Kommenterad dagordning UUKI den 11-12 maj 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50B3EE
Kommenterad dagordning rådet
2026-05-04
Ku2026/00416
Kulturdepartementet
Socialdepartementet
Utbildningsdepartementet
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 11–12 maj 2026
Kommenterad dagordning
MÅNDAG DEN 11 MAJ 2026
1.Godkännande av dagordningen
2.(Ev.) Godkännande av A-punkterna
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
UNGDOMSFRÅGOR
Icke lagstiftande verksamhet
3. Säkerställa ungdomsvänlig politik i EU och i medlemsstaterna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Åsiktsutbyte.
Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann
Dokument: 8292/26
Förslagets innehåll: Rådet förväntas hålla en diskussion om hur ungdomsvänligheten kan säkerställas i framtagande av politik på nationell
respektive EU-nivå. I bakgrundsunderlaget som delats inför mötet redogör ordförandeskapet bl.a. för hur samarbetet inom ramen för EU:s nuvarande ungdomsstrategi 2019–2027 har bidragit till att göra EU:s politik mer ungdomsvänlig, och hur strategin som ska gälla efter 2027 kan bygga på framgångar som uppnåtts och adressera fortsatta utmaningar.
Ordförandeskapet ställer två frågor i det bakgrundsunderlaget inför mötet:
1)Kan ni dela med er av nationella exempel på god praxis som har bidragit till att göra politik mer ungdomsvänlig? Vilka utmaningar mötte ni och hur hanterades dessa?
2)Vilka konkreta idéer eller lösningar föreslår ni för att säkerställa att EU:s nästkommande ungdomsstrategi blir mer ungdomsvänlig, särskilt vad avser deltagande, genomförande och effekter?
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att ordförandeskapet valt att ha ett åsiktsutbyte om säkerställandet av ungdomsvänlighet i politik på nationell nivå och EU-nivå.
För att främja en ungdomsvänlig politik är regeringen positiv till dialog mellan unga och beslutsfattare och till analys av hur unga påverkas. Regeringen avser vid åsiktsutbytet lyfta arbete med nationellt ungdomspolitiskt mål.
Regeringen välkomnar att arbete med att ta fram en ny ungdomsstrategi inom EU har fortsatt fokus på att stärka ungdomsvänlighet. Regeringen ser positivt på att existerande forum och strukturer för ungas deltagande på europeisk nivå används. Regeringen välkomnar därför fortsatt det arbete som sker inom ramen för EU:s ungdomsdialog.
Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar och att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Regeringen anser också att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara på som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås.
2 (20)
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
4.Resolution om översynen av arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi (2025–2027)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann
Dokument: 8308/26
Förslagets innehåll: Det cypriotiska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsresolution som syftar till att revidera arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi under åren 2025–2027. Arbetsplaner tas fram vart tredje år, under det sista ordförandeskapet i varannan ordförandeskapstrio. Planerna fungerar som vägledande dokument för medlemsstaterna, kommissionen och övriga relevanta aktörer för att uppnå målen i EU:s ungdomsstrategi, där den nuvarande strategin gäller för perioden 2019–2027.
Utkastet till rådsresolution återspeglar aktiviteter som genomförts och planerar att genomföras av det nuvarande trioordförandeskapet Polen, Danmark och Cypern samt det kommande trioordförandeskapet Irland, Litauen och Grekland.
I utkastet uppmuntras nuvarande och kommande trioordförandeskap att, inom EU:s ungdomsdialog och med stöd från kommissionen, erbjuda möjligheter för medlemsstater och andra aktörer inom ungdomsområdet att diskutera europeiskt samarbete inom ungdomsområdet efter 2027 bl.a. med koppling till kommande EU-program och ungdomsstrategi. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att säkerställa sektorsövergripande samråd inför utformningen av EU:s kommande ungdomsstrategi och de europeiska ungdomsmålen.
3 (20)
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom ett godkännande av rådsresolutionen om revidering av arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2025–2027.
Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar samt att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara på som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Vidare anser regeringen att det är viktigt med ett effektivt genomförande av ungdomspolitiken och att fokus bör ligga på att utveckla existerande strukturer och ramverk.
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades den 17 februari 2026.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
5.Resolution om resultaten av den 11:e cykeln av EU:s ungdomsdialog
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann
Dokument: 8310/26
Förslagets innehåll: Det cypriotiska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsresolution om utfallet av den elfte cykeln av EU:s ungdomsdialog. Ungdomsdialogen är en struktur för dialog mellan ungdomar, ungdomsorganisationer, beslutsfattare, experter, forskare och andra relevanta aktörer i det civila samhället.
4 (20)
En rådsresolution om utfallet av dialoger tas fram av varje ordförandeskap som avslutar en 18-månaderscykel i EU:s ungdomsdialog. Syftet är att belysa resultaten av det ungdomspolitiska samarbetet under ett trioordförandeskap samt bidrar till kontinuitet mellan ungdomsdialogens cykler.
Under den elfte cykeln av EU:s ungdomsdialog har trioordförandeskapet (Polen, Danmark och Cypern) fokuserat på ungdomsmål #1 Föra EU närmare ungdomarna. Utkastet till resolution sammanfattar huvudsakliga slutsatser från dialoger, konferenser, studier och rådsslutsatser under de polska, danska och cypriotiska ordförandeskapen.
I utkastet till rådsresolution uppmuntras kommissionen och medlemsstaterna att beakta utfallet av den elfte cykeln av EU:s ungdomsdialog. Utfallet visar bl.a. att ungas känsla av tillhörighet med och förtroende för EU kan byggas genom förstärkning av ungdomars demokratiska röst och inflytande på politiskt beslutsfattande. Kommissionen uppmuntras bl.a. att fortsatt förbättra transparens i EU:s beslutsfattande och påvisa den relevans och inflytande EU:s institutioner har på ungas människors vardag.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom godkännandet av rådsresolutionen om resultaten av den 11:e cykeln i EU:s ungdomsdialog.
Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar och att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara på som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Vidare anser regeringen att det är viktigt med ett effektivt genomförande av ungdomspolitiken och att fokus bör ligga på att utveckla existerande strukturer och ramverk.
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.
5 (20)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information gavs till kulturutskottet den 17 februari 2026.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
UTBILDNING
Lagstiftningsöverläggningar
6. Förordningen om Erasmus+
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Partiell allmän riktlinje.
Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson och Lotta Edholm
Dokument: 8264/26
Förslagets innehåll: I nästa fleråriga budgetram för perioden 2028–2034 föreslog Europeiska kommissionen (kommissionen) ett nytt Erasmus+- program (programmet) sommaren 2025.
Det övergripande syftet med programmet är att bidra till ett motståndskraftigt, konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa genom att främja livslångt lärande av hög kvalitet och därigenom stärka de färdigheter och kompetenser som individer behöver genom livet, såväl privat som i samhälls- och arbetslivet. Programmet ämnar samtidigt främja unionens värderingar såsom demokratiskt och samhälleligt deltagande, solidaritet, social inkludering och lika möjligheter. Programmet föreslås vidare få ett stärkt fokus på att möta arbetsmarknadens behov av relevanta kompetenser och utgör det huvudsakliga instrumentet för genomförandet av kompetensunionen samt den fortsatta utvecklingen av det europeiska utbildningsområdet (EEA). Under förhandlingarna i rådet har vissa förändringar gjorts i jämförelse med kommissionen ursprungliga förslag. Bland annat har medlemsstaternas inflytande över programmets styrning stärkts, och de föreslagna Erasmus+-stipendierna ska genomgå en utvärdering innan de eventuellt inkluderas i nästa programperiod.
6 (20)
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom den partiella allmänna riktlinjen om förslag till nytt Erasmus+ program för perioden 2028–2034.
Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det område förslaget täcker är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli, vilket även gäller beslut om finansiering.
