Kommenterad dagordning RIF 1-2 juni 2006
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2005/06:1325 Till p. 5-6
Kommenterad dagordning | Ju2006/444/EU | |
2006-05-22 | ||
Justitiedepartementet/ Utrikesdepartementet |
EU-nämnden
Riksdagen
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Luxemburg
den 1-2 juni 2006
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. Godkännande av A-punktslistan
Det föreligger ännu inte någon A-punktslista.
3. Förslag till rådets rambeslut om ett europeiskt
bevisupptagningsbeslut avseende föremål, handlingar och uppgifter
som skall företes i brottmål (R) (*) (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Nå en politisk överenskommelse om rambeslutet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade i november 2003 ett förslag till rambeslut om ett europeiskt bevisupptagningsbeslut avseende föremål, handlingar eller uppgifter som ska företes i brottmål. Förslaget går ut på att en myndighet i en medlemsstat ska kunna utfärda ett europeiskt bevisupptagningsbeslut, varefter myndigheterna i en annan medlemsstat ska verkställa beslutet genom att inhämta och överlämna de bevis som begärs. Härigenom ska möjligheten att i ett brottmålsförfarande få tag i bevis som finns i en annan medlemsstat förbättras. Förslaget har förhandlats sedan sommaren 2004. I rådsdeklarationen efter Madridattentaten i mars 2005 föresattes att rambeslutet skulle förhandlas färdigt före årets utgång. Vid rådsmötet i december 2005 lyckades man emellertid inte nå någon överenskommelse; inte heller vid mötena i februari och april 2006 nåddes en överenskommelse.
Svensk ståndpunkt
Sverige är positivt inställt till utgångspunkten för förslaget – att påbörja arbetet med att ersätta traditionell rättslig hjälp med motsvarande förfaranden baserade på principen om ömsesidigt erkännande. Förslaget har många fördelar, t.ex. tidsfrister, avskaffande av krav på dubbel straffbarhet och ett minimum av avslagsgrunder.
Se vidare i bifogad promemoria.
4. Förslag till rambeslut om överförande av dömda personer mellan EU:s medlemsstater (R) (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Endast en fråga är uppe för diskussion på ministermötet; den om den verkställande statens och den dömdes samtycke till ett överförande av straffverkställighet. ORDF har som målsättning att nå en överenskommelse beträffande de principiella frågorna angående samtycket och har ej för avsikt att nå enighet kring några textförslag. Övriga delar av rambeslutet skall fortsätta att diskuteras i rådsarbetsgruppen.
Bakgrund
Österrike, Finland och Sverige presenterade i januari 2005 ett förslag till rambeslut om överförande av dömda personer mellan EU:s medlemsstater. Förslaget syftar till att underlätta och effektivisera dagens samarbete enligt 1983 års Europarådskonvention när det gäller överförande av dömda personer. Rambeslutet bygger på principen om ömsesidigt erkännande och innebär att en dom med ett frihetsberövande straff (för svensk del fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård) skall erkännas och verkställas i den dömdes hemland.
Svensk ståndpunkt
Såsom medinitiativtagare till rambeslutet, stödjer Sverige både innehåll och syfte med rambeslutet. Sverige verkar i förhandlingarna för ett så stort mervärde som möjligt i förhållande till dagens tämligen tungrodda system om överförande av dömda personer mellan EU:s medlemsstater (enligt 1983 års Europarådskonvention och dess tilläggsprotokoll från 1997). Mervärdet ligger i en förenkling och effektivisering i hanteringen av överförandeärendena.
Se vidare i bifogad promemoria.
5. (ev.) Förslag till rådets rambeslut om vissa processuella rättigheter i
brottmål i Europeiska unionen (R) (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
RIF-rådet ombeds dels bekräfta att ORDF:s förslag skall utgöra en grund för fortsatta diskussioner med inriktningen att uppnå en överenskommelse om instrumentets rättsliga karaktär, dels avgöra om ytterligare ett instrument, med fokus på praktiska åtgärder, skall utarbetas.
Bakgrund
KOM:s förslag till rambeslut innehåller bestämmelser om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade i brottmål som handläggs i MS. Syftet med förslaget är att stärka misstänktas och tilltalades rättigheter i processen.
