Kommenterad dagordning (SLUTLIG) 27-28 oktober (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:81165)

PAGE 16


Slutlig Kommenterad dagordning
2008-10-17

Jordbruksdepartementet

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 27-28 oktober 2008

1. Godkännande av dagordningen

2. Godkännande av A-punktslistan

3. Förslag till rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter ("enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden") i syfte att upprätta ett program för frukt i skolan

- allmän riktlinje

Dokumentbeteckning

11380/08 AGRIORG 66 AGRIFIN 48 + ADD 1 + ADD 2

Rättslig grund

Artikel 36 och 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att yttrande från Europaparlamentet inhämtats.

Bakgrund

Kommissionen publicerade den 8 juli 2008 ett förslag till att införa ett skolfruktsprogram för gratisutdelning av vissa produkter från sektorerna frukt och grönsaker, bearbetade produkter samt bananer till skolelever i åldrarna 6-10 år. Målsättningen med programmet är att öka konsumtionen av frukt och grönsaker och på så sätt främja goda matvanor hos barn. Det finns även ett avsättningsfrämjande motiv bakom förslaget. Gemenskapsstödet är satt till 90 miljoner euro/läsår och får inte överstiga 50 procent, respektive 75 procent för konvergensregionerna.

De flesta medlemsstater har visat ett starkt stöd för skolfruktsprogrammet och vill dessutom öka budgeten markant, med motiveringen att 90 miljoner euro/läsår endast räcker till ca 30 portioner per barn och år. De flesta medlemsstater har också framfört att de endast vill se att programmet ska omfatta EU-produkter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige anser att det av folkhälsoskäl är viktigt att öka konsumtionen av frukt och grönsaker. Sverige är dock kritisk till avsättningsfrämjande stöd på EU-nivå, vilket är ett av motiven med programmet. En eliminering av nuvarande prishöjande åtgärder i dagens regelverk är ett alternativ som regeringen förordar för att öka konsumtionen av frukt och grönt. Lägre tullar och en bättre fungerande inre marknad med lägre prisuppehållande stöd till producentorganisationerna förefaller även mer effektivt i ett längre perspektiv.

Sverige konstaterar att budgetkostnaden på 91,3 miljoner euro läggs utöver den ordinarie budgeten för frukt och grönsaker. Ambitionen att reformer ska vara budgetneutrala uppfylls därmed inte.

Sverige anser vidare att denna fråga är en nationell angelägenhet enligt subsidiaritetsprincipen.

Sverige är kritisk till att förslaget gäller bearbetade produkter som kan innehålla t.ex. socker eller sötningsmedel och att kringkostnader för t.ex. transport och logistik täcks i skolfruktsprogrammet. Sverige anser att ett program ska täcka produkter såväl från tredje land som från EU.

EU-nämnden

Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 4 juli och den 26 september 2008 inför Jordbruks- och fiskeråden den 15 juli och den 30 september 2008.

4. Hälsokontrollen

- Förslag till rådets förordning om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare

- Förslag till rådets förordning om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr .../2008

- Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

- Förslag till rådets beslut om ändring av beslut 2006/144/EG om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007–2013)

- allmän riktlinje

Dokumentbeteckning

9656/08 AGRI 146 AGRIORG 48 AGRISTR 11 AGRIFIN 31

Rättslig grund

Förslaget till ny förordning som ersätter förordning (EG) nr 1782/2003: Artiklarna 36, 37 och 299.2 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Förslaget till ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 och förslaget till ändring av förordning (EG) nr 1698/2005: Artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Förslaget till ändring av beslut 2006/144/EG: Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)59, särskilt artiklarna 9 och 10. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Bakgrund

