Kommenterad dagordning TTE Energi 16 december 2024

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FC6AB

Kommenterad dagordning

2024-12-09

Klimat- och näringslivsdepartementet

Rådets möte (TTE Energi) den 16 december 2024

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3.Geotermisk energi

a)Rapport om framtiden för geotermisk energi från internationella energirådet (IEA)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Presentation av verkställande direktören för IEA.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet väntas det internationella energirådets verkställande direktör Fatih Birol presentera en rapport om framtiden för geotermisk energi.

Rapporten konstaterar att för att lyckas skala upp geotermisk energi måste ett antal utmaningar hanteras, bland annat projektutvecklingsrisker, tillstånds- och licensieringsprocesser, miljöhänsyn och social acceptans.

Rapporten kvantifierar den tekniska potentialen och marknadspotentialen för nästa generations geotermiska energi och föreslår åtgärder som kan bidra till att minska riskerna, påskynda innovationer och öka lönsamheten för konventionella och nästa generations projekt, vilket möjliggör en bredare användning av geotermisk energi.

Lanseringen av rapporten sker den 13 december.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen noterar rapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Har ej behandlats tidigare.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej känt.

Faktapromemoria:

Ej aktuellt.

b)Slutsatser om främjande av geotermisk energi Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet väntas ministrarna godkänna rådsslutsatser om att främja geotermisk energi.

Som en följd av EU:s mål att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent till 2030, samt ett ökat fokus på att säkra tillgången på

2 (6)

egenproducerad ren energi och lägre energipriser, har det ungerska ordförandeskapet tagit fram ett förslag till rådsslutsatser om att främja geotermisk energi. Slutsatserna täcker ett brett spann av frågor för hur geotermi kan främjas och appliceras inom värme-, kyla- och elproduktion. Fokus ligger på samarbete och strategier för planering, möjligheter till finansiering, infrastruktur, snabbare tillståndsprocesser, utbyte av bästa praxis samt framtagande av data och information.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar initiativet om ett främjande av geotermisk energi och hur den tekniken kan bidra till energiomställningen, minska EU:s beroende av energi från andra länder och samtidigt bidra till lägre energipriser.

Regeringen anser att geotermisk energi kan vara ett bra alternativ för att övergå från fossila bränslen till fossilfria, särskilt inom värme- och kylsektorn, i medlemsstater som har de rätta geologiska förutsättningarna för det.

Regeringen anser att alla fossilfria energitekniker behövs och har verkat för att rådslutsatserna ska vara teknikneutrala.

Regeringen noterar att flera av möjligheterna och utmaningarna för uppvärmning och kylning är lokala och att både regioner och företag behöver ges flexibilitet att hitta sina lokalt mest kostnadseffektiva lösningar för att fasa ut fossila bränslen.

Regeringen driver en budgetrestriktiv linje och anser att rådsslutsatserna inte ska föregripa förhandlingar om EU:s fleråriga budgetramverk (MFF).

Regeringen har för avsikt att ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Har ej behandlats tidigare.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej känt.

3 (6)

Faktapromemoria:

Ej aktuellt.

4. Framtiden för energipolitiken i ljuset av en verklig energiunion

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Åsiktsutbyte.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet väntas en diskussion hållas om energipolitikens framtid i ljuset av en verklig energiunion. Det blir den första diskussionen om framtidens energipolitik mellan energiministrarna och den nytillträdde kommissionären Dan Jörgensen, som har ansvar för energi- och bostadsfrågor.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att EU:s energipolitik under kommande år behöver bidra mer till stärkt konkurrenskraft. För att EU ska nå sitt mål om klimatneutralitet 2050 är det avgörande att ställa om energisektorn. En kostnadseffektiv och mindre detaljreglerande politik för grön omställning och utfasning av fossila bränslen är nödvändig för både ekonomisk tillväxt och klimatet. EU måste också fortsätta fasa ut rysk fossil energi.

Regeringen anser att detta förutsätter ett nytt angreppssätt i EU:s energipolitik. Kommande revideringar av energilagstiftningen måste leda till att regelverken blir mer kostnadseffektiva, teknikneutrala och möjliggör för varje industri, region och medlemsstat att bygga konkurrenskraft ur den gröna omställningen utifrån sina specifika förutsättningar och mest kostnadseffektiva fossilfria lösningar. Detta kräver kraftigt minskad detaljreglering och minskat antal sub-mål under bindande övergripande energipolitiska mål.

4 (6)

Regeringen anser att energilagstiftningen bör fokusera på utfasningen av fossila bränslen, elektrifiering och att all fossilfri energi, inklusive kärnkraft, ska kunna användas för att uppfylla energimålen. Energieffektiviseringsmål ska inte motverka ökad energianvändning för den elektrifiering som behövs.

Ju närmare målet om klimatneutralitet till 2050 EU kommer desto mer uppenbart är det att återstående utsläppsminskning måste ske där de största utsläppen kvarstår. Regeringen anser därför att det krävs ökad konvergens mellan medlemsstaters bidrag till EU:s gemensamma mål inom energiområdet.

Nedmonteringen av Europas inhemska produktion av bland annat naturgas samtidigt som konsumtionen inte minskat i samma utsträckning, i kombination med omvärldshändelser, har medfört att vikten av goda samarbeten med gasproducenter i väst, som Norge, Storbritannien och USA, vuxit. Dessutom bör biogas användas för att ersätta naturgas i syfte att uppnå en fossilfri energigasförsörjning.

En verklig energiunion förutsätter en välfungerande inre elmarknad. Regeringen anser att dagens elmarknadsdesign i huvudsak är ändamålsenlig och att fokus bör ligga på att efterleva och genomföra redan beslutad lagstiftning för att säkerställa både leveranssäkerhet och rimliga elpriser. Ett behov som regeringen dock identifierat är att harmonisera reglerna för kapacitetsmarknader som en integrerad del av elmarknaden. En verklig energiunion förutsätter mer än att bygga nya elledningar mellan länder med lägre sammanlänkningsgrad. Regeringen noterar att ökad grad av sammanlänkning under nuvarande förutsättningar leder till ökade elpriser i Sverige och riskerar att leda till sänkt konkurrenskraft för svenska företag. Avgörande för en verklig energiunion är att medlemsstater med interna flaskhalsar också etablerar effektiva prisområden eftersom det påverkar andra medlemsstater.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Har ej behandlats tidigare.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej känt.

5 (6)

Faktapromemoria:

Ej aktuellt.

Övriga frågor

a) Uppföljning av handlingsplanen för elnät

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen och ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

b)Konferens om den strategiska planen för energiteknik (SET- planen) i Budapest den 14-15 november 2024

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

c)Arbetsprogram för det inkommande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Polen

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

6 (6)