Kommenterad dagordning miljörådet 30 oktober 2007 - slutlig
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:6233 Till p. 1 Från Miljödepartementet
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2007-10-22 | ||
Miljödepartementet |
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Rådets möte (miljöministrarna) den 30 oktober 2007
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
Preliminär A-punktslista bifogas.
3356/07 (PTS A)
3. Klimatförändringar
–
Förberedelse inför det 13:e mötet (COP 13) i partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och det tredje mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 3)
(Bali den 3–14 december 2007)
=
Antagande av rådets slutsatser
13582/07 (LIMITE ENV 499 ENER 237 FISC 133 ONU 63)
Avsikten med behandlingen i rådet
Anta rådslutsatser om EU:s förberedelser inför COP13 inom FN:s klimatkonvention UNFCCC.
Bakgrund
Den trettonde partskonferensen inom klimatkonventionen (UNFCCC) respektive det tredje partsmötet inom Kyotoprotokollet äger rum på Bali, Indonesien, den 3-14 December 2007. Inför detta möte kommer EU:s miljöministerråd att diskutera och anta slutsatser den 30 oktober. Utgångspunkten inför förhandlingarna är de rådslutsatser som antogs vid miljörådsmötet den 20 februari 2007. Utestående frågor inför rådsmötet gäller framför allt paragraferna 10 och 14 som handlar om separat redovisning av utsläppsminskningar för de medlemsstater i EU som inträdde år 2004 och 2007 (EU12), respektive medlemsländernas vilja att stärka de finansiella åtagandena vid en överenskommelse om en framtida klimatregim.
Förslag till svensk ståndpunkt
Det utkast till rådslutsatser som nu föreligger speglar till stor del redan etablerade positioner inom EU. Målet för regeringen är att EU på Bali ska få till stånd ett mandat för förhandlingar om framtidens klimatregim med sikte på en uppgörelse i Köpenhamn hösten 2009.
Regeringen anser att det inte finns någon rättslig grund för att separat redovisa åtaganden för EU12. Det är också viktigt att EU presenterar sig som enat inför de globala förhandlingarna. Skrivningar om finansiella åtaganden bör tolkas som ett principiellt uttalande men kan förtydligas ytterligare.
Rådslutsatser om EU:s position inför klimatförhandlingar inom UNFCCC behandlades senast på EU-nämndens sammanträde den 16 februari 2007.
Se vidare bilaga 1.
4.
Vattenbrist och torka
−
Antagande av rådets slutsatser
13888/07 (ENV 515 DEVGEN 182 AGRI 325)
Avsikten med behandlingen i rådet
Anta rådslutsatser om kommissionens meddelande om vattenbrist och torka.
Bakgrund
Kommissionen lade fram ett meddelande om vattenbrist och torka den 20 juli 2007. Med torka menar kommissionen i sitt meddelande en tillfällig nedgång i vattentillgången p.g.a. exempelvis brist på regn. Med vattenbrist menas att efterfrågan på vatten överstiger de hållbart utnyttjningsbara vattentillgångarna.
Enligt kommissionen gäller det först och främst att satsa på vatteneffektivitet och vattensparande. Bland tänkbara åtgärder pekar kommissionen bl.a. på en effektivare prispolitik, förbättrad fysisk planering, utnyttjande av solidaritetsfonden vid svår torka och uppmuntran av effektiv teknik. Kommissionen understryker också vikten av att ramdirektivet för vatten genomförs helt. Forskning och teknologi på området bör uppmuntras. Informationen om vattenbrist och torka bör förbättras. Bl.a. nämner kommissionen att den s.k. hälsokontrollen 2008 inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken öppnar möjlighet att ta upp frågor om vattenresurser.
Ordföranden har lagt fram ett förslag till rådslutsatser som i huvudsak ansluter till kommissionens meddelande. I dessa uppmanas kommissionen att lägga fram en rapport med uppföljning av frågorna om vattenbrist och torka under 2008 och att se över och utveckla EU:s strategi för vattenbrist och torka till 2012.
Förslaget till rådslutsatser har behandlats i miljöarbetsgruppen och av Coreper. Medlemsländerna är nu eniga om att anta förslaget och inga frågor är utestående.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att ingen ny lagstiftning eller nya åtaganden i övrigt behövs. Problemen med vattenbrist och torka bör åtgärdas genom redan pågående samarbete. Förslaget till rådslutsatser stämmer med dessa utgångspunkter. Sverige kan därför stödja att rådslutsatserna antas.