Kommissionen offentliggjorde den 20 maj 2008 förslag till rättsakter inom ramen för översynen av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), även kallad ”hälsokontrollen”. Förslagen överensstämmer i stora drag med den handlingslinje som drogs upp i kommissionens meddelande av den 20 november 2007. De regelverk som berörs omfattar förordningarna om direktstöd, den samlade marknadsordningen och landsbygdsutveckling. Efter de inledande riktlinjedebatter som fördes i rådet under juni och juli, har förhandlingarna under hösten inriktats mot att skapa underlag för en kompromiss. I samband med rådsmötet den 29-30 september hölls trilateraler mellan kommissionen, ordförandeskapet och jordbruksministrarna, varvid varje minister fick tillfälle att redogöra för sina tre viktigaste frågor. Med utgångspunkt i vad som då framkom, har ordförandeskapet sammankallat en högnivågrupp, som vid sitt första möte den 6 och 7 oktober diskuterade progressiv modulering samt frågan om hur de medel som härrör från ytterligare modulering ska användas samt i vilken grad denna användning ska medfinansieras av medlemsstaterna. Vid högnivågruppens andra möte den 14 oktober diskuterades villkoren för de särskilda stödåtgärder som ska kunna vidtas inom ramen för artiklarna 68-70 i förslaget. Ett tredje högnivåmöte hålls den 21-22 oktober. Det finns ännu inga närmare uppgifter om vilka frågor som ska tas upp vid jordbruks- och fiskerådet den 27-28 oktober.

Det franska ordförandeskapet har som målsättning att rådet ska enas om en kompromiss den 19 november 2008.

Förslag till svensk ståndpunkt

Övergripande svenska prioriteringar inför hälsokontrollen omfattar full frikoppling av alla direktstöd, förenkling av gårdsstödsystemet, avveckling av alla kvarvarande prisstöd och produktionsbegränsningar, ett ökat relativ fokus på landsbygdsutveckling samt en minskning av de totala utgifterna för jordbrukspolitiken. Riskhanteringssystem bör hållas utanför den gemensamma jordbrukspolitiken.

Den allmänna och långsiktiga målsättningen är en avreglerad och marknadsorienterad jordbrukssektor samt kraftiga minskningar av utgifterna för jordbrukspolitiken, inklusive en utfasning av nuvarande direktstöd. Beslut inom ramen för ”hälsokontrollen” bör jämna vägen för ytterligare jordbruksreformer och sänkta utgifter i samband med den bredare budgetöversynen. Hälsokontrollen får inte lägga hinder i vägen för en sådan utveckling.

Kommissionens förslag innebär i sin helhet att gemensamma jordbrukspolitiken utvecklas i en riktning som ligger i linje med övergripande svenska prioriteringar. Sverige kan därför inta en i grunden positiv inställning till förslaget. Det är viktigt att Sverige kan delta aktivt i förhandlingarna och ta ställning till de olika kompromissalternativ som fortlöpande kommer att presenteras. Sveriges övergripande prioriteringar är vägledande vid utvärderingen av dessa kompromisser. Vid den trilateral som hölls den 30 september nämndes framförallt betesmarksfrågan, full frikoppling och konkurrensneutralitet samt förenkling, med tonvikt på en minskning av lantbrukarnas administrativa börda, som viktiga frågor för Sverige.

EU-nämnden

Frågan har tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden i november 2007 samt i januari, februari, mars, maj, juni, juli och september 2008.

5. (ev.) Förslag till rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och (EG) 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i gemenskapen

- Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning

13195/08 AGRI 276 AGRIFIN 69 AGRIORG 86 + ADD 1

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att yttrande från Europaparlamentet inhämtats.