Flera MS har ifrågasatt den rättsliga grunden för KOM:s förslag. Rådets rättstjänst har yttrat sig beträffande den rättsliga grunden och ansett att förslaget har stöd i den av KOM angivna grunden. Några av MS förespråkar ett ej bindande instrument på området i stället för ett rambeslut.
Förhandlingarna inleddes i september 2004. Under år 2006 har frågan om hur förhandlingsarbetet bör fortgå varit föremål för diskussion. ORDF fann efter behandling i artikel 36-kommittén den 10–12 april 2006 stöd för, bl.a. från Sverige, att behandla förslaget till rambeslut i en informell ad hoc-grupp som skulle återrapportera till artikel 36-kommittén den 16–17 maj. ORDF rapporterade vid RIF-rådet den 27–28 april 2006 om förhandlingsläget samt informerade om att en informell ad hoc-grupp sammankallats för att arbeta fram ett förslag till hur det fortsatta förhandlingsarbetet bör bedrivas.
Svensk ståndpunkt
Sverige är positivt till att det skapas gemensamma miniminormer om processuella rättigheter inom de områden som anges i KOM:s förslag till rambeslut. Sverige anser att förslaget har stöd i den av KOM angivna grunden.
Förhandlingsläget är bekymmersamt, men frågorna är enligt Sverige av sådan vikt för medborgarna inom EU att det i förhandlingsarbetet snarast måste ske framsteg. En viss förbättring av förhandlingsläget kan möjligen anses ha skett genom den begränsade behandling som den informella ad hoc-gruppen hunnit med.
Se vidare i bifogad promemoria.
6. Revidering av rådets förordning om delgivning i medlemsstaterna
av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (R)
(*) (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet söker en politisk överenskommelse rörande en kompromiss avseende samtliga ändringsförslag.
Bakgrund
EG:s delgivningsförordning syftar till att underlätta översändandet av handlingar mellan medlemsstaterna i mål och ärenden av civil och kommersiell natur.
KOM antog den 1 oktober 2004 en rapport om tillämpningen av delgivningsförordningen. I rapporten konstateras att tillämpningen av förordningen generellt har påskyndat översändning och delgivning av handlingar mellan medlemsstaterna, men att tillämpningen av vissa bestämmelser inte är tillfredsställande.
KOM har mot denna bakgrund föreslagit ändringar i förordningen.
Se vidare i bifogad promemoria.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer kompromissförslaget som innebär förbättringar av de nuvarande bestämmelserna, nämligen ökad effektivitet och förutsebarhet vid tillämpningen av delgivning mellan medlemsstaterna.
7. Förordning om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (R) (*) (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet avser att nå en politisk överenskommelse rörande förslaget till förordning. Det är troligt att man kommer att diskutera vilken beloppsgräns som skall gälla för att det skall anses vara ett småmål samt vilka ev. undantag som skall finnas för instrumentets tillämpningsområde.
Bakgrund
Genom förordningen fastställs ett domstolsförfarande för tvister om mindre värden (ett europeiskt småmålsförfarande). Det europeiska småmålsförfarandet, som är avsett att förenkla och skynda på tvister om mindre värden samt minska kostnaderna för parterna, skall vara ett alternativ till existerande nationella förfaranden. Särkilt för konsumenter medför detta ett mervärde.
Svensk ståndpunkt
Se bifogad promemoria.
8. (ev.) Eurojust årsrapport 2005 och slutsatser (Ju)
Ordförandeskapet har meddelat att frågan stryks från dagordningen.
9. Debatt om Europols framtid (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådsslutsatser kommer eventuellt att antas vid rådets möte.
Nya dokument väntas.
Bakgrund
Ordförandeskapet arrangerade en högnivåkonferens i Wien den 23 – 24 februari 2006, där Sverige deltog, för att diskutera Europols framtid. Förslag som presenterades vid konferensen rörde bl.a. behovet av att ratificera de tre protokollen om ändring av Europolkonventionen, omvandla Europolkonventionen till rådsbeslut, utöka Europols mandat, omvandla Europol till en byrå, utveckla Europols relationer till övriga EU-organ och institutioner, se över direktörens och styrelsens roll och arbetsfördelning och att utöva demokratisk kontroll av Europol.