Regeringen anser att Erasmus+-programmet är en hörnsten i EU-samarbetet och att det spelar en viktig roll i att förse elever, ungdomar, studenter, idrottsaktörer och andra intressenter med relevanta kompetenser och värdefulla interkulturella erfarenheter. Regeringen välkomnar en fortsättning av Erasmusackreditering då det möjliggör långsiktighet och strategiskt arbete med internationalisering.
Regeringen stödjer programmets övergripande ambition att främja mobilitet och samarbeten i utbildningssyfte, i utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdena samt för volontärarbete. Regeringen välkomnar att programmet även fortsättningsvis prioriterar inkludering och mångfald med särskilt fokus på deltagare med begränsade möjligheter inom samtliga områden.
När det gäller förslaget om så kallade Erasmus+-stipendier stödjer regeringen att stipendierna ska prövas under innevarande programperiod för att därefter utvärderas innan de introduceras som en ny aktivitet för programkommittén att ta ställning till inför nästa programperiod 2028–2034.
När det gäller styrningen av programmet stödjer regeringen att medlemsstaternas inflytande ska öka genom att programkommittén ska ta ställning till programmets direkta åtgärder dvs den del av programmet som hanteras av kommissionen och inte av medlemsstaterna. På så sätt blockeras inte en del av programmet om kommittén väljer att säga nej till eller fördröja en annan del av programmet, vilket är fallet i dag.
När det gäller nya länder som önskar ansluta sig till programmet stödjer regeringen att dessa i första hand ska utgöras av kandidatländer till EU samt att anslutningen ytterst ska syfta till fullt medlemskap.
7 (20)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggningar har skett i utbildningsutskottet i september och november 2025 samt den 28 april 2026. Information lämnades till EU-nämnden i november 2025.
Fortsatt behandling av ärendet: Antagande av en partiell allmän riktlinje planeras vid möte i UUKI-rådet den 11–12 maj 2026.
Faktapromemoria: 2025/26:FPM18
Icke lagstiftande verksamhet
7.Grundläggande färdigheter och det europeiska utbildningsområdet: bygga broar för framtiden
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Diskussion.
Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson
Dokument: 8263/26
Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en diskussion om grundläggande färdigheter och det europeiska utbildningsområdet. Bakgrunden till diskussionen är bland annat handlingsplanen för grundläggande färdigheter som presenterades av kommissionen inom ramen för det paket om en kompetensunion som lades fram i mars 2025. I handlingsplanen ligger fokus på att förbättra grundläggande läs- och skrivkunskaper, färdigheter inom matematik, naturvetenskap, digital kompetens samt medborgarskapskunskaper. Även inom ramen för det europeiska utbildningsområdet har det skett en diskussion om grundläggande färdigheter.
Två frågor ställs i diskussionsunderlaget. Den första frågan handlar om hur nationella strategier inom utbildning bör anpassas för att utrusta elever och studenter med de fundamentala färdigheter som de behöver för att lyckas i dag och för att navigera morgondagens utmaningar. Är våra utbildningssystem tillräckligt flexibla och framtidsorienterade för att kunna leverera det de är ämnade för. Den andra frågan handlar om hur samarbete
8 (20)
på EU-nivå, speciellt inom den europeiska utbildningsområdet och i synergi med kompetensunionen, kan stötta denna omvandling på bästa sätt.
Förslag till svensk ståndpunkt: Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det område förslaget täcker är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli, vilket även gäller beslut om finansiering.
Regeringens inställning är att skolan ska tillbaka till grunderna. Vi behöver återupprätta en trygg och stark kunskapsskola med tydliga förväntningar och fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna.
De grundläggande färdigheterna bör i de lägre årskurserna i första hand utvecklas med hjälp av analoga lärverktyg, då det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att färdigheter i lägre åldrar bäst utvecklas med analoga verktyg i analoga miljöer. Regeringen anser även att det är viktigt att elever har tillgång till läroböcker, papper och penna och bemannade skolbibliotek.
Regeringen anser att vi behöver fler personer med gedigna kunskaper inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och intresset måste väckas tidigt. Hela utbildningskedjan, från förskola till forskarutbildning, spelar en roll i detta. Att få fler utbildande inom naturvetenskap och teknik sker inte genom kortsiktiga insatser utan det kräver ett långsiktigt arbete där Sveriges STEM-strategi är en del.