Bakgrund

EU har sedan tjugo år tillbaka ett årligt program som förmedlar mat till behövande inom unionen. Programmet startades på begäran av välgörenhetsorganisationer vid en tidpunkt då det fanns stora lageröverskott. Situationen har på tjugo år förändrats i och med utvidgningen och en förändrad jordbrukspolitik. Interventionslagren är i princip tömda (förutom för socker vars intervention avskaffas 2010). Prognoser tyder inte på att det kommer att byggas upp några lager inom en överskådlig framtid. Regelverket har förändrats så att intervention för flera produkter helt har avskaffats eller återgått till att fungera som ett säkerhetsnät vid markanta prisfall. Kommissionen föreslår därmed att från och med 2010 införa ett permanent treårigt livsmedelsbistånd inom EU. Det ska fortfarande vara frivilligt för länderna att delta och Sverige har hittills inte deltagit. Inte heller Danmark, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Österrike, Cypern, Tjeckien, Slovakien deltar i programmet, som till övervägande del används av Frankrike, Italien och Spanien (57%) och de nya medlemsstaterna (32%) under 2008. Marknadsuppköp får göras i de fall råvaror ej finns i interventionslager. Syftet är bland annat att inspirera till, skapa synergieffekter och komplettera nationella åtgärder inom detta område. Historiskt har programmet kostat mellan 100 till 300 miljoner euro per år, medan kommissionen menar att det finns behov för ett program på upp till 1600 miljoner euro per år, beroende på hur man beräknar behovet. Det saknas en budget för kommissionens förslag eftersom den ska behovsanpassas.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige anser att detta är en socialpolitisk och inte en jordbrukspolitisk fråga. Regeringen är kritisk till kommissionens förslag. Det har länge varit den svenska regeringens uppfattning att avsättningsfrämjande stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska avskaffas. Kampen mot fattigdom och utslagning i samhället bör ske inom det sociala området och vara varje medlemslands ansvar enligt subsidiaritetsprincipen.

EU-nämnden

Frågan var föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet i september 2008.

6. (ev.) Förslag till rådets och Europaparlamentets förordning om fastställande av skyldigheter för aktörer när det gäller utsläppande på marknaden av trä och träprodukter

- föredragning av kommissionen

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 251 i EG-fördraget

Bakgrund

Kommissionen kommer på mötet att presentera ett förslag till en förordning om vad som åligger aktörer som handlar med timmer och träbaserade produkter.

Kommissionen skulle ha presenterat ett sådant förslag tidigare i år, men det har blivit försenat flera gånger. Den 17 oktober 2008 fattades dock beslut om att lägga ett förslag om vad som åligger aktörer som handlar med timmer och träbaserade produkter.

EU beslutade 2003 om en handlingsplan för att motverka illegal avverkning och därtill kopplad handel, FLEGT (Forest Law Enforcement, Governence and Trade). Handlingsplanen innehåller en rad åtgärder, bl.a. att främja handel med legalt avverkat virke genom särskilda avtal. Rådet beslutade 2005, i linje med detta, om ett system med samarbetsavtal med stora virkesexporterande länder (EU- FLEGT) för att reducera illegal avverkning av skog och stoppa importen av illegalt avverkat virke till EU. Sedan dess har EU med hjälp av ett antal aktiva medlemsstater startat förhandlingar med några viktiga exportländer för att sluta partnerskapsavtal (Voluntary Partnership Agreements, VAP). Genom dessa partnerskapsavtal ska exporterande länder förbinda sig att vidta åtgärder och införa ett licenssystem för att garantera att exporterat virke är lagligt avverkat. EU ska å sin sida förbinda sig att endast acceptera import av virke från partnerskapsländer som åtföljs av licens som visar att virket är lagligt avverkat. Dessutom ska EU bistå partnerländerna för att systemet ska fungera och stödja utvecklingen av övervaknings- och spårsystem.

Bilaterala avtal är dock inte tillräckligt eftersom det aldrig kommer att vara möjligt att teckna VPA-avtal med alla länder som EU köper timmer ifrån.

Andra åtgärder inom handlingsplanen är bl.a. stöd till timmerproducerande länder för förbättrad lagefterlevnad, främja policies för offentlig upphandling samt stöd till den privata sektorns initiativ för ett ökat socialt ansvar.

Enligt handlingsplanen för FLEGT har även kommissionen i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att motverka illegal avverkning. Ett sådant förslag beslutades den 17 oktober.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige är generellt positiv till arbetet med FLEGT och anser att arbetet mot olagliga avverkningar är mycket viktigt. Sverige strävar dock efter en realistisk syn på vilka krav som kan ställas på länder med svaga strukturer. Det mest effektiva sättet att minska olagliga avverkningar är att stärka nationella myndigheters kontroll av hela skogsbruket och inte enbart av den del som går på export till EU, eftersom virke och träprodukter ofta exporteras även till andra länder. Huvudsyftet med arbetet är ju att minska den illegala avverkningen globalt och inte enbart att begränsa mängden illegalt avverkat timmer på den europeiska marknaden. I arbetet för att minska den illegala avverkningen betonar Sverige därför vikten av åtgärder som inte bara omfattar den volym virke som exporteras till EU. Sverige framhåller dessutom tydligt betydelsen av åtgärder som stärker utvecklingen av hållbart skogsbruk (sustainable forest management, SFM) i alla länder.