I enlighet med högnivåkonferensens önskemål har därefter gruppen “Ordförandeskapets vänner” (där Sverige deltagit) inrättats med uppgift att diskutera förslagen om Europols framtid vidare.
- Gruppen ordförandeskapets vänner listar i ett dokument olika förslag om att utveckla Europol som det finns starkt stöd för (men nödvändighetsvis inte råder enighet om bland medlemsstaterna). Det anges dessutom om de olika förslagen innebär snabba vinster, kräver mer arbete, kräver mer resurser, kräver förändringar av rättsliga instrument etc.
- Ordförandeskapet presenterar ett förslag till rådsslutsatser baserat på resultatet av högnivåkonferensen i Wien i januari samt rapporten från gruppen ordförandeskapets vänner. I dokumentet anges riktlinjer för det fortsatta arbetet med att utveckla Europol. Olika aktörer uppmanas arbeta vidare med förslagen. Hit hör bl.a. att ersätta Europolkonventionen och dess omständliga ratifikationsförfaranden med ett rådsbeslut senast i juni 2007 och att samtliga MS skall ha ratificerat de tre protokollen till Europolkonventionen vid utgången av år 2006. Vidare sägs i slutsatserna bl.a. att Europol skall ingå samarbetsavtal med olika närliggande aktörer såsom gränsbyrån, att informationsutbytet skall förbättras på olika sätt samtidigt som dataskyddet skall förstärkas, att Europolexperter i större utsträckning skall sekunderas till gränsöverskridande brottsutredningar i MS, att gränserna mellan Europol och andra EU-organs uppgifter skall tydliggöras och deras samarbete förstärkas och att uppgifterna för Europols styrelse och dess direktör skall klargöras. Ett antal ytterligare åtgärder räknas också upp. Ordförandeskapet skall rapportera i december om arbetet med att genomföra rådsslutsatserna.
Svensk ståndpunkt
Sverige delar övriga MS uppfattning att Europol måste utvecklas och effektiviseras. För att detta skall kunna åstadkommas krävs ett stort antal åtgärder av olika slag. Förslaget till rådsslutsatser ger en god bild av vad som behöver göras för att Europol skall kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt i framtiden. Sverige kan därför stödja slutsatserna. Ställning får successivt tas till de enskilda förslag i olika frågor som med tiden kommer att läggas fram, inte minst till den nya rättsakt som skall ersätta Europolkonventionen.
10. Rådets slutsatser om EU-prioriteringar i kampen mot den
organiserade brottsligheten och Octa (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet skall notera OCTA-rapporten (hotbilder avseende den organiserade brottsligheten) från Europol, samt anta rådsslutsatser om EU-prioriteringar i kampen mot den organiserade brottsligheten.
Ett nytt dokument väntas.
Bakgrund
Europol har sedan mitten av 1990-talet årligen sammanställt rapporter om den organiserade brottsligheten i Europa, på grundval av rapporter från behöriga myndigheter i MS.
Ett svenskt initiativ lanserades redan 2001 för omarbeta rapporten så att den i högre utsträckning blir framåtblickande och innehåller ett hotbildsperspektiv. Detta togs slutligen upp i det sk. Haagprogrammet där det beslutades att EU från och med 2006 skall ta fram en sådan framåtsyftande rapport, benämnd OCTA (Organised Crime Threat Asessement).
Med hjälp av information från bl.a. MS har nu Europol tagit fram den första OCTA-rapporten. Arbetet har skett under stor tidspress, men resultatet måste bedömas som gott. Det går att förbättra såväl metodologi som procedurer för insamling och bearbetning, men framsteg har gjorts jämfört med tidigare ordning.
Tanken är att analysen i OCTA skall ligga till grund för prioriteringar och inriktning av det mer operativa samarbetet på europeisk nivå. Dessa prioriteringar skall också beaktas i det nationella och regionala samarbetet, men flexibilitet kommer att finnas för egna nationella prioriteringar.
