Kommenterad dagordning KKR 28-29 november 2024
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FBC09
Konkurrenskraftsrådet (inre marknad och industri) den 28 november 2024
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
A-punkter
Rådsslutsatser om EU:s framtida konkurrenskraft
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande med enhällighet.
Ansvarigt statsråd: Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Det ungerska ordförandeskapet presenterade den 8 oktober 2024 ett utkast till rådsslutsatser om EU:s framtida konkurrenskraft kallade ”Council conclusions on the future of European competitiveness.”
Ordförandeskapet siktar på ett antagande av rådslutsatserna vid möte i Konkurrenskraftsrådet den 28 november. Ordförandeskapets ambition är att rådslutsatserna ska bli ett svar på Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft och ett inspel från rådet till den nya kommissionen.
Utkastet till Rådslutsatser välkomnar Mario Draghis rapport och behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft, öka produktiviteten och stänga innovationsgapet.
Slutsatserna pekar ut den inre marknaden som en hörnsten i arbetet med att stärka konkurrenskraften och specifikt behovet av att röja hinder på den inre marknaden, särskilt vad gäller tjänster. En ny horisontell inre marknadsstrategi välkomnas. Vidare understryker slutsatserna behovet av att minska regelbördan för företag och välkomnar ännu ambitiösare mål att minska den regulatoriska bördan för små och medelstora företag.
Slutsatserna framhäver den gröna och digitala omställningen som central och vikten av långsiktiga spelregler. De noterar att en ny industristrategi behövs för att påskynda arbetet med att; 1.) stänga innovationsgapet, 2.) sänka industrins utsläpp, och 3.) stärka EU:s motståndskraft. En ren industrigiv (”Clean Industrial Deal”) välkomnas också som bör skapa enklare villkor för företag att verka och växa på den inre marknaden. Given bör enligt slutsatserna även driva på arbetet med den gröna och digitala omställningen, öka tillgången till billig energi, stärka infrastrukturen samt tillgången till kompetens och finansiering. Vidare understryker slutsatserna vikten av att genomföra befintlig lagstiftning som netto-noll-akten, den kritiska råmaterialakten och halvledarakten.
Slutsatserna betonar även ökad ambition för att i större utsträckning kunna kapitalisera på forskning och innovationer. AI behöver användas i större utsträckning inom industrin, särskilt inom produktion. En ny plan som kan främja fordonsindustrin med betoning på dess elektrifiering välkomnas i slutsatserna.
Vad gäller finansiering betonar slutsatserna behovet av ökad privat och offentlig finansiering för ökade investeringar, bl.a. inom strategiskt viktiga teknologier och sektorer. Slutsatserna vill bl.a. se ett fullbordande av kapitalmarknadsunionen (CMU). Slutsatserna noterar även att kommissionen avser presentera en konkurrenskraftsfond som kan användas för att öka investeringar och produktion av vissa strategiska teknologier, och för att stödja stora gemensamma projekt inom ramen för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, IPCEI. Slutligen understryker slutsatserna vikten av ett tydligt statsstödsregelverk inom EU.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Det är för regeringen fortsatt prioriterat att EU arbetar målmedvetet med att stärka sin konkurrenskraft och produktivitet, därigenom skapas ekonomisk tillväxt.
Sverige är en stark innovations- och industrination som har mycket att bidra med i omställningsarbetet, exempelvis när det gäller råmaterial, nettonolltekniker och basindustri, liksom erfarenheter av hur den gröna omställningen och stärkt konkurrenskraft är ömsesidigt förstärkande. Regeringen är därför positiv till att omställningen lyfts fram liksom att en koppling görs mellan innovation, forskning, digitalisering, cirkuläret, inre marknaden och industri för stärkt konkurrenskraft. Det är likaså bra att behovet av att skydda och kommersialisera innovation betonas. Vidare välkomnar regeringen skrivningar om vikten av en öppen och regelbaserad handel. Globala marknader är nyckeln för EU:s konkurrenskraft och bygger på handel med omvärlden.