När det gäller digital kompetens anser regeringen att det förutsätter att eleven har grundläggande färdigheter som läsa, skriva och räkna. Skolan måste prioritera rätt och fokusera på grundläggande färdigheter först, innan eleven kan utveckla en digital kompetens.
Regeringen anser att användningen av digitala verktyg ska vara baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, anpassad efter ålder och användas då de ger ett pedagogiskt mervärde. Regeringen anser även att det är viktigt att elever i högstadiet och gymnasieskolan utvecklar digital kompetens och förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhällets utveckling.
9 (20)
Regeringens inställning är att det är viktigt att hänsyn tas till utbildningens dubbla målsättningar, det vill säga dels som ett verktyg för individens egen utveckling och möjlighet att delta i samhället som upplysta, demokratiska medborgare, dels för att förse arbetsmarknaden med rätt utbildad arbetskraft.
Regeringen välkomnar diskussionen och ser positivt på erfarenhetsutbyte kring framgångsrika initiativ inom utbildningsområdet. Regeringens anser att medlemsstaterna har mycket att lära av varandra när det kommer till effektiv politik i relation till utbildningssatsningar. Diskussioner och utbyte av utvärderingar och erfarenheter av framgångsrika initiativ på utbildningsområdet är därför positivt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades i utbildningsutskottet den 28 april 2026.
Fortsatt behandling av ärendet: −.
Faktapromemoria: −
8. Slutsatser om lärare i den artificiella intelligensens tidsålder
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson och Lotta Edholm
Dokument: 8262/26
Förslagets innehåll: Avsikten med rådsslutsatserna är att uppmärksamma de nyttor och utmaningar som AI kan innebära för lärare i arbetet. De avser också belysa behovet av AI-kompetens och fortbildning för lärare inom AI. Vidare är avsikten även att belysa den viktiga roll lärare har för att AI introduceras i undervisningen på ett pedagogiskt sätt. I slutsatserna betonas även att AI-verktyg ska stödja och inte ersätta lärare inom utbildning.
Medlemsstaterna uppmanas att verka för forskningsbaserade, åldersanpassade AI-verktyg som är framtagna för användande inom utbildning.
10 (20)
Medlemsstaterna uppmanas även att säkerställa att etiska värden beaktas och att arbeta för jämlikhet och inkludering vid användningen av AI inom utbildning. Vidare uppmanas medlemsstaterna att ge stöd till lärares kompetensutveckling och integrera AI-kompetens inom lärarutbildning och fortbildning. De uppmanas också att involvera lärare i arbetet med AI inom utbildning. Medlemsstaterna uppmanas även att säkerställa att AI bidrar till att främja lärares välmående och till att förbättra undervisningen utan att öka arbetsbördan.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom godkännandet av rådsslutsatserna om lärare i AI-tidsåldern.
Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det europeiska utbildningsområdet är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli.
Regeringen vill framhålla vikten av att erbjuda relevant kompetensutveckling som stärker professionernas vetenskapliga grund och bidrar till att utveckla undervisningens kvalitet. Regeringens inställning är att oavsett utbildningsform behöver lärare få kompetensutveckling och stöd inom digitalisering, bland annat om möjligheter och utmaningar med AI. Regeringen stödjer att lärarnas betydelse för arbetet med AI i undervisningen lyfts, liksom att vikten av stöd och kompetensutveckling till lärare gällande användning av AI i undervisningen betonas.
Regeringen stödjer rådsslutsatsernas ansats att AI-lärverktyg ska vara forskningsbaserade och åldersanpassade och användas då de ger ett pedagogiskt mervärde. Regeringen anser att det är viktigt att elever i högstadiet och gymnasieskolan utvecklar digital kompetens och förståelse för hur digitalisering och AI påverkar individen och samhällets utveckling. Skolan ska också ge elever i de högre årskurserna kunskaper och förståelse för både risker och möjligheter med AI.