Av denna anledning tar de nu aktuella rådsslutsatserna upp tråden från OCTA och identifierar några prioriteringar för närmaste året samt spaltar upp en rad åtgärder som bör vidtas av relevanta aktörer för att prioriteringarna skall omsättas i konkreta åtgärder och förhoppningsvis leda till positiva resultat i bekämpningen av den gränsöverskridande organiserade brottsligheten.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar OCTA-rapporten och utkastet till rådsslutsatser. Det är nu viktigt att dra lärdomar av årets process som kan födas in i det fortsatta arbetet. Den organiserade brottsligheten måste bekämpas med gränsöverskridande samarbete och den nya rapporten ger en bra förutsättning för ett riktigt underrättelselett polissamarbete på EU-nivå. Samtidigt finns flexibilitet nog för att alla MS skall kunna göra egna prioriteringar utifrån situationen i det egna närområdet.
11. Struktur för den inre säkerheten (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet förväntas notera ordförandeskapets förslag om tillvägagångssätt för att förstärka den inre säkerhetens struktur
Bakgrund
Förstärkandet av det operativa samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter har länge varit en prioritet inom EU-samarbetet. För att uppnå detta har bl.a. Europol, Eurojust, gränsbyrån Frontex, Polischefernas Aktionsgrupp och situationscentret SitCen inrättats. Tillsammans kan man enligt det österrikiska ordförandeskapet säga att dessa organ utgör den inre säkerhetens struktur.
ORDF enligt överenskommelsen från det informella RIF-rådet i januari arbetet vidare med att ta fram en modell och en plan för hur samordningen skall kunna förbättras. Grunden för förslaget är modellen för underrättelsebaserat arbete som det bedrivs av brottsbekämpande myndigheter, dvs. hotbildsanalys som grund för prioriteringar, som i sin tur styr genomförandet och en utvärdering som föds in i nästa hotbildsanalys osv.
Svensk ståndpunkt
Se bifogad promemoria.
12. (ev.) Rådets beslut om inrättandet av ett europeiskt nätverk mot korruption (Ju)
Ordförandeskapet har meddelat att frågan stryks från dagordningen.
13. Kampen mot terrorism:
a) Rapport om genomförandet av EU:s strategi mot
terrorism/Handlingsplan och EU-strategi beträffande radikalisering
och rekrytering (Ju)
b) Politisk dialog på hög nivå om terrorismbekämpning (Bryssel den 10 maj 2006) resultat (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet skall notera återapporteringen.
Dokument har ännu inte inkommit.
Bakgrund
Efter terrorattackerna i Madrid antog Europeiska rådet den 25 mars 2004 en deklaration om bekämpning av terrorism innehållande 15 olika punkter med förslag till åtgärder. I deklarationen anges dessutom att ministerrådet (i samarbete med generalsekreteraren/höge representanten och kommissionen) skall rapportera till Europeiska rådet om hur uppföljningen av deklarationen fortskrider.
En första uppföljning ägde rum vid Europeiska rådets möte i juni 2004 då bland annat EU:s handlingsplan mot terrorism antogs. En ny deklaration antogs vid ett extrainkallat RIF-råd med anledning av bombdåden i London den 7 juli 2005. Europeiska rådet antog i december 2005 en övergripande EU-strategi mot terrorism som, med utgångspunkt i tidigare handlingsplan och deklarationer, tydligt förklarar EU:s policy, vilka mål som satts upp, hur de skall uppnås, på vilka områden som insatser har vidtagits och vad som prioriteras för framtiden. I strategin delas denna policy in i fyra åtgärdsområden; förebygga, skydda, störa och hantera. Handlingsplanen har uppdaterats och omstrukturerats för att bättre motsvara målen i strategin.
En praxis har utvecklats med återrapportering och avstämning av hur arbetet fortskrider i slutet av varje ordförandeskap, först till RIF-rådet sedan till Europeiska rådet.
Fokus i återrapporteringen denna gång lär ligga på en sedvanlig uppföljning av hur arbetet med att genomföra strategin och handlingsplanen fortskrider, inklusive frågor som rör rekrytering och radikalisering. En skriftlig rapport har utlovats inför mötet.
