Kommenterad dagordning miljörådet den 4 november 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:503EDB

Kommenterad dagordning - REV rådet

2025-10-28

Klimat- och näringslivsdepartementet

Klimatenheten, Internationellt

Rådets möte (miljöministrarna) den 4 november 2025

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3.Ändring av den europeiska klimatlagen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Rådet väntas besluta om allmän riktlinje för EU:s reviderade klimatlag med klimatmål till 2040.

Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari.

Förslagets innehåll: EU har antagit klimatmål till 2030 och 2050 genom EU:s klimatlag, förordning (EU) 2021/1119 från den 30 juni 2021. Klimatlagen anger också att ett klimatmål ska fastställas för 2040. Den 2 juli 2025 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av EU:s klimatlag med ett nytt klimatmål med 90 procents nettominskning av utsläppen till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Förslaget innehåller ett antal flexibiliteter för målets genomförande. Dessa handlar i huvudsak om möjlighet att nyttja internationella krediter i enlighet med Parisavtalets artikel 6, införandet av permanenta upptag av koldioxid (dvs. biogen avskiljning och lagring av koldioxid, bio-CCS och avskiljning och lagring av atmosfärisk koldioxid, DACCS) i EU:s utsläppshandelssystem samt om flexibilitet mellan sektorer.

Förslaget har förhandlats skyndsamt under det danska ordförandeskapet inför miljörådet den 18 september, där målsättningen var att kunna anta en allmän riktlinje. ORDF konstaterade att det inte fanns förutsättningar att nå

en allmän riktlinje och att frågan om möjliggörande åtgärder för att nå målet behövde diskuteras i Europeiska rådet. Diskussionen på Europeiska rådet resulterade i slutsatser om bland annat klimat och konkurrenskraft och att ge vägledning till rådets fortsatta hantering av ändringen av EU:s klimatlag.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att den ändrade europeiska klimatlagen anger att ramverket bör främja konvergens, att bioekonomin har en central roll i klimatomställningen och att osäkerheter inom LULUCF behöver beaktas, att permanenta negativa utsläpp inkluderas i ramverket efter 2030, samt skrivningar om en teknikneutral ansats där alla fossilfria alternativ, inklusive kärnkraft ingår.

Regeringen anser att en ökad konvergens behövs både för att EU:s klimatmål ska vara möjliga att uppnå, och för att unionens klimatpolitik ska vara kostnadseffektiv och kommer fortsatt verka för detta.

Regeringen bedömer att en uppgörelse som beaktar de osäkerheter i skogens koldioxidupptag som omgärdar LULUCF-sektorn samt behovet att främja bioekonomi, en klimatlag som lägger tonvikt på utsläppshandeln som det centrala styrmedlet och bidrar till att skapa incitament för permanenta upptag i EU:s klimatramverk, samt en klimatlag som anger en teknikneutral ansats för energipolitiken där alla fossilfria alternativ, inklusive kärnkraft, ingår, sammantaget utgör en solid grund för EU:s väg mot klimatneutralitet 2050.

Regeringen ser positivt på möjligheten att EU ska kunna tillgodoräkna sig artikel 6-krediter under Parisavtalet. En sådan användning bör inte urholka det långsiktiga omställningstrycket för EU:s industri att minska sin klimatpåverkan. Regeringen anser vidare att krediterna bör ha en hög miljöintegritet, kvalitet, additionalitet, och ge långsiktigt hållbara resultat.

Regeringen anser att det är viktigt att förhandlingen på ett balanserat sätt inkorporerar utfallet från Europeiska rådet den 23 oktober 2025 i syfte att möjliggöra en uppgörelse. Regeringen anser vidare att det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas.

Regeringen anser att Sverige sammantaget med denna inriktning bör kunna stödja en uppgörelse om ändringen av den europeiska klimatlagen med en målsättning med 90 procents nettoutsläppsminskning till 2040 jämfört med 1990.

2 (4)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: 2040-klimatmålet har varit föremål för överläggning i miljö- och jordbruksutskottet den 21 mars 2024 och den 11 september 2025 samt information den 13 juni 2024 och den 12 december 2024. Samråd med EU-nämnden avseende 2040-klimatmålet har hållits inför miljörådet den 22 mars 2024, 14 juni 2024, 13 december 2024 och 12 september 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Antaganden av den europeiska klimatlagen sker genom medbeslutande med Europaparlamentet.

Faktapromemoria: Fakta-PM 65: Förordning om revidering av europeiska klimatlagen med nytt klimatmål för EU till 2040

4.EU:s framläggande av ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Rådet väntas besluta om EU:s nya Nationellt Fastställda Bidrag (NDC) till Parisavtalet.

Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari.

Förslagets innehåll: Inför det 30:e partsmötet till klimatkonventionen (COP30) som hålls i Brasilien i november 2025 ska EU och övriga parter till Parisavtalet lämna in ett nytt nationellt fastställt bidrag, så kallad NDC (Nationally Determined Contribution). Bakgrunden till detta är artikel 4.9 i Parisavtalet som slår fast att parterna ska lämna in nya NDC vart femte år, vilket senast inträffade 2020. I och med COP-beslutet från Glasgow om 5- åriga tidsramar för NDC, och genom beslutet från partsmötet COP28, åligger en förväntan på alla parter till Parisavtalet, inklusive EU, att den NDC som lämnas in under 2025 ska innehålla en ambitionsnivå för 2035. Detta återspeglas också i bakgrundstexten som följer med kommissionens förslag till ändrad europeisk klimatlag.

Beslut om NDC fattas av rådet med enhällighet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att EU:s nästa NDC utgör ett ytterligare tillfälle att påverka andra stora utsläppare att göra mer.

För att svara upp mot de beslut som fattats under klimatkonventionens partsmöten anser regeringen att det är viktigt att EU:s nästa NDC innehåller en ambitionsnivå för 2035. Det bör framgå att en ambitionsnivå för 2035

3 (4)

skiljer sig från ett EU-klimatmål för 2040, då det senare skrivs in i europeisk lag.

Regeringen anser att ambitionsnivån i EU:s NDC bör basera sig på en uppgörelse om EU:s 90-procentsmål till 2040.

Regeringen anser att det är av central betydelse att EU kan presentera en ny NDC i tid för COP30 och kommer att verka för att detta ska bli möjligt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Avseende process för EU:s nästa NDC har information hållits i miljö- och jordbruksutskottet den 12 juni och 11 september 2025, och samråd med EU-nämnden den 13 juni och 12 september 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Efter beslut i rådet lämnas NDC in till UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change).

Faktapromemoria: -

5. Övriga frågor

4 (4)