gentemot kunskapsintensiva aktiviteter. Detta mäts som antal sysselsatta i kunskapsintensiva sektorer i förhållande till det totala antalet sysselsatta i en ekonomi.
Den tredje komponenten ska spegla den internationella konkurrenskraften vad gäller kunskapsintensiva varor och tjänster. Detta uttrycks som andel av tjänste- och varuexporten som definieras som kunskapsintensiv respektive medel- och högteknologisk.
Den sista och fjärde komponenten, sysselsättning i innovativa snabbväxande företag, mäter i vilken utsträckning snabbväxande företag i ett land är innovativa i meningen att de är kunskapsintensiva (vad gäller de anställdas utbildningsnivå) och innovativa.
Framstegsrapporten om det Europeiska forskningsområdet
Kommissionens framstegsrapport har inte kommit än.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ej aktuellt.
Ekonomiska konsekvenser
Ej aktuellt.
Övrigt