Regeringen välkomnar att den inre marknaden lyfts fram som en hörnsten för att stärka konkurrenskraften, och i synnerhet planerna på en ny inre marknadsstrategi där regeringen kommer verka för konkreta åtgärder inom inre marknadens kärnområden, där till exempel tjänstesektorn och tjänstehindersarbetet behöver betonas, där omotiverade hinder fortfarande består. Regeringen är också positiv till att ordförandeskapet lyfter behovet av regelförenkling och minskade rapporteringskrav för företag. Det ligger i linje med den utfästelse som kommissionens ordförande har gjort om minskade rapporteringskrav i EU-lagstiftningen med 25 procent. På energisidan vore det önskvärt att dra detta ännu längre till att även inkludera mindre detaljreglering i energilagstiftning.
Koherens bör eftersträvas. Det är för regeringen viktigt att konkurrenskraftsfrågorna beaktas i arbetet med ny och ändrad lagstiftning där det kan vara relevant. Regeringen kommer även verka för skrivningar som understryker vikten av att genomföra existerande lagstiftning och att framtida strategier som bygger på befintlig lagstiftning på området, som exempelvis den aviserade nya planen för kvantchips.
För regeringen är det viktigt att framtida initiativ fokuserar på att stärka ramvillkoren för företag att verka och växa inom EU. Om företagen ska lyckas med den gröna och digitala omställningen måste fossila bränslen fasas ut och tillgången till stabil och billig energi öka. Därför avser regeringen verka för skrivningar som även beaktar energiomställningen och företagens behov av tillgång till fossilfri energi, inklusive kärnkraft. En teknikneutral ansats är nödvändig och fossilfri energi bidrar även till ett mer motståndskraftigt EU.
Regeringen noterar att slutsatserna lägger tonvikt vid att stärka den europeiska fordonsindustrin, med särskilt fokus på elektrifiering. Regeringen ska verka för att även för att inkludera skrivningar om goda ramvillkor som främjar grön omställning, tillexempel en europeisk batteriproduktion och dess värdekedja.
Regeringen noterar att slutsatserna lyfter fram behovet av ökade privata och offentliga investeringar för att främja konkurrenskraften inom EU, och särskilt inom sektorer som anses strategiskt viktiga. Regeringen instämmer i att EU behöver skapa bättre ramvillkor som ger bättre förutsättningar för företag verksamma i EU att vara konkurrenskraftiga i viktiga framtidssektorer. särskild sådana som handlar om den gröna och digitala omställningen. Samtidigt behöver en strukturomvandling även ske i medlemsländerna. Regeringen instämmer vidare i att EU behöver minska sina strategiska beroenden för att bli mer motståndskraftigt. Fokus för arbetet bör ligga på särskilt skadliga beroenden. Marknadsorienterade lösningar bör så långt som möjligt sökas för att begränsa dessa. För regeringen är det dock viktigt att understryka att inte alla beroenden är skadliga och att det behöver göras en tydlig avvägning mellan beroenden som kan anses som strategiska eller skadliga och inte.
Regeringen instämmer även i behovet av ökade privata investeringar för att driva på den gröna och digitala omställningen. Regeringen välkomnar fortsatt arbete med kapitalmarknadsunionen i syfte att stärka och ytterligare integrera EU:s kapitalmarknader. Regeringen ser att det finns ett finansieringsbehov i att främja gröna och digitala teknologier men vill att investeringar i huvudsak sker genom privata medel och kommer att verka för att slutsatserna undviker skrivningar som kan uppfattas förekomma förhandlingarna av nästa fleråriga budgetram (MFF). Vidare kommer regeringen verka för att medel från EU:s budget inte ska öronmärkas för att delfinansiera viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI).
Regeringen vidhåller en restriktiv hållning till statsstöd med återgång till ett strikt statsstödsregelverk och kontroll. Regeringen avser därför även verka för att slutsatserna balanseras i de delar som rör statligt stöd i syfte att undvika skrivningar som öppnar upp för fortsatta tillfälliga regelverk eller förlängning av sådana.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i Näringsutskottet den 5 oktober 2024.
Faktapromemoria: Ej aktuellt.
Bättre lagstiftning i Europa
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt.
Ansvarigt statsråd: Ebba Busch
Förslagets innehåll:
På EU-nivå har frågan om bättre lagstiftning (better regulation) fått en allt större plats. Det tydliggörs bland annat i Ursula von der Leyens politiska riktlinjer för 2024–2029 där hon har presenterat ett antal förenklingsåtgärder genom uppdrag till den nya kommissionen. Hon gav även Mario Draghi i uppdrag att lägga fram sin vision för EU:s framtida konkurrenskraft som kom att innehålla flera förslag på området för bättre lagstiftning.