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se vidare bilaga 2.
5.
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG när det gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och om införande av ett system för hur utsläpp av växthusgaser ska övervakas och minskas i samband med användning av vägtransportbränslen och om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG när det gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 93/12/EEG (R)
(Rättslig grund föreslagen av kommissionen: artiklarna 95 och 175.1 i fördraget)
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 c i rådets arbetsordning)
– riktlinjedebatt
6145/07 (ENV 80 ENT 17 ENER 59 TRANS 34 CODEC 98)
13522/07 (ENV 496 ENT 121 ENER 235 TRANS 293 CODEC 1031)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Vid rådsmötet avser ordförandeskapet hålla en politisk debatt om direktivets förslag till reduktionsmål för växthusgaser.
Bakgrund
Kommissionen har i sitt förslag till nytt bränslekvalitetsdirektiv, som presenterades den 16 februari 2007, föreslagit ett reduktionsmål för transportbränslenas livscykelutsläpp av växthusgaser per energienhet på 10 procent till 2020.
Det portugisiska ordförandeskapet har initierat en politisk debatt på miljörådsmötet den 30 oktober om reduktionsmålet. Som utgångspunkt för debatten på rådsmötet föreslår ordföranden två frågor som sammanfattningsvis går ut på att klarlägga om ministrarna anser att man ska ställa upp ett reduktionsmål för utsläppen av växthusgaser från bränslen under deras livscykel.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan endast acceptera ett reduktionsmål i bränslekvalitetsdirektivet under förutsättning att målet inte kommer i konflikt med handelssystemet för växthusgaser och inte heller motverkar EU-målen på energiområdet. Men för att regeringen ska kunna ta slutlig ställning till reduktionsmålet måste en konsekvensanalys genomföras. Det viktigaste för regeringen är:
att metoden för att kvantifiera utsläppen utformas på ett sätt som gör den enkel att tillämpa för företagen och rättvis för olika klimatförhållanden samt icke diskriminerande/protektionistiskt.
att hållbarhetskriterier för produktion av biobränslen införs i det kommande ramdirektivet för förnybar energi och att endast biobränslen som uppfyller dessa kriterier får användas för att uppfylla reduktionsmålet.
att reduktionsmålet samverkar med de bindande EU-målen på energiområdet, såsom biodrivmedelsmålet.
att reduktionsmålet inte påverkar funktionen av EU:s handelssystem för växthusgaser negativt.
Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 20 juni 2007
Se vidare bilaga 3.
6.
EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.3 i rådets arbetsordning)
– riktlinjedebatt
EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling antogs av Europeiska rådet i juni 2006. Strategin ska följas upp första gången vid Europeiska rådets möte i december. Strategin omfattar såväl miljöfrågor som folkhälsa, social integration, demografi och migration samt globala utmaningar i fråga om fattigdom och hållbar utveckling. Ett antal rådskonstellationer berörs därför av strategin. Kommissionen har ännu inte presenterat sin rapport om uppföljningen och det är ännu inte känt vilka frågor som kommer att vara utgångspunkten för miljöministrarnas diskussion. Dagordningspunkten kvarstår dock och Miljödepartementet avser återkomma till nämnden med mer information i frågan så snart underlag inför rådsmötet inkommit.
7.
Genetiskt modifierad majs
a)
Förslag till rådets beslut om det tillfälliga förbudet mot användning och försäljning i Österrike av genetiskt modifierad majs (Zea mays L. linje T25) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (R)(*)
b)
Förslag till rådets beslut om det tillfälliga förbudet mot användning och försäljning i Österrike av genetiskt modifierad majs (Zea mays L. linje MON810) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (R)(*)
(Rättslig grund föreslagen av kommissionen: direktiv 2001/18/EG)
- Antagande
13701/07 (ENV 507 AGRILEG 140)
13702/07 (ENV 508 AGRILEG 141)
Avsikten med behandlingen i rådet
Anta beslut om upphävande av nationella österrikiska förbud mot genmodifierad majs.
