Kommenterad dagordning Miljö den 21 oktober 2025
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:503992
Kommenterad dagordning - REV rådet
2025-10-13
Klimat- och näringslivsdepartementet
Sekretariatet för EU och internationella frågor,
Klimat och miljö
Rådets möte (miljöministrarna) den 21 oktober 2025
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Slutsatser om förberedelser inför den 30:e partskonferensen (COP30) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande av rådslutsatser
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Både EU:s medlemsstater och EU är parter till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Parisavtalet. EU förhandlar med en gemensam röst.
Inför konventionens partsmöten (COP, Conference of the Parties) fastställs EU:s förhandlingsmandat i form av slutsatser på Miljörådet (ENVI) respektive Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (ECOFIN). Ett viktigt syfte med rådslutsatserna är också att kommunicera EU:s övergripande budskap, prioriteringar och målsättningar till omvärlden.
Den centrala förhandlingsfrågan på COP30 blir den samlade ambitionen i de nya nationella klimatplaner som alla länder ska presentera inför COP30.
Sverige har i förhandlingarna om rådslutsatserna fått gehör för svenska ståndpunkter, bland annat ett mer välkomnande språk gällande klimatomställningens möjligheter såsom jobb och tillväxt och näringslivets viktiga roll i omställningen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter. Slutsatserna bör fortsatt vara koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.
Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, speciellt de stora utsläpparna i G20.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ej behandlat.
2 (5)
4.Miljöaspekter av den europeiska världshavspakten: bevarandet av den marina biologiska mångfalden
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Andreas Carlson
Förslagets innehåll: Europeiska kommissionen antog den 5 juni 2025 ett meddelande om den europeiska världshavspakten (havspakten). Syftet med havspakten är att fungera som en gemensam referensram för havsfrågor som ska effektivisera samordningsprocesserna, förenkla rapporteringsskyldigheterna och erbjuda en strategi för att genomföra befintlig lagstiftning och uppnå politiska mål på ett mer konsekvent sätt mellan olika sektorer. Havspakten bygger på befintlig lagstiftning och initiativ och avser att vara en helhetsstrategi inom alla politikområden med kopplingar till havet. Målet med havspakten är också att stärka Europas ledarskap inom den internationella havspolitiken.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ambitionerna i meddelandet om havspakten. Regeringen anser att havspaktens ansats om att förbättra samordningen i genomförandet av marin och maritim politik är positiv. Målbilder i olika strategier och initiativ bör vara välkoordinerade och väl avvägda. Samtidigt konstaterar regeringen att havspakten är väldigt bred i sitt omfång och att många perspektiv och kommande initiativ endast är sparsamt beskrivna. Utgångspunkten för det vidare arbetet med havspakten bör därför vara att hållbar användning av naturresurser och en hälsosam havsmiljö utgör grunden för den konkurrenskraftiga, långsiktigt robusta och fossilfria blå ekonomin vi vill förverkliga.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ej behandlat.
Fortsatt behandling av ärendet: Rådslutsatser förhandlas i rådsarbetsgruppen för den integrerade havspolitiken (Integrated Maritime Policy (IMP). Trolig behandling vid GAC under hösten.
Faktapromemoria: Meddelande om den europeiska världshavspakten. FPM-nummer 54. 2025-07-14.
3 (5)
5. Slutsatser om den europeiska strategin för vattenresiliens
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Antagande av rådslutsatser
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: RSS har sex avsnitt som mycket kortfattat tar upp
följande. (1) Allmänna kommentarer: kopplingen till Ocean Pact och källa-
till-hav-ansatsen (2) Genomförande: genomförandet av befintlig lagstiftning och hänsyn till skillnader mellan medlemsstater. (3) Beredskap och säkerhet: betydelsen av vattenresiliens för krisberedskap, behov åtgärder vid källan och öppna data (4) Konkurrenskraft, digitalisering och innovation: förenkla lagstiftning och minska den administrativa bördan samt välkomnar ”vatteneffektivitet först”. (5) Finansiering och investeringar: mobilisering av offentlig och privat finansiering. (6) Globala åtgärder: EU:s roll som ledare och brobyggare.
Strategin har tre huvudsakliga mål: (1) Återställa och skydda vattnets kretslopp. (2) Bygga en vattensmart ekonomi och främjar EU:s vattenindustri. (3) Säkra rent och prisvärt vatten och sanitet för alla.
Den vägledande principen för strategin är vatteneffektivitet först. Sammantaget föreslår kommissionen närmare 50 åtgärder. Arbetet med RSS har pågått i rådsarbetsgruppen sedan juli 2025.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer rådslutsatserna.
Regeringen konstaterar att Sverige fått med alla åtgärdsområden som lyfts i förhandlingarna om rådslutsatserna och är därmed nöjd med resultatet.
Irådslutsatserna betonas vikten av ett källa-till-hav-perspektiv och av samarbete kring gemensamma vattenresurser, för att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder för att motverka effekter av klimatförändringar och för ökad krisberedskap, samtidigt som nationella skillnader och förutsättningar ska beaktas. Kommissionens rekommendation om vatteneffektivitet först välkomnas. Behovet av att åtgärda och förebygga utsläpp av vattenföroreningar, som näringsämnen och PFAS, understryks särskilt.
4 (5)
I rådslutsatserna lyfts konkurrenskraft, genomförandet av befintlig EU- vattenlagstiftning, regelförenkling och minskning av administrativa bördor fram som viktiga förutsättningarna för en starkare tillväxt, ökad innovationsförmåga och livsmedelssäkerhet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ej behandlat.
Fortsatt behandling av ärendet: Kommissionen har bjudit in till ett första Water Resilience Forum den 8 december 2025.
Faktapromemoria: EU:s strategi för vattenresiliens 2024/25:FPM51
6. Övriga frågor
6.1 Rapportering från internationella möten
i)Återupptagen tredje session av den Ad Hoc Öppna Arbetsgruppen (SPP
OEWG 3.2) och efterföljande mellanstatligt möte (SPP IM) för att överväga inrättandet av ett vetenskapligt-politiskt organ som ska bidra ytterligare till en sund hantering av kemikalier och avfall samt förebyggande av föroreningar
(Punta del Este, Uruguay, 14–20 juni 2025) Information från ordförandeskapet och kommissionen
ii)15:e mötet för de fördragsslutande parterna till Ramsarkonventionen (Victoriafallen, Zimbabwe, 23–31 juli 2025)
Information från ordförandeskapet
iii)Återupptagen femte session av den mellanstatliga förhandlingskommittén (INC-5) för att utveckla ett internationellt rättsligt bindande instrument om plastföroreningar (INC-5.2)
(Genève, Schweiz, 5–14 augusti 2025)
Information från ordförandeskapet och kommissionen
6.2Den årliga lägesrapporten för 2025 om förenkling, genomförande och efterlevnad (klimat)
Information från kommissionen
5 (5)
Bilagor (6)
- 251017 FAC dagordning (pdf, 80 KB)
- 251017 GAC dagordning (pdf, 79 KB)
- 251017 TTE energi dagordning (pdf, 32 KB)
- Kommenterad dagordning FAC den 20 oktober 2025 (pdf, 142 KB)
- Kommenterad dagordning GAC rådsmöte den 21 oktober 2025 (pdf, 191 KB)
- Kommenterad dagordning TTE Energi 20 oktober 2025 (pdf, 140 KB)