Draghi föreslår bland annat:
att EU bör åtgärda fragmenteringen på den inre marknaden då denna skapar en regelbörda som motverkar vår konkurrenskraft.
en enhetlig och tydlig metodologi för att kvantifiera kostnaden för ny EU-lagstiftning för EU institutioner och medlemsstater.
att se över och effektivisera acquis under en ny vice-ordförande med utpekat ansvar för förenkling.
- ”självbehärskning” avseende nya lagstiftningsförslag initialt.
KOM avser komma med ett meddelande om bättre lagstiftning i slutet på året.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Sverige stödjer och vill förstärka det arbete för bättre lagstiftning som bedrivs av kommissionen.
Regeringen välkomnar inriktningen rörande bättre lagstiftning som tagits de senaste månaderna och den tydliga ambitionen från kommissionen att minska företagens regelbörda samt ansatsen att förenkla och förbättra EU-lagstiftningen. Regeringen vill betona vikten av att fortsätta arbetet med att djupare införliva ansatsen till bättre lagstiftning även i kommande initiativ.
Regeringen anser att väl genomförda konsekvensutredningar är en grundförutsättning för bättre lagstiftning. Det är avgörande att analysera effekterna av en lagstiftning men även att en konkurrenskraftskontroll genomförs inför nya EU-initiativ för att bedöma förslagets effekter på företag. Kommissionen måste arbeta med sina medlagstiftare, rådet och parlamentet för att säkerställa att alla större förslag har en aktuell konsekvensutredning med uppgifter om vilken regulativ börda som förslaget förväntas medföra och hur detta förhåller sig till det som den aktuella lagstiftningen söker åtgärda. Regeringen anser att kommissionen bör ha en bredare ansats än endast administrativa kostnader, då andra typer av kostnader kopplat till regelefterlevnad även kan bli kostsamt för företagen.
Regeringen anser vidare att det finns viktiga synergier mellan områdena bättre lagstiftning och inre marknad. Regler som är enhetliga, förutsägbara och tydliga gör att den administrativa bördan minskar och gynnar även den inre marknaden. Hinder på den inre marknaden och genomförande av regler bör samtidigt motverkas då dessa innebär kostnader för företag. Regeringen anser även att det inte finns ett tillräckligt stort fokus på hur regelverket på den inre marknaden tillämpas och efterlevs. Tillämpning och efterlevnad bör gå hand i hand med arbetet för förenkling och regelförbättring. Därför bör kommissionen inom sitt arbete för bättre lagstiftning inkludera fokus på att främja bättre efterlevnad på den inre marknaden. Därutöver måste konkreta åtgärder för implementering, efterlevnad och hur regelbördan kan minskas ingå i den horisontella strategin för den inre marknaden som EU-kommissionen getts i uppdrag att presentera senast i juni nästa år.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Bättre lagstiftning behandlades till viss del i samband med möte i Europeiska rådet 17–18 oktober 2024.
Fortsatt behandling av ärendet: Ej känt.
Faktapromemoria: Ej aktuellt.
Övriga frågor
Current legislative proposals (Public deliberation in accordance with Article 16(8) of the Treaty on European Union)
Regulation on combating late payment in commercial transactions
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll:
Ordförandeskapet förväntas informera om förhandlingsläget.
Den 12 september 2023 presenterade kommissionen ett förslag till en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, som ska ersätta 2011 års minimidirektiv på området. Det huvudsakliga målet med förslaget är att minska antalet sena betalningar inom EU i syfte att förbättra särskilt de små och medelstora företagens likviditet och konkurrenskraft och därigenom bidra till en väl fungerande inre marknad. Jämfört med det nuvarande direktivet innebär förslaget bland annat att avtalsfriheten på området begränsas, till exempel genom att betalningstiden vid alla handelstransaktioner inte får vara längre än 30 dagar, och att det införs ett system för tillsyn genom myndigheter, som ska kunna besluta om att det har skett en överträdelse enligt förordningen och kräva gäldenären på betalning av dröjsmålsränta och annan ersättning.