En återrapportering kommer också att ske från det sedvanliga, halvårsvisa interinstitutionella dialogen mellan ordförandeskapet, kommissionen och Europaparlamentet som ägde rum den 10 maj.
Tidigare behandling av EU-nämnden och rådet
Frågan följs upp i slutet av varje ordförandeskap. Senaste rapporteringen skedde i december 2005.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan välkomna återrapporteringen. Det är viktigt att rådet kontinuerligt kan få information om att tempot i uppföljningsarbetet hålls uppe och att resultat verkligen nås. Der ger också indikationer om var ytterligare ansträngningar är nödvändiga.
14. Rådets beslut om kontor för återvinning av tillgångar (kommer
troligen att bli en A-punkt) (R)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet skall anta beslutet.
Ett nytt dokument väntas.
Bakgrund
Initiativet till formaliseringen av det existerande informella nätverket CARIN(Camden Asset Recovery Information Network) kommer från Österrike, Finland och Belgien. Den bakomliggande tanken är att nätverket skulle kunna underlätta polissamarbetet genom att berörda myndigheter snabbt skulle kunna få information om var tillgångar finns för att sedan snabbt kunna fatta beslut om tillslag. Informationsutbytet skall äga rum i stadiet före rättslig hjälp. Initiativtagarna har understrukit att förslaget inte skall förstås som ett krav på att ändra organisationen i MS. Det handlar om att utse ett fåtal centrala kontaktpunkter för att få kontakt och snabba informationskanaler.
Frågan har inte tidigare behandlats av EU-nämnden eller rådet.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan acceptera förslaget till beslut som det nu är utformat. Det är positivt med idéer om utökat samarbete och informationsutbyte i förverkandefrågor i syfte att underlätta förverkanden. Sverige deltar redan i CARIN genom Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen. De anser sig ha stor nytta av samarbetet.
15. Nya finansieringsramar för perioden 2007–2013
Allmänt program: "Säkerhet och skydd av friheter"
Allmänt program: "Grundläggande rättigheter och rättvisa"
särskilt program om straffrätt och
särskilt program om civilrätt
(kommer troligen att bli en A-punkt) (R)
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid RIF-rådet i juni förväntas ministrarna anta programmen.
Bakgrund
Ramprogrammen (allmänt program) är en mekanism för finansiering av genomförandet av konkreta åtgärder på det rättsliga och inrikes området, t.ex. olika delar av Haagprogrammet, strategierna för kampen mot narkotika, mot människohandel och mot terrorism samt skydd för kritisk infrastruktur.
Alla programmen (inte programmet om civilrätt) har förhandlats i Artikel 36-kommittén senast vid mötet den 16-17 maj 2006. Coreper beräknas ta upp ramprogrammet vid möte den 24 maj 2006.
På dagordningen står f.n. även det särskilda programmet om civilrätt men det är fortfarande ytterst oklart om även detta program kommer att finnas med på den slutliga dagordningen.
Se vidare i bifogad promemoria.
Svensk ståndpunkt
Resultaten i förhandlingarna vid det senaste mötet med Artikel 36-kommittén visar Sverige sannolikt kan godta förslaget, dock med visst förbehåll för eventuell diskussion i Coreper.
16. Förstärkande av Europeiska unionens förmåga till åtgärder i nödsituationer och krishantering (Fö)
a) rådets slutsatser om förstärkande av Europeiska unionens förmåga
till åtgärder i nödsituationer och krishantering och om godkännande
av handboken för EU:s samordning av åtgärder i nödsituationer och
vid krishantering
(kommer troligen att bli en A-punkt)
b) Ordförandeskapets rapport om seminariet om samordning och
kommunikation mellan EU och FN vid katastrofhantering utanför
EU (Salzburg den 811 maj 2006)
(kommer troligen att bli en A-punkt)
c) Föredragning av rapporten från Michel Barnier
Avsikten med behandlingen i rådet
a) Rådet förväntas anta slutsatser som endosserar den manual för krishantering som ordförandeskapet tagit fram under våren. Rådet förväntas också notera de framsteg som gjorts i förhandlingarna om utvecklingen av räddningstjänstmekanismen samt uppmana till ett avslut av dessa förhandlingar under innevarande år.
b) Rådet förväntas notera en ordförandeskapsrapport från ett seminarium om samarbetet mellan EU och FN i internationell katastrofhantering.
c) Föredragning av rapporten från fd franske utrikesministern och EU-kommissionären Michel Barnier.