En förordning om hantering av timmer är givetvis en viktig signal om att EU inte accepterar illegala avverkningar eller handel med illegalt avverkat timmer, men denna åtgärd räcker inte för att stoppa illegala avverkningar och handel med illegalt avverkat timmer. Vilka ytterligare åtgärder, förutom förordningen, som EU åtar sig i frågan är därför av stor betydelse när Sverige ska bedöma förslaget till förordning.

Det är också viktigt att komma ihåg att huvuddelen av det virke som avverkas och handlas med är lagligt avverkat, vilket man bör ha i åtanke när åtgärder mot illegalt avverkat timmer utformas. En förordning får vare sig ”överreglera” handeln eller utformas på ett sätt som är marknadsstörande, snedvrider konkurrens eller skapar handelshinder.

Sverige driver i andra sammanhang linjen att regler och kriterier för produktion av råvaran (biomassa) måste vara desamma oberoende av slutanvändning (t.ex. i diskussionerna om hållbarhetskriterier för biodrivmedel). Sverige är därmed av den åsikten att en förordning måste gälla för allt virke, oavsett vilken slutanvändning råvaran är avsedd för.

Förslag till mer detaljerade svenska ståndpunkter i relation till den kommande förordningen kommer att formuleras när kommissionen offentliggjort sitt förslag.

EU-nämnden

Frågan har varit föremål för samråd med EU-nämnden i juli 2007, december 2007, och i september 2008.

7. Förslag till rådets förordning om fastställande för 2009 av fiskmöjligheter och därmed förbundna villkor för fiskbestånden i Östersjön

- politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

12720/08 PECHE 222

Rättslig grund

Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002, särskilt artikel 20, och rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996, särskilt artikel 2. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Fiskemöjligheterna och fördelningen av dessa mellan medlemsstaterna regleras varje år.

Bakgrund

Varje år förhandlas fiskekvoterna för bestånden i Östersjön. Kommissionen lägger förslag på kvoterna för nästkommande år för de kommersiellt viktiga arterna torsk (östra och västra bestånden), sill, skarpsill och lax samt rödspätta. Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från bl.a. ICES (Internationella Havsforskningsrådet). ICES råd är biologiskt vetenskapliga och tar i princip inte hänsyn till fiskeriförvaltningsaspekter om inte en förvaltningsplan föreligger. Kommissionen anlitar den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till fiskeriförvaltningsfrågor. I samband med kvotförhandlingar kan eventuellt revideringar av gällande förvaltningsplaner, tekniska regleringar och gemensamma kontrollregler genomföras.

I år presenterade kommissionen sitt förslag till förordning den 9 september 2008. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 27-28 oktober 2007.

Kommissionen har visat på en lyhördhet för ICES biologiska råd och kommentarerna från den regionala rådgivande nämnden för Östersjön (BSRAC). Man har även hörsammat torskplanens riktlinjer och i stort följt den policy som innebär att man ogärna överskrider en minskning eller ökning på mer än 15 % jämfört med kvoten året innan. Förslaget innebär en reduktion av fiskekvoterna med -15% i de flesta bestånd förutom sillen i östra Östersjön där reduktionen är lägre, torsken i östra Östersjön där man förespråkar en ökning med +15% samt sillen i västra Östersjön där förslaget innebär en minskning av kvoten med -63%.

Den fleråriga torskplanen som medlemsstaterna beslutade om 2007 började gälla innevarande år. Den sätter upp riktlinjer för hur torskbestånden ska förvaltas utifrån ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. I föreliggande förslag på förordning framhåller kommissionen vikten av att följa torskplanen som bl.a. innebär att kvoterna inte ska ändras med mer än 15% (om det inte finns starka skäl) samt att antalet fiskedagar ska reduceras med 10%.