Supplementary protection certificate package
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll:
I april förra året presenterade kommissionen förslag dels om ändringar av den nationella ansökningsprocessen om tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel, dels om inrättande av ett enhetligt tilläggsskydd kopplat till europeiska patent med enhetlig verkan. Avsikten är att öka harmoniseringen av nationella beslut och att skapa en enklare och billigare process.
Package Travel Directive
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll:
I november förra året presenterade kommissionen ett förslag till ett direktiv om ändringar i direktivet om paketresor och sammanlänkade researrangemang. Förslaget innebär bl.a. att det införs regler om värdebevis och om begränsning av förskottsbetalningar från resenärer. Vidare utökas resenärens rätt att avboka en paketresa utan att behöva betala någon avgift och skyddet mot obestånd förtydligas. Slutligen föreslås en rätt för paketresearrangörer att få återbetalning från näringsidkare som ska tillhandahålla en resetjänst, om resetjänsten avbokas eller annars inte tillhandahålls.
2024 Report of the SME Envoy Network to the Competitiveness Council
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från EU-kommissionen.
Ansvarigt statsråd: Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Nätverket av företrädare för små och medelstora företag avlägger årligen en rapport till Konkurrenskraftsrådet om tillståndet för EU:s små och medelstora företag samt om genomförandet av EU:s politik inom områden som berör deras verksamheter. Nätverket anger också sina prioriterade områden inför nästa år.
Work programme of the incoming Presidency
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från Polen.
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
Förslagets innehåll: Det inkommande polska ordförandeskapet avser presentera sitt arbetsprogram för våren 2025.
Konkurrenskraftsrådet (forskning och rymd) den 29 november 2024
Forskning
Icke lagstiftande verksamhet
6. Slutsatser om att främja EU:s konkurrenskraft, stärka det europeiska forskningsområdet och åtgärda dess fragmentering
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av slutsatser
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 15553/2024
Förslagets innehåll:
Rådsslutsatserna fokuserar på att stärka EU:s konkurrenskraft och minska fragmenteringen inom det Europeiska forskningsområdet (ERA). De baseras på erfarenheter från ERA policyagenda 2022-2024 och framhåller behovet av att skapa en stimulerande och inkluderande forsknings- och innovationsmiljö som attraherar och behåller talanger för att driva ekonomisk tillväxt, öka konkurrenskraften, främja innovation och teknologisk utveckling samt stärka samhällsutvecklingen. Vikten av forskningssäkerhet, internationellt samarbete, innovation samt synergier mellan ERA och andra EU-program poängteras.
I rådsslutsatserna betonas behovet av att minska forsknings- och innovationsklyftor inom EU för att främja hållbarhet, digitalisering och ekonomisk säkerhet i linje med EU:s kärnvärden. Vikten av att utveckla och förbättra kopplingarna mellan olika aktörer inom R&I-ekosystemen för att möta samhällsutmaningar betonas. Även behovet av att maximera Europas talangpotential genom att skapa möjligheter och stöd för att utveckla talanger poängteras.
Slutsatserna lyfter behovet av att stärka och säkerställa långsiktig hållbarhet för forsknings- och teknikinfrastrukturer i Europa, inklusive finansiering och utveckling av nya forsknings- och teknikinfrastrukturer samt bättre tillgång till dessa. Detta kan omfatta kostnader för uppgradering, samordning och drift av infrastruktur på EU-nivå, särskilt ESFRI-landmärken.
Vidare uppmuntras till ett mer gynnsamt klimat för investeringar i disruptiv teknik och innovation, vilket kan innefatta åtgärder för att attrahera privata investeringar och förbättra stödet till startup-bolag och innovationsföretag.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att europeiska forskningsområdet (ERA) är ett viktigt gemensamt politiskt projekt och att ERA är av stor betydelse för att skapandet av ny kunskap ska vara samhället och dess invånare till nytta. ERA ska stärka EU:s globala konkurrenskraft och näringslivets förmåga att möta olika samhällsutmaningar.
Regeringen anser att det är viktigt att ta vara på erfarenheterna från nuvarande policyagenda när nästa agenda utvecklas. Regeringen anser att framtida ERA ska kopplas närmare till andra EU-strategier för att påvisa relevansen för andra politiska prioriteringar inom exempelvis klimat, industri och utbildning. Utvecklingen av ett framtida ERA bör främja EU:s gröna och digitala omställning.