Dokument bifogas.
Bakgrund
a) I den manual för krishantering som ordförandeskapet tagit fram under våren behandlas bland annat de kriskoordineringsarrangemang som tidigare överenskommits i rådet.
b) Ordförandeskapet har presenterat en rapport från ett seminarium om samarbetet mellan EU och FN i internationell katastrofhantering.
RIF-rådet beslutade om nya kriskoordineringsarrangemang den 2 december 2005. I övrigt bör denna punkt ses som en del i det breda grepp som ordförandeskapet tagit runt kris- och katastrofhanteringsfrågor under våren. (Art V insatser omfattas dock inte). Dessa behandlades på rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser den 15 maj samt förväntas diskuteras på det Europeiska rådet den 15-16 juni.
c) Den 9 maj presenterade den franske f.d. utrikesministern och kommissionären Michel Barnier en rapport om hur EU kan bli bättre på att hantera kriser och katastrofer. Rapporten skrevs på uppdrag av EU-kommissionens och rådets ordföranden och fokuserar på utveckling av samarbetet inom områdena räddningstjänst och konsulära frågor. Rapporten föreslår skapandet av en europeisk ”räddningstjänststyrka” och en europeisk flygande konsulär grupp samt en europeisk konsulär akademi och Europakonsulat. Inom dessa områden föreslår Barnier utbyggd överstatlighet med bl.a. ökade befogenheter för EU-kommissionen. Ärendet behandlades på rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser 15 maj och nämnden fick information inför detta möte.
Svensk ståndpunkt
a) Sverige kan godkänna rådsslutsatserna.
b) Sverige har ingen erinran mot rapporten.
c) Ingen substansbehandling av rapporten förväntas. Sverige är positivt till en utveckling av samarbetena men menar att deras mellanstatliga karaktär bör bevaras.
17. Yttre förbindelser (Ju och UD)
a) Ministerkonferens (Wien den 4–5 maj 2006)
b) Åtgärdsinriktat dokument om västra Balkan och Afghanistan
c) Mötet mellan EU och USA i ministertrojkan för rättsliga och
inrikes frågor (Wien den 3 maj 2006)
d) Möte på ministernivå mellan flera EU-ordförandeskap – Ryska federationen – USA (Wien den 4 maj 2006)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information.
Eventuellt kommer ordförandeskapet också att be rådet att anta två s.k. Action Oriented Papers.
Bakgrund
Ordförandeskapet kommer att lämna en kort rapport om de stora
möten som ägde rum den 4-5 maj 2006 i Wien och om de rapporter, s.k. Action Oriented Papers, som anger inriktningen på dels EU:s fortsatta samarbete med Västra Balkan i kampen mot organiserad brottslighet, korruption, olaglig invandring och terrorism, dels samordnade åtgärder i kampen mot narkotika i och från Afghanistan och längs transitvägarna.
Se vidare i bifogad promemoria.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar de framsteg som kontinuerligt görs i samarbetet med USA och Ryssland samt i övrigt inom ramen för arbetet med de yttre förbindelserna i rättsliga och inrikes frågor.
Sverige ser också positivt på de ökade ansträngningarna i kampen mot den organiserad brottslighet och terrorism m.m. i Västra Balkan och effektivare åtgärder i kampen mot narkotika med anknytning till Afghanistan och längs transitvägarna.
18. Förteckning över säkra ursprungsländer (UD)
Avsikten med behandling i rådet
Kommissionen förväntas komma med ett förslag på förteckning över säkra ursprungsländer. Med tanke på att dokumentet har blivit försenat är det osäkert om det vid mötet blir någon egentlig sakdiskussion.