Bakgrund
Två genetiskt modifierade majssorter är godkända och utsläppta på marknaden. Österrike införde, enligt skyddsklausulen (artikel 16)i det tidigare direktiv 90/220/EEG, skyddsåtgärder och förbjöd import av de aktuella produkterna. Efter att det tidigare direktivet (90/220/EEG) har upphört och ersatts av utsättningsdirektivet (2001/18/EG) har Österrike åberopat skyddsklausulen (artikel 23) i utsättningsdirektivet. Varken Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, eller Jordbruksverkat har funnit belägg för att de uppgifter som överlämnats av Österrike utgör några vetenskapliga bevis som skulle kunna ogiltigförklara miljöriskbedömningen av de genetiskt modifierade produkterna. Då kommittén inte kunnat enas med kvalificerad majoritet vare sig för eller emot kommissionens förslag att upphäva Österrikes nationella förbud har ärendet gått vidare till rådsmötet för behandling. Ärendet har två gånger tidigare varit föremål för beslut i miljörådsmötet, senast i december 2006. Rådsmötet röstade då med en kvalificerad majoritet för ordförandens förslag att inte begära att Österrike skulle upphäva sin skyddsåtgärd.
Inför rådsmötet (miljö) den 30 oktober har kommissionen lagt fram ett nytt förslag till beslut. Förslagen inskränker sig till att begära att Österrike upphäver sina förbud mot import och användning av den genmodifierade majsen, förslaget berör därmed inte förbudet mot odling.
En panel inom WTO har behandlat några medlemsstaters nationella förbud mot vissa genetiskt modifierade produkter och bedömde bland annat att Österrikes förbud mot majssorterna T25 och MON810 inte är förenliga med WTO:s krav på vetenskapliga bevis och genomförd riskbedömning. Den 21 november 2007 går WTO-panelens frist ut för att efterleva avgörandet om nationella skyddsåtgärder, varefter klagande länder kan införa handelssanktioner mot EU.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen noterar att ärendet har varit uppe för prövning i de vetenskapliga kommittéerna flertalet gånger och att de inte i något fall kunnat finna belägg för att de av Österrike förbjudna produkterna skulle utgöra en risk för människors och djurs hälsa eller för miljön. Regeringen anser därför att det inte finns någon grund för att Österrike kan använda sig av den åberopade skyddsklausulen i direktiv 2001/18/EG och avser stödja kommissionens förslag. Regeringen anser även att EU bör efterleva WTO-panelens yttrande.
Österrikes nationella förbud mot samma genmodifierade majs (MON 810 samt T 25) behandlades i EU-nämnden den 15 december 2006.
Se vidare bilaga 4.
8. Övriga frågor
a) Näringslivet och biologisk mångfald – information från ordförandeskapet
Det portugisiska ordförandeskapet har valt att lyfta fram möjligheterna till näringslivets ökade engagemang för framförallt bevarandet av biologisk mångfald.
Vid miljörådets möte i februari 2007 presenterade Portugal ett utkast om ett EU-initiativ som rör näringslivet och biologisk mångfald. Man grundar initiativet på behovet av ett ökat engagemang från näringslivet i frågor som rör bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald och betonar att engagemanget och åtgärderna under initiativet måste gå längre än nuvarande regelverk. Under 2007 kommer Portugal i samband med ett antal möten och konferenser att utveckla sitt förslag vidare. Under december 2007 räknar man med att kunna lägga fram ett förslag om ett EU-initiativ om näringsliv och biologisk mångfald (Initiative on Business & Bioviersity) till rådet.
b) Resultatet av det nittonde mötet mellan parterna i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (Montreal den 17−21 september 2007) – Information från ordförandeskapet/kommissionen
Montrealprotokollets 19:e partsmötet slutade med ett genombrott i och med att man lyckades enas om ett beslut om en snabbare utfasning av HCFC. Sverige har under många år verkat för en utfasning av HCFC, senast i den informella globala s.k. Stockholmsgruppen. HCFC kallas ibland för mjuka freoner och är både ett ozonnedbrytande ämne och en växthusgas. Beslutet kommer således innebära att både utsläppen av ozonnedbrytande ämnen och växthusgaser minskar. I sammanhanget är det dock av yttersta vikt att alternativen till HCFC har så liten klimatpåverkan som möjligt.
c) Resultatet av den sjätte ministerkonferensen "Miljö för Europa"
(Belgrad den 10−12 oktober 2007) – information från ordförandeskapet
Den 10-12 oktober 2007 ägde det sjätte alleuropeiska miljöministermötet Environment for Europe (EfE) rum i Belgrad. Detta är en regional FN-konferens för länderna i Nordamerika, Europa, Kaukasus och Centralasien, tillsammans 56 länder. Konferenserna handlar särskilt om hur miljöarbetet i Östeuropa, Kaukasus och Centralasien skall kunna stärkas.
