Kommenterad dagordning TTE 12 okt 2006
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2006/07:1739 Till p. 7 (Transport, telekommunikation och energi)
Rådspromemoria
2006-10-02
Näringsdepartementet
Enheten för transportpolitik
Rådets möte (Transportministrarna) den 12 oktober 2006
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten
- Politisk överenskommelse
Dokument: Slutligt dokument inför rådsmötet har ännu inte inkommit.
Tidigare dokument: 12588/05 AVIATION 129 CODEC 787 med kommissionens förslag KOM (2005) 429 slutlig
Fakta-PM: 2005/06 FPM17 N-dep 2005-10-28
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 24 mars 2006 inför rådsmöte den 27 mars .
Bakgrund
Den nu gällande förordningen, (EG) nr 2320/2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten, har varit i kraft sedan januari 2003. De erfarenheter som vunnits genom kommissionens inspektioner och den dagliga tillämpningen av förordningen i medlemsstaterna, visar att det finns en del problem med tillämpningen. En orsak till detta är det snabba utarbetandet och antagandet av förordningen till följd av händelserna den 11 september 2001.
Det nya förslaget syftar till att ersätta förordning (EG) nr 2320/2002. Reglerna renodlas mellan en övergripande ramlagstiftning och efterföljande tillämpningslagstiftning så att mer detaljerade regler som inte är avsedda att vara offentliga läggs i den senare. För Sveriges vidkommande har det varit viktigt att behålla de regler som gäller för
2
inrikes postflyg enligt föreliggande förordning 2320/2002. Det innebär att post inte behöver röntgas om den transporteras på renodlade postflygplan.
Rådet beslutade en allmän riktlinje i mars i år och Europarlamentet antog sina ändringsförslag i juni. Såväl rådet som Europaparlamentet har sagt sig vara angelägna om att snabbt besluta rättsakten. Ordföranden har därför sökt en uppgörelse med Europarlamentet inom ramen för den första läsningen. En informell trilog hölls i detta syfte den 26 september. Europarlamentets representant avvisade emellertid vid den tidpunkten rådets kompromissförslag.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättlig grund är artikel 80.2 i EG-fördraget. Beslut fattas enligt artikel 251 i fördraget i medbeslutande med Europaparlamentet. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att frågan om hur finansieringen av skyddet mot terrorism och brottsliga handlingar skall ske är en subsidiaritetsfråga. Sverige har därför inte godtagit texter som binder upp medlemsstaterna vid en viss finansieringslösning. Sverige har heller inte godtagit krav på öronmärkning av intäkterna från avgifterna.
Sverige har inte något att erinra mot rådets rättstjänsts urval av frågor som skall falla under de nya kommittologi reglerna med föreskrivande förfarande med kontroll.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet vidhåller främst sina krav på att medlemsstaterna och användarna skall dela på kostnaderna som förordningen för med sig. Europaparlamentet menar att detta bör uttryckas i artiklarna till förordningen. I förordningen skall det också framgå att kommissionen skall lägga fram förslag om enhetliga bestämmelser för finansieringen av säkerhets- och skyddsåtgärder såväl som krav på öronmärkning av intäkterna. Andra krav gäller transparents i prissättningen för ökade skyddskostnader samt omfattande rapporteringskrav på tillämpning av förordningen m.m.
Förslaget
Förslaget innebär en förändring av tyngdpunkten mellan de rättsliga bestämmelser som fastställs i ramförordningen (nuvarande förordning (EG) nr 2320/2002, ändrad genom förordning (EG) nr 849/2003) och bestämmelserna enligt genomförandelagstiftningen som för närvarande består av sju rättsakter: kommissionens förordningar (EG) nr 622/2003, 1217/2003, 1486/2003, 68/2004, 1138/2004, 781/2005 och 857/2005. Förordning (EG) nr 2320/2002 skulle alltså ersättas med en förenklad och tydligare förordning med allmänna principer. De närmare föreskrifter som
3
föreslås utgå ur ramförordningen skall i stället föras in i genomförandelagstiftningen, som måste ändras på lämpligt vis.
Ett nytt område föreslås för förordningens tillämpning, nämligen att omhänderta luftfartsskydd under flygning.
Det saknas stöd bland medlemsstaterna för Europaparlamentets krav främst i frågan om finansierings åtaganden för medlemsstaterna.
Mot bakgrund av att Europarlamentet ännu inte visat sig godta rådets kompromiss i den informella trilogen, förbereder sig ordföranden på att anta en politisk överenskommelse vid rådets möte den 12 oktober som i stort sett baserar sig på den allmänna riktlinjen som redan antagits vid rådets möte i mars. Ordföranden kommer emellertid in i det sista anstränga sig för att nå en uppgörelse med Europarlamentet.
De förändringar som har förts in efter uppgörelsen i rådet i mars, handlar främst om anpassningar med hänsyn till de nya kommittologi reglerna som antogs den 17 juli 2006 (ändring av beslut 1999/468/EG). Med stöd av rådets rättstjänst har ordföranden spjälkat upp de delar i förordningen som
åena sidan måste underkastas föreskrivande förfarande med kontroll, dvs. granskning av ändringar av de två lagstiftande institutionerna Europaparlamentet och rådet, innan åtgärderna genomförs och å andra sidan de delar som kan undantas från tillämpningen av den nya granskningsproceduren. Ordföranden föreslår att artiklarna 4(3) och 9a(2) skall underkastas de nya kommittologi reglerna som föreslås genom en kompletterande artikel 16(2a).
Gällande svenska regler och förslagets effekter på
dessa
Förslaget kräver redaktionella ändringar i lagen (2004:1100) och förordningen (2004:1101) om luftfartsskydd.
En definition i förslaget går ut på att posttransporter med flyg faller under kategorin flygfrakt. Därmed kan det bli svårare att i genomförandebestämmelserna medge en fortsatt särbehandling.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget i sig innebär inga förändringar för EU-budgeten eller den svenska statsbudgeten. Vissa genomförandebestämmelser kan innebära nya krav på aktörer inom luftfartssektorn som kan få ekonomiska effekter.
Övrigt