Bakgrund
Det s.k. asylprocedurdirektivet antogs den 1 december 2005. Enligt direktivet skall EU-staterna i framtiden anta en gemensam förteckning över s.k. säkra ursprungsländer. Förteckningen skall beslutas av rådet med kvalificerad majoritet, efter förslag från kommissionen och hörande av Europaparlamentet. Det finns i nuvarande läge inget förslag från kommissionen.
Svensk ståndpunkt
Sverige använder inte systemet med säkra ursprungsländer i vår nationella lagstiftning. Sverige avser att agera mot att förteckningen antas av rådet. Skulle det ändå visa sig att det finns en kvalificerad majoritet för en lista så kommer Sverige att agera för att antalet länder blir få och att de granskas grundligt mot fastställda kriterier.
19. Europeiska kommissionens meddelande om strategisk plan för laglig migration (UD)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från kommissionen.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 21 december 2005 en strategisk plan för laglig migration. Planen är kommissionens svar på Europeiska rådets begäran i Haagprogrammet att före 2005 års utgång presentera en strategi för laglig migration. Den strategiska planen omfattar både rättsliga och icke-rättsliga åtgärder, vilka kommer att utgöra en plattform för fortsatta konsultationer mellan kommissionen och medlemsstaterna. Ett första lagförslag beräknas tidigast till år 2007. Ingen diskussion i sak är avsedd vid rådsmötet, utan punkten kommer endast att innehålla information från kommissionen om deras planer för det framtida arbetet med frågan.
Se även bifogad promemoria.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att det finns skäl att se över behovet och möjligheterna att ta fram lämpliga gemenskapsregler som avser migration till unionen. Laglig migration är en viktig fråga för EU i ett framtidsperspektiv.
Sverige har emellertid vissa förbehåll. Beslut gällande ekonomisk migration är fortsatt främst en nationell angelägenhet inom unionen och det är likaså viktigt att ta tillvara den arbetskraftspotential som redan finns inom EU. Insatser för bättre integration av de tredjelandsmedborgare som redan finns inom EU måste ske parallellt med åtgärder för att underlätta arbetskraftsinvandring.
Se även bifogad promemoria.
20. Förslag till rådets beslut om inrättande av en mekanism för
ömsesidiga underrättelser om medlemsstaternas åtgärder på asyl- och
invandringsområdet (R) (UD)
Avsikten med behandlingen i rådet
Beslutspunkt. Eventuell A-punkt.
Dokument bifogas.
Bakgrund
Rådet antog den 14 april 2005 slutsatser om upprättandet av ett system för ömsesidigt informationsutbyte mellan de ansvariga för asyl- och migrationspolitiken i medlemsstaterna och uppmanade kommissionen att lägga fram ett formellt lagstiftningsförslag. Kommissionen presenterade förslaget den 12 oktober 2005 och det har sedan dess varit föremål för förhandling.
Svensk ståndpunkt:
Sverige stödjer förslaget om upprättande av en mekanism för ömsesidigt informationsutbyte om MS åtgärder rörande asyl och invandring.
21. Övriga frågor
-
GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. SIS II (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Det råder fortfarande oklarheter om vad rådet förväntas diskutera vid
RIF-rådet i juni. Justitiedepartementet kommer att komplettera med information i denna del så snart information finns att tillgå.
3. Informationssystemet för viseringar
a) (ev.) VIS-förordningen (R) (UD)
Avsikten med behandlingen i rådet
Informationspunkt om läget i förhandlingen och den fortsatta processen.
Bakgrund
Viseringsinformationssystemet VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsstater. VIS skall stärka förvaltningen av den gemensamma viseringspolitiken, det konsulära samarbetet och samrådet mellan centrala myndigheter. Sedan drygt ett år tillbaka pågår förhandlingar mellan medlemsstaterna om kommissionens förordningsförslag om VIS. Avsikten är att VIS skall bli operativt i början av 2007. En projektgrupp med representanter för bl a UD och migrationsverket arbetar med förberedelsearbetet för införandet. Samtidigt pågår arbetet med att enas om skrivningarna i förordningen. En första läsning av texten med Europaparlamentet är nära förestående.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att det är angeläget att Rådet och Europaparlamentet så snart som möjligt kan besluta om VIS-förordningen och att genomförandet kan påbörjas enligt planerna tidigt under 2007. Sverige anses att VIS bland annat blir ett betydande verktyg i arbetet med att säkerställa ett enhetligt genomförande av den gemensamma viseringspolitiken samt med att motverka bruket av falska dokument.
b) (ev.) Förslag till rådets beslut om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till VIS (R) (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har meddelat att förslaget till rådsbeslut eventuellt kommer att behandlas vid RIF-rådet i juni. Någon information om behandlingen i rådet har dock ännu inte lämnats.