Regeringens inställning är vidare att skolan ska tillbaka till grunderna och att fokus i de lägre årskurserna ska ligga på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. De grundläggande färdigheterna bör i första hand utvecklas med hjälp av analoga lärverktyg, då det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att färdigheter i lägre åldrar bäst utvecklas med analoga verktyg i analoga miljöer.
11 (20)
Regeringen anser även att det är viktigt att elever har tillgång till läroböcker, papper och penna och bemannade skolbibliotek.
Regeringen stödjer utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom EU gällande användningen av AI inom undervisningen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i utbildningsutskottet den 17 februari och den 28 april 2026.
Fortsatt behandling av ärendet: Rådslutsatserna förväntas godkännas vid möte i UUKI-rådet den 11–12 maj 2026.
Faktapromemoria: −
9. Övriga frågor
Ungdomsfrågor
a)Resultat av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från
ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann
b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den
irländska delegationen
Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann
12 (20)
Utbildning
c) Samordnade åtgärder för barns säkerhet online
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den slovakiska delegationen
Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson, Lotta Edholm
d) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den irländska delegationen
Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson, Lotta Edholm
TISDAGEN DEN 12 MAJ 2026
KULTUR, AUDIOVISUELLA FRÅGOR OCH MEDIA
Lagstiftningsöverläggningar
10. Förordningen om AgoraEU
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Partiell allmän riktlinje.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
Dokument: 8312/26
Förslagets innehåll: Den 17 juli presenterade kommissionen ett förslag till förordning om inrättande av programmet AgoraEU för perioden 2028– 2034. I kommissionens förslag finns tre programområden: Kreativa Europa (kultur), MEDIA+ (med en audiovisuell del och en del för nyhetsmedier)
13 (20)
och CERV+ (med tre delar: Rättigheter, jämlikhet, medborgare och det civila samhället, Daphne – att bidra till kampen mot könsrelaterat våld samt våld mot barn och andra grupper – samt Demokratiskt deltagande och rättsstatsprincipen). Därtill föreslås programmet få en horisontell del som avser arbete som bedrivs till förmån för flera programområden.
Förslaget bygger på en sammanslagning av nuvarande programmet Kreativa Europa och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (CERV) och bygger vidare på strukturerna för dessa befintliga program.
Förslaget har under hösten och våren förhandlats i rådsarbetsgruppen för kultur – dock inte budgetära aspekter, vilka ska fastställas inom ramen för förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram.
De övergripande målen för AgoraEU föreslås i rådets utkast till partiell allmän riktlinje vara:
-att värna, bevara, utveckla och främja den kulturella och språkliga mångfalden samt kulturarvet
-att öka konkurrenskraften och hållbar innovation inom de kulturella och kreativa sektorerna, i synnerhet inom medierna och den audiovisuella sektorn
-att skydda och stärka den konstnärliga friheten och mediefriheten
-att skydda och främja jämlikhet, jämställdhet, ett aktivt medborgarskap samt rättigheter och värden i enlighet med fördragen och stadgan och därigenom öka det demokratiska deltagandet och den samhälleliga motståndskraften.
Under förhandlingarna har Sverige bland annat verkat för att stärka medlemsstaternas roll i programmets löpande styrning och tydliggöra programkontorens roll, vilket fått stort genomslag i förslaget till partiell allmän riktlinje. Skrivningar om konstnärlig frihet och mediefrihet har även stärkts, i linje med den svenska ståndpunkten. Ett fokus på kärnan i programdelen CERV+, respekten för unionens värden, rättsstatens principer och EU:s rättighetsstadga, har kunnat bibehållas. Regeringen bedömer vidare att förslaget till partiell allmän riktlinje har nått en god balans mellan synergier mellan programmets olika beståndsdelar å ena sidan och respekt
14 (20)
för de olika programområdenas särprägel å andra sidan samt mellan behovet av flexibilitet respektive förutsägbarhet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom förslaget till partiell allmän riktlinje.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 2 december 2025. Muntlig information i konstitutionsutskottet den 22 januari 2026. Skriftlig information till kulturutskottet och konstitutionsutskottet den 29 april 2026.