Se bilaga 1.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen från ICES, samt följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner.

Kommissionens förslag innebär att de flesta kvoter reduceras. Det är en ansvarsfull inriktning som regeringen stödjer.

Torsken i östra Östersjön har visat på en förbättring, därför stöder regeringen att kvoten ökas med +15%. För det västra torskbeståndet behövs en större återhållsamhet, därför stödjer regeringen kommissionens förslag på en reduktion på -15%. Samtidigt anser Sverige att återhämtningsplanen för torsk snarast bör utvärderas av ICES.

Situationen för sillen i västra Östersjön är oroande, därför stöder regeringen en kraftig reduktion. Det är viktigt att en förvaltningsplan tas fram snarast möjligt.

Det är viktigt att de selektiva redskapen förbättras. Regeringen anser att de två selektiva redskapen BACOMA och T90 bör utvärderas snarast, med målet att ta fram en ny BACOMA. Den svenska inriktningen är att öka maskstorleken för att på så sätt öka minimåtten på den torsk som fångas.

För en framgångsrik fiskeriförvaltning är det nödvändigt att även tillämpa andra förvaltningsåtgärder utöver fiskekvotsregleringar. Regeringen stödjer en fortsatt successiv minskning av fiskeriansträngningen enligt torskplanen, dvs. att antalet dagar ute ur hamn ska reduceras med 10%.

Regeringen verkar för att arbetet med att förbättra fiskerikontrollen fortsätter.

EU-nämnden

Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden inför förra årets årliga förhandlingar.

8. Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheter för gemenskapens fiskefartyg för vissa djuphavsbestånd för 2009 och 2010

- politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

13533/08 PECHE 240

Rättslig grund

Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och särskilt utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

Bakgrund

Fiskemöjligheterna för gemenskapens länder på djupvattenlevande fiskbestånd bestäms vartannat år. Nuvarande TAC:er gäller under åren 2007-2008 och måste därför omförhandlas inför 2009-2010. Under hösten 2008 kom ICES med uppdaterade vetenskapliga råd för ett fjortontal djupvattenlevande fiskar (däribland pigghaj, atlantisk soldatfisk, skoläst, birkelånga och långa). Råden baseras liksom tidigare på data från fiskeansträngning, landningsstatistik och utkast och det konstateras att litet fortfarande är känt om beståndsstrukturen hos de flesta djupvattenlevande fiskarterna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens hållning är att ICES rådgivning och försiktighetsprincipen ska vara utgångspunkt för besluten om fiskemöjligheter.

EU-nämnden

Frågan har varit föremål för samråd med EU-nämnden inför förhandlingarna om kvoterna för 2007-2008.

9. Förslag till rådets förordning om fastställande för 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd i Svarta Havet

- politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

13529/08 PECHE 239

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget och artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Bakgrund

Detta är en årlig överenskommelse avseende fiskemöjligheter och vissa tekniska villkor för fiske av piggvar och skarpsill i Svarta Havet. Berörda medlemsländer är Bulgarien och Rumänien. Förslaget är i princip likvärdigt med förra årets, vilket var första året dessa fisken reglerades. I förordningen fastställs TAC för piggvar och skarpsill för 2009 samt vissa redskapsregler.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stöder kommissionens förslag och vad som kommissionen och berörda medlemsstater kan komma överens om i smärre förändringar.

EU-nämnden

Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden inför förra årets årliga förhandling.