Resultatet av mötet var antagandet av en ministerdeklaration, uttalanden om utbildning för hållbar utveckling och om biologisk mångfald, samt en ordförandesammanfattning. I ministerdeklarationen ges stöd till att arbeta vidare med bl.a. viktiga frågor för Sverige som klimat, hållbar konsumtion och produktion, miljö och säkerhet samt kemikalier.
d) Resultatet av det 36:e mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens församling (Montreal den 18−28 september 2007)
– information från ordförandeskapet
e) Bekämpningsmedel:
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (R)
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (R)
– information från ordförandeskapet
11896/06 (ENV 419 AGRI 263 CODEC 792)
11755/06 (AGRILEG 127 ENV 411 CODEC 773)
Vid miljörådsmötet avser ordförandeskapet informera om pågående förhandlingar i jordbruksrådet. Förslagen har sin bakgrund i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram, där ett av målen är att minska påverkan av bekämpningsmedel på människors hälsa och miljön. För att uppnå detta mål har en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel utarbetats av kommissionen. Strategin ska komplettera förordningen om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.
Sverige välkomnar kommissionens förslag som ligger i linje med det svenska nationella handlingsprogrammet för minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäring. Sverige anser att det är viktigt att få till stånd systematiskt minskade risker inom gemenskapen, bl.a. nationella handlingsprogram med kvantifierbara mål som följs upp och utvärderas i relation till insatta åtgärder och genom att utökade möjligheter för användning av substitutionsprincipen dvs. utbyte av skadliga produkter mot mindre skadliga produkter eller tekniker.
Det är ännu oklart om någon politisk överenskommelse kommer att nås under Portugals ordförandeskap. Europaparlamentets plenumomröstning sker den 24-25 oktober (första behandlingen). Frågan behandlades i EU-nämnden inför miljörådet den 28-29 juni 2007.
f) Små och medelstora företag och hållbar konsumtion och produktion
– information från kommissionen
g) Översyn av direktiv 2001/43/EC om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon: buller från däck
– på begäran av den nederländska delegationen
14040/07 (ENV 525 ENT 129)
Nederländerna framhåller att buller från vägar är ett allvarligt hälsoproblem och uppmanar kommissionen att skärpa gränsvärdena i kommande översyn av direktiv 2001/43/EG om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. Sverige har framfört sitt starka stöd till Nederländerna och hänvisat till arbetet att uppnå det av riksdagen fastställda målet att andelen människor som utsätts för trafikbullerstörningar över riktvärdena ska minska till 5 procent år 2010.
h) Europeisk politik avseende genetiskt modifierade organismer och Efsas uppgift
– på begäran av den italienska delegationen
13919/07 (ENV 518 AGRILEG 145)
Italien tar upp en tidigare debatt om den europeiska livsmedelsmyndighetens, EFSA:s, roll i bedömningen av ansökningar om genetiskt modifierade organismer (GMO). Frågan var senast uppe på miljörådet i juni 2006 där kommissionen lade fram ett åtgärdspaket för att tillmötesgå medlemsstaternas kritik. Italien anser att godkännanden har getts till GMO trots att det fortfarande finns utestående frågor om riskerna med dem. Reformprocessen för EFSA är positiv, men så länge den pågår anser Italien att inga nya GMO bör godkännas. Vid rådsmötet i juni 2006 framförde Sverige sitt stöd för kommissionens förslag och uppmanade kommissionen att genomföra dem för att sedan rapportera till rådet.
i) Problemet med asätande fåglar i Spanien till följd av bristen på naturlig föda: ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden
– på begäran av den spanska delegationen
j) Resultatet från den åttonde konferensen mellan parterna i FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (Madrid den 3−14 september 2007)
– på begäran av den spanska delegationen