Fortsatt behandling av ärendet: Förordningen väntas antas senast hösten 2027.
Faktapromemoria: 2025/26:FPM16 Programmet AgoraEU
Icke lagstiftande verksamhet
11. EU:s arbetsplan för kultur 2027–2030
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Diskussion.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
Dokument: 8311/26
Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt för att vägleda det kommande arbetet med att ta fram en ny EU-arbetsplan för kultur för perioden 2027–2030. Nuvarande arbetsplan täcker perioden 2023–2026, varför en ny behöver antas innan 2027. Arbetsplanerna slår generellt fast vad rådet och kommissionen gör för åtgärder inom det kulturpolitiska området, exempelvis expert- och OMC-grupper (Open Method of Coordination), konferenser, studier och liknande. Dokumentet är inte bindande – åtgärder kan såväl utgå som läggas till under dess löptid.
Under våren förhandlar Europaparlamentet, rådet och kommissionen fram en gemensam förklaring med det föreslagna namnet ”Europa för kultur –
15 (20)
kultur för Europa” (Faktapromemoria 2025/26:FPM41, överläggning med kulturutskottet den 3 februari 2026). Den gemensamma förklaringen är tänkt att tjäna som en strategisk EU-ram för kultur. Arbetsplanen för kultur 2027– 2030 kommer därmed att kunna ha den gemensamma förklaringen som strategisk utgångspunkt.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna diskussionen om en ny EU-arbetsplan för kultur. Arbetsplanerna har varit ett ändamålsenligt sätt att strukturera rådets insatser på. Regeringen kan dock samtidigt ge uttryck för att den gemensamma förklaringen ”Europa för kultur – kultur för Europa” framöver kommer att kunna ta över den mer övergripande strategiska funktion som arbetsplanerna hittills haft, vilket skulle kunna avlasta kommande arbetsplan något.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: −
Fortsatt behandling av ärendet: Under andra halvan av 2026 kommer arbetsplanen förhandlas fram för antagande sannolikt vid rådsmöte i november.
Faktapromemoria: −
IDROTT
Icke lagstiftande verksamhet
12.Psykisk hälsa inom idrotten: från individuell resiliens till systemansvar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Åsiktsutbyte.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Dokument: 7935/26
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har satt upp en diskussionspunkt på
temat psykisk hälsa i idrott: från individuell resiliens till systemansvar. I det bakgrundsunderlag som delats inför mötet redogör ordförandeskapet för att psykisk hälsa inom idrotten är ett framväxande prioriterat område inom EU.
16 (20)
Inom EU:s arbetsplan för idrott 2024–2027 erkänns psykisk hälsa som en viktig dimension av idrottspolitiken, med koppling till deltagande, prestation och idrottssektorns långsiktiga hållbarhet.
En bakgrund till diskussionen är att psykisk hälsa inom idrotten enligt noten handlar om mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Den omfattar bl.a. individers förmåga att hantera motgångar, upprätthålla relationer och fungera effektivt i vardagliga roller. Idrott kan bidra positivt till psykiskt välbefinnande genom hela livet. Samtidigt kan psykiska hälsoutmaningar påverka deltagande, prestation och långsiktigt engagemang inom idrotten. Ordförandeskapet framhåller att konkurrensutsatta idrottsmiljöer kan innebära betydande psykologiska påfrestningar för idrottare och andra yrkesverksamma inom idrotten. Insatser riktade till individer är dock inte alltid tillräckliga. Psykisk hälsa påverkas också av hur idrottenssystemen är utformade. En central fråga är därför hur dessa system kan anpassas för att ta hänsyn till t.ex. människors kapacitet och begränsningar.
Det cypriotiska ordförandeskapet har även tagit fram ett antal förslag på hur EU kan stödja medlemsstaterna inom detta område genom bl.a. att underlätta samarbete och kunskapsutbyte. Ett exempel är att främja utbyte av evidensbaserade arbetssätt och metoder.