Regeringen anser att utvecklingen av ERA fortsatt ska bygga på excellensprincipen. Principen om excellens innebär att de bästa forskarna med de bästa idéerna erhåller stöd och finansiering, vilket bör vara en hörnsten för alla investeringar inom ERA.
Regeringen stödjer ambitionen att ta bort hinder för mobilitet för forskare, kunskap och data, samtidigt som informationsspridningen måste ske ansvarsfullt och i linje med gällande regelverk. Nationella reformer i alla länder inom ERA, om exempelvis jämställdhet och meritokratisk rekrytering inom akademi, jämte nationella investeringar mot treprocentsmålet, främjar en effektiv inre marknad för kunskap och kunskapsarbetare. Regeringen konstaterar att många åtgärder för att utveckla ERA ligger på nationell nivå och framhåller att dessa ska vara frivilliga.
Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna av nästa MFF i rådsslutsatserna och nästa ramprogram för forskning och innovation.
Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet den 12 november.
Faktapromemoria: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
7. Slutsatser om ett potentiellt Europaomfattande FoI-initiativ för att främja hållbar förvaltning av naturresurser, säkra livsmedelssystem och genomförandet av bioekonomin, med utnyttjande av potentialen i Central- och Östeuropa
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av slutsatser
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 15304/2024
Förslagets innehåll:
I förslaget till rådsslutsatser framhålls bioekonomins centrala roll för att nå målen i den europeiska gröna given och för att stärka Europas konkurrenskraft.
I förslaget välkomnas den planerade uppdateringen av EU:s bioekonomistrategi till 2025, som ska ta hänsyn till aktuella utmaningar och förstärka bioekonomins industriella dimension. Förslaget pekar på de ökade komplexa sociala, demografiska och ekonomiska utmaningarna som sträcker sig utanför medlemsstaternas grnser och kräver ytterligare EU-samarbete. Förslaget understryker vikten av ett öppet och inkluderande samarbete inom forskning och innovation med fokus på att öka deltagandet från regioner som Central- och Östeuropa, Västra Balkan och länderna i det östra partnerskapet för att stärka forsknings- och innovationskapaciteten i underpresterande regioner.
Vidare betonas vikten av multinationella forsknings- och innovationspartnerskap för att leverera nya lösningar för den gröna och digitala omställningen, hälsa och samhällsutmaningar. Behovet av att främja hållbar utveckling av leveranskedjor och lokal bearbetning av bioresurser i Central- och Östeuropa lyfts. BIOEAST-initiativet, som samlar flera central- och östeuropeiska länder, framhävs som en viktig plattform för att främja kunskapsbaserat jordbruk, akvakultur och skogsbruk.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att forskning, innovation och implementering av nya lösningar och ny kunskap i det europiska forskningsområdet (ERA) är viktigt för att möta klimatutmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft. En giftfri, cirkulär bioekonomi främjar tillväxt, sysselsättning och hållbarhet samt bidrar till samhällets resiliens.
Regeringen framhåller att utvecklingen av en konkurrenskraftig och växande europeisk bioekonomi är en viktig fråga för att nå EU:s gemensamma klimatmål. Regeringen har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att sätta bioekonomin på EU:s agenda.
Regeringen ser positivt på att hela bioekonomin omfattas i rådsslutsatserna, både råvaruproduktion och användning av råvaror. Regeringen anser i linje med rådsslutsatserna att hållbar produktion och användning av biomassa och restprodukter är viktiga för att skapa långsiktiga lösningar för en fossilfri framtid.
Regeringen välkomnar samarbetsnätverk för utbyte av erfarenheter, kunskap och bästa praxis och underlättande av kunskapsöverföring till underpresterande regioner och landsbygdsområden. Sådana samarbetsnätverk bör ge ett tydligt mervärde det europeiska FoI-systemet. Eventuella kostnader som uppstår till följd av detta ska finansieras genom omprioriteringar.
Regeringen betonar att de insatser som görs inom Horisont Europa ska skapa mervärde för hela Europa, utformas med en bred och inkluderade insats som tillåter deltagande av en mångfald av aktörer samt ha fokus på excellens.
Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna av nästa MFF i rådsslutsatserna och nästa ramprogram för forskning och innovation.
Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet den 26 september samt 12 november.
Faktapromemoria: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
8. Slutsatser om kommissionens meddelande om avancerade material
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av slutsatser
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 15398/2024
Förslagets innehåll:
I förslaget till rådsslutsatser välkomnas kommissionens nya strategi för att stärka Europas forskning, innovation och industriella ledarskap inom avancerade material, vilket beskrivs som avgörande för den gröna och digitala omställningen. I förslaget betonas vikten av att utveckla ett dynamiskt och inkluderande ekosystem för avancerade material i Europa och för detta lyfts betydelsen av ökade offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling av sådana material. Ett av de nya partnerskapen i Horisont Europa, “Innovative Materials for EU”, pekas ut som ett viktigt steg för att förena industri och akademi och öka privata investeringar.
I förslaget framhålls behovet av att involvera fler aktörer som forskare, entreprenörer och civilsamhälle för att driva innovation. Små och medelstora företag (SMF), samt startups har en viktig roll i innovation och bör därför stödjas med bidrag, investeringar och infrastruktur. Vidare föreslås inrättandet av en gemensam digital infrastruktur för att främja utvecklingen av avancerade material, vilket kräver samarbete och stöd från både EU och dess medlemsstater. Dessutom lyfts att avancerade material är en strategisk teknik av betydelse för att stärka EU:s ekonomiska säkerhet.
I rådsslutsatserna framhålls värdet av att använda offentlig upphandling som ett verktyg för att driva efterfrågan på avancerade material. Kunskapsutnyttjande och strategisk användning av immateriella tillgångar lyfts som avgörande för industrin, särskilt små och medelstora företag (SMF), för att attrahera investeringar, generera värde och öka deras konkurrenskraft. Dessutom betonas behovet av informationsdelning och bättre samordning mellan stora köpare. I rådsslutsatserna anges också behovet av nya kompetenser för att utveckla och designa nya material. Därtill lyfts vikten av att främja utbildning och kunskap inom STEM och att öka kvinnors deltagande på området. Slutligen understryks de etiska och samhälleliga aspekterna av avancerade material och uppmuntrar till att öka allmänhetens medvetenhet och acceptans för dessa material.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar initiativet till rådsslutsatser eftersom avancerade material är av betydelse för genomförandet av den gröna och digitala omställningen. Det är positivt att i detta sammanhang koppla ihop forskning, kommersialisering och immaterialrättsligt skydd av nya produkter och tekniker.
EU har ett omfattande behov av kritiska råmaterial för att framställa nettonolltekniker, vilka är centrala för att nå EU:s ambitiösa klimatmål. Det behövs alternativ till kritiska råmaterial, särskilt för att stärka vår motståndskraft och minska vårt beroende av utomeuropeiska resurser. Avancerade material kan också bidra till att minska beroendet av andra fossila råvaror och giftiga ämnen.
Regeringen understryker betydelsen av att avancerade material används på ett sätt som bidrar till den cirkulära ekonomin. Den Gröna givens krav på säkerhet, hållbarhet och cirkulär ekonomi måste beaktas genom hela livscykeln för en viss kemikalie eller ett visst material.
Regeringen betonar vikten av att använda existerande europeiska forskningsinfrastrukturer och tekniska infrastrukturer med potential och unika möjligheter att möjliggöra vetenskapliga genombrott inom materialvetenskap. Den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS), som nu byggs utanför Lund och den närliggande forskningsanläggningen Max IV, kommer att öppna vägen för framtida forskningsgenombrott inom en rad viktiga områden där nya och avancerade material och läkemedel kan bli avgörande för att möta många av de stora samhällsutmaningarna.
Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna av nästa MFF i rådsslutsatserna och nästa ramprogram för forskning och innovation.
Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet den 26 september samt 12 november.