Bakgrund
Inom ramen för första pelaren förhandlas en förordning om ett EU-gemensamt informationssystem för viseringar (VIS). Detta instrument förhandlas av UD. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan medlemsstaterna. Syftet är bl.a. att förenkla viseringsansökan, underlätta utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna för att bättre förebygga hot mot den inre säkerheten och underlätta kampen mot bedrägerier. Förordningen är under förhandling men de uppgifter som föreslås ingå i VIS är bl.a. namn, födelseland, fingeravtryck, ort och datum för ansökan. VIS ska användas av viseringsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för gränskontroll. I det svenska fallet handlar det t.ex. om Migrationsverket och polisen. Nuvarande planering anger att VIS ska börjas tas i drift i början av år 2007.
Rådet anser att det skulle främja brottsbekämpningen i EU om myndigheter ansvariga för inre säkerhet kunde få tillgång till VIS, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda brott, inklusive terroristbrott och terroristhot. Detta framfördes bl.a. i rådets slutsatser efter terroristattackerna i London i juli 2005.
Kommissionen presenterade därför den 30 november 2005 ett förslag till rådsbeslut som ska möjliggöra att medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter samt Europol får tillgång till uppgifter i VIS i syfte att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott.
Rådsbeslutet kan inte träda i kraft innan VIS-förordningen har trätt i kraft.
Se vidare i bifogad promemoria.
Svensk ståndpunkt
Diskussionsunderlaget till rådsmötet avvaktas. Allmänt kan sägas att Sverige anser att det finns en praktisk nytta med att polis, tull och kustbevakning får tillgång till VIS-uppgifter i brottsbekämpande syfte och lägger samtidigt stor vikt vid ett adekvat personuppgiftsskydd.
mellan de brottsbekämpande myndigheterna |
4. Gemensamma centrum för viseringsansökningar (UD)
Avsikten med behandlingen i rådet
Presentation av förslag/diskussionsunderlag från KOM om gemensamma viseringskontor.
Bakgrund
Gemensamma viseringskontor har diskuterats under flera års tid inom EU. Frågan har fått förnyad aktualitet i samband med beslutet att införa viseringsinformationssystemet VIS och biometri i resehandlingar. Kommissionen aviserade vid förra RIF-rådet att man till rådsmötet i juni skulle presentera ett förslag/diskussionsunderlag för att kunna driva frågan vidare. Bland annat nämndes att förslaget kan komma att innehålla ett pilotprojekt om ett gemensamt ansökningskontor i tredje land.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar att frågan om gemensamma viseringskontor åter aktualiserats och ser fram emot at ta del av KOM:s förslag.
5. Lägesrapport om de nya medlemsstaternas Schengen-utvärdering (Ju)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet skall lämna en lägesrapport.
Dokument bifogas.
Bakgrund
Schengenutvärderingen av de tio nya medlemsstaterna pågår sedan början av år 2006. Följande områden utvärderas under detta år: dataskydd, polissamarbete, sjögränser, landgränser, flygplatser och viseringsfrågor. Det som ännu inte kan utvärderas är anslutningen till Schengens informationssystem (SIS) då denna del är beroende av att SIS II introduceras. Som en del av utvärderingen har de tio länderna fått besvara omfattande frågeformulär och är f.n. föremål för besök på plats av expertdelegationer från medlemsstaterna.
De tio nya medlemsstaterna beräknas att kunna bli fullt ut anslutna till Schengensamarbetet under år 2007, under förutsättning att ländernas anslutning godkännes av rådet och att SIS II blir färdigt i tid.
6. Övriga frågor
-
* * *
(R): Rättsakt
(*): Punkt där omröstning kan begäras