10. Bilateralt fiskeavtal med Norge

- diskussion

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken förhandlar EG årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerack och Kattegatt. Årsförhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EG och Norge. Förhandlingsresultaten förs in i EU:s TAC- och kvotförordning som fastställs vid decemberrådet. Dagordningspunkten avser ett inledande meningsutbyte om kommande förhandlingar. Inför årets förhandlingsomgång har ordförandeskapet ställt frågor till rådet avseende lämpliga fångstmängder och andra bevarandeåtgärder; förhandlingsupplägg för att balansera avtalet; möjligheterna till ytterligare långsiktiga förvaltningsplaner samt möjlig förvaltning av gemensamma men inte gemensamt förvaltade bestånd av vissa arter. Då avtalet med Norge bl.a. rör fisket på viktiga gemensamma bestånd i Nordsjön med omgivande vatten är det väsentligt att de kan slutföras i god tid innan beslutet i rådet i december om 2009 års TAC:er och kvoter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att komma överens med Norge om en gemensam hållbar förvaltning av bestånden i Nordsjön eftersom man delar ansvaret.

EU-nämnden

Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden inför förra årets årliga förhandlingar med Norge.

11. Förberedelse inför det 16:e årliga mötet i Internationella atlantiska tonfiskorganisationens (ICCAT) (117-24 november 2008 i Marrakech, Marocko)

- politisk överenskommelse/antagande

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget och artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Bakgrund

Vid ICCAT:s årsmöten behandlas regelmässigt –förutom organisationens administrativa och finansiella angelägenheter – förvaltningsåtgärder samt kontroll av, och tekniska regler för, fisket i regleringsområdet. Vid detta möte ska dessutom behandlas en utvärderingsrapport i enlighet med rekommendation från FN:s generalförsamling. Förvaltningen av främst den blåfenade tonfisken, som befinner sig i ett prekärt tillstånd, har rönt internationell uppmärksamhet. EU:s markanta överfiske av detta bestånd har kritiserats av andra ICCAT-medlemmar, och har skadat den gemensamma fiskeripolitikens anseende.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige utgår från att EU:s agerande avseende ICCAT:s förvaltning och utveckling ska ske i enlighet med de åtaganden för regionala fiskeri-organisationer som gjorts främst i FN-avtalet om gränsöverskridande fiskbestånd. Den gemensamma fiskeripolitikens förvaltningsprinciper bör tillämpas. Beståndsförvaltningen bör ske i överensstämmelse med försiktighetsansatsen. Särskilt viktigt är att EU intar en positiv inställning till skarpa åtgärder avseende den blåfenade tonfisken, och gör utfästelser om att undvika överfiske.

Den solida utvärderingens rekommendationer bör föranleda noggranna, snara överväganden med sikte på att åtgärda de svagheter som identifierats av utvärderingspanelen.

EU-nämnden

Frågan har inte varit föremål för samråd i EU-nämnden.

12. Övriga frågor

12a. Kris på marknaden för äpplen som är avsedda att bearbetas i vissa nya centraleuropeiska medlemsstater

- på begäran av den ungerska och den polska delegationen

Dokumentbeteckning

13321/08 AGRIORG 88

Rättslig grund

Bakgrund

Ungern och Polen har begärt att frågan om krisen på marknaden för bearbetade äpplen med anledning av att priserna rasat under våren och sommaren 2008 tas upp på rådet som en övrig fråga. Till följd av prisraset har tusentals ton äpplen inte skördats i år.

Enligt en marknadsanalys av Ungern och Polen beror de låga priserna på industriäpplen bl.a. på att det finns stor europeisk tillgång, liksom den snabbt växande importen av fruktkött från Kina. En annan aspekt av krisen sägs vara att produktionen i nya medlemsländer inte är konkurrenskraftig längre.

Problemet förväntas bli värre under de kommande åren och därför vill Ungern och Polen att rådet ska behandla frågan samt föreslå kommissionen att finna en lösning för att förhindra en kris.

Frågan antogs komma upp på dagordningen redan under septemberrådet, men kommer alltså upp först nu.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sveriges generella ståndpunkt är att inte försvåra handel genom att till exempel höja tullarna. Den uppkomna situationen ska hanteras av marknaden, om nödvändigt genom strukturella anpassningar. Eventuella åtgärder bör begränsas till att kommissionen får i uppdrag att analysera marknadssituationen och hur den kommer att ändras framöver.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

Dock nämndes frågan i samband med samrådet inför jordbruks- och fiskerådet den 29-30 september. Frågan kom då i ett sent skede upp som en möjlig övrig fråga.

12b. Den 23:e konferensen mellan EU:s utbetalande organ - slutsatser

- på begäran av den slovenska delegationen

Dokumentbeteckning

14105/08 AGRIFIN 79 FIN 372

Rättslig grund

Bakgrund

Slovenien vill informera om slutsatserna vid den för varje ordförandeskap återkommande konferensen för utbetalande myndigheter. Konferensen hölls i Ljubljana den 28-31 maj 2008.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar redovisningen från SIovenien.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

12c. Grönboken om kvaliteten på jordbruksprodukter: produktstandarder, produktionskrav och kvalitetsprogram

- information från kommissionen

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Kommissionen har sedan länge haft för avsikt att presentera en grönbok på temat kvalitetsproduktion inom jordbrukssektorn. Grönboken innehåller inga förslag från kommissionen utan är ett diskussionsunderlag där kommissionen begär in synpunkter på olika aspekter av temat kvalitet. Efter att grönboken presenterats i rådet kommer en konsultationsperiod att följa där kommissionen vill få in synpunkter från alla intressenter, bland annat medlemsstater och organisationer.

Grönboken förväntas omfatta flera aspekter på temat kvalitet. Däribland, grundläggande livsmedelslagstiftning, geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar, traditionella specialiteter, EU:s handelsnormer, ekologiska produktion, kvalitetssäkringssystem på EU-nivå såväl som privat nivå.

Kommissionen vill med sin grönbok se över olika valmöjligheter som existerar för producenter att höja kvaliteten på sina produkter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar kommissionens initiativ på temat kvalitet och ser fram emot fördjupade diskussioner senare i rådet.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

12d. Användning av icke utnyttjade medel från den gemensamma jordbrukspolitiken

- på begäran av den polska delegationen

Dokumentbeteckning

13443/08 AGRI 296 AGRIORG 94

Rättslig grund

Bakgrund

Polen konstaterar att de höga livsmedelspriserna har gett upphov till minskade utgifter i jordbruksbudgeten och en större marginal i budgetrubrik 2 (Bevarande och förvaltning av naturresurser). Detta innebär normalt en budgetbesparing och att pengarna återförs till medlemsstaterna. Polen föreslår dock att en del av dessa icke utnyttjade medel från den gemensamma jordbrukspolitiken ska stanna inom jordbruksbudgeten och användas till särskilt stöd i de nya medlemsstaterna samt till säljfrämjande åtgärder.

Polen förespråkar en förstärkning av det särskilda stödet med 760 miljoner euro, bl.a. till mjölksektorn och riskhanteringsinstrument. Dessa medel ska öronmärkas till de nya medlemsstaterna som motvikt för den konkurrensnackdel dessa har under infasningsperioden 2010-2012. Först kalenderår 2013 är de nya medlemsstaterna helt infasade i direktstödet och kan då i samma utsträckning som övriga EU tillämpa särskilt stöd.

Därutöver anser Polen att outnyttjade medel ska användas till säljfrämjande åtgärder. EU spenderar allt mindre på åtgärder för att stärka konkurrenskraften och har också ambitionen att fasa ut exportbidragen. Polen anser därför att det är nödvändigt med satsningar på säljfrämjande åtgärder för att upprätthålla en hög efterfrågan på livsmedelsprodukter från EU.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige är negativt till det polska förslaget eftersom det är budgetexpansivt. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning anser Sverige att pengarna ska återföras till medlemsstaterna.

Därutöver är Sverige negativt inställda till de åtgärder Polen föreslår. Sverige har konstaterat att särskilt stöd inte helt uppfyller WTO:s kriterier för icke-handelsstörande stöd (”gröna boxen”), till exempel åtgärder som möjliggör återkoppling av stöd samt inrättandet av riskhanteringssystem. Sverige anser inte att säljfrämjande åtgärder är ett offentligt åtagande utan att det i första hand är en fråga för privata aktörer.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden. Dock nämndes frågan i samband med samrådet inför jordbruks- och fiskerådet den 29-30 september. Frågan kom då i ett sent skede upp på dagordningen som en övrig fråga.