Faktapromemoria: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
9. Forskningens och innovationens bidrag till Europeiska unionens konkurrenskraft: uppföljning av rekommendationerna i rapporten om den europeiska konkurrenskraftens framtid
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 15518/2024
Förslagets innehåll:
Förslag till svensk ståndpunkt:
Underlag finns inte ännu.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Faktapromemoria: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Rymd
10. Slutsatser om att stärka den europeiska kompetensen inom rymdsektorn
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av slutsatser
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 15018/2024
Förslagets innehåll:
Rådsslutsatserna inleds med en hänvisning till några tidigare rådsslutsatser där kompetens- och konkurrensfrågor har behandlats, bland annat om en europeisk rymdstrategi från 2017, om EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar från 2023 och om stärkande av Europas konkurrenskraft genom rymden från 2024. Därefter betonas betydelsen av att förstärka kompetenserna i europeisk rymdsektor som en viktig aspekt av säkerhet i rymden och för att främja livslångt lärande inom området. Vidare framhålls den strategiska vikten av rymden och rymdverksamheten för bland annat unionens och medlemsstaternas mål inom vetenskap, innovation, hållbarhet och säkerhet, men även för unionens konkurrenskraft och strategiska oberoende.
Rådsslutsatserna anger delar av ett samlat förhållningssätt för att förstärka kompetenser för och inom den europeiska rymdekonomin. I detta ingår bl.a. att utveckla en strategisk vision för att utveckla, attrahera och behålla talanger, och att ha en helhetssyn som integrerar kompetenser inom flera olika områden såsom teknologi, strategi, regelverk, diplomati, affärsverksamhet i förening med en förståelse för konkurrensmiljön. Näringslivets, akademins och offentliga myndigheters roll i att utveckla konkurrenskraften lyfts fram.
Rådsslutsatserna framhåller behovet av en förutsägbar och konkurrenskraftig miljö inklusive regelverk som gör att investeringar attraheras och att innovation, ekonomisk tillväxt, säkerhet och hållbarhet med mera främjas. Betydelsen av samarbetsprojekt med internationella partners och av kompetens som säkerställer utvecklingen av nya rymdbaserade applikationer betonas.
Avslutningsvis inbjuder rådsslutsatserna kommissionen att främja sådana kompetenser och förmågor som behövs för ett framgångsrikt genomförande av unionens rymdprogram, för rymdsektorns konkurrenskraft i samarbete med bland annat medlemsstaterna, unionens egen rymdbyrå EUSPA, den europeiska rymdorganisationen ESA, och när det gäller rymd, säkerhet och försvar med den europeiska försvarsbyrån EDA.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar att EU använder befintliga och kommande initiativ inom och utanför rymdprogrammet till att främja, säkerställa och förstärka EU:s tillgång till kompetens och förmågor av vikt för rymdsektorn och i vidare betydelse för medlemsstaternas och unionens konkurrenskraft, säkerhet och oberoende.
Regeringen håller med om den strategiska vikten av rymden och rymdverksamheten för bland annat unionens och medlemsstaternas mål inom vetenskap, innovation, teknik, ekonomi, miljö och hållbarhet, och säkerhet, men även för unionens konkurrenskraft och strategiska oberoende.
Regeringen anser att unionens insatser för förstärkt kompetensförsörjning, i synnerhet inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnena), för europeisk rymdsektor ska bidra till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, samtidigt som nationell kompetens på områden som utbildning och nationell säkerhet värnas.
Regeringen framhåller vikten av att förstärkt kompetensförsörjning inom unionens rymdverksamhet bidrar till ökad samhällsnytta genom att säkerställa tillgång till fria och öppna data för nedströms applikationer och tjänster.
Regeringen understryker att EU:s rymdprogram i samband med initiativ för kompetensförsörjning ska ta hänsyn till unionens utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intressen och även bidra till att stärka dessa.
Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram i rådsslutsatserna.
Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: UbU 26 september samt 12 november.
Faktapromemoria: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
11. Slutsatser om halvtidsöversynen av Europeiska unionens rymdprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av slutsatser
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 15017/2024
Förslagets innehåll:
Rådsslutsatserna välkomnar kommissionens rapport om halvtidsutvärderingen av genomförandet av EU:s rymdprogram och dess rymdprogrambyrås prestationer, och de framsteg som har gjorts inom rymdprogrammets olika delar för att nå satta mål. Framsteg har gjorts och mål har nåtts trots geopolitiska utmaningar, störda leveranskedjor och påverkan från COVID-19 pandemin. Rådsslutsatserna noterar särskilt rymdprogrammets stöd till de gröna och digitala omställningsmålen