Ordförandeskapet ställer två frågor i det bakgrundsunderlag som har tagits fram inför mötet:
1)Hur kan medlemsstater vidareutveckla och stärka idrottspolitiska initiativ och verksamhet så att psykisk press minskas, samtidigt som det psykiska välbefinnandet hos idrottare, tränare, funktionärer och övrig personal inom idrotten främjas? Har ni några goda exempel eller arbetssätt som skulle kunna delas med andra medlemsstater inom detta område?
2)Vilka EU-initiativ eller samarbetsformer kan bäst stödja medlemsstater i att ta itu med utmaningar inom psykisk hälsa och främja välmående inom idrotten?
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att det cypriotiska ordförandeskapet har valt att lyfta psykisk hälsa inom idrotten. Psykisk ohälsa är en stor hälsoutmaning som medför personligt lidande hos många människor men även stora samhällskostnader. Idrott och fysisk aktivitet har
17 (20)
positiva effekter på både fysisk och psykisk hälsa, men samtidigt finns en ökad risk för psykisk ohälsa hos bl.a. elitidrottare och unga som elitsatsar.
Regeringen välkomnar att psykisk hälsa inom idrotten fått ökad uppmärksamhet och att den självständiga idrottsrörelsen arbetar aktivt med dessa frågor. Regeringen avser att redogöra för insatser som regeringen har vidtagit för att stärka arbetet mot psykisk ohälsa inom idrottsrörelsen.
Regeringen anser att det på EU-nivå är värdefullt med kunskap- och erfarenhetsutbyte samt frivilligt samarbete mellan medlemsstater kring frågor om psykisk ohälsa i idrott. Regeringen menar även att det är viktigt med en stärkt dialog med idrottsrörelsen i dessa frågor.
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
13.Slutsatser om idrottsturism som bidragande faktor till hållbar utveckling
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Dokument: 8255/26
Förslagets innehåll: I EU-arbetsplanen för idrott 2024–2027, som utgör det strategiska ramverket för samarbete inom idrottsområdet, identifieras hållbarhet, innovation, digitalisering, hälsa, idrottens socioekonomiska roll, inklusive idrottsturism, som nyckelprioriteringar för EU-insatser. I arbetsplanen erkänns att idrott och idrottsinfrastruktur kan bidra till att genomföra FN:s hållbarhetsmål. Det cypriotiska ordförandeskapet har utifrån detta presenterat ett förslag till rådsslutsatser som handlar om idrottsturism som bidragande till hållbar utveckling.
18 (20)
I rådsslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna bland annat att överväga att ta en strategisk och integrerad ansats till utveckling av idrottsturism. Kommissionen uppmuntras bland annat att stödja utbyte av information, goda exempel och kunskap bland medlemsstater och relevanta intressenter om utveckling av hållbar idrottsturism.
Idrottsrörelsen och intressenter inom idrottsturism uppmuntras bland annat att överväga engagera sig i långsiktigt och strukturerat partnerskap och samarbete för att utveckla hållbara idrottsturismtjänster och -projekt
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna.
Regeringen välkomnar att det cypriotiska ordförandeskapet har presenterat rådsslutsatser om idrottsturism som en drivkraft för hållbar utveckling.
Regeringen ser positivt på en bred ansats till området som inkluderar såväl bevittnande av idrottsevenemang som aktivt deltagande i idrott och fysisk aktivitet. Regeringen delar bedömningen att idrottsturism kan bidra till ekonomisk utveckling, hållbarhet och folkhälsa. Regeringen välkomnar kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom området.
Regeringen anser att det är viktigt att beakta idrottsturismens varierande karaktär samt medlemsstaters specifika förutsättningar för, och prioriteringar avseende idrottsturism. Regeringen anser att det är viktigt med ett effektivt och balanserat arbete inom området.
Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna respekterar idrottsrörelsens självständighet samt att idrottsrörelsens och andra berörda civilsamhällesorganisationers förutsättningar och preferenser beaktas. Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde med Kulturutskottet den 3 mars 2026.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
19 (20)
14. Övriga frågor
Kultur, audiovisuella frågor och media
a) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den
irländska delegationen
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
Idrott
b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den
irländska delegationen.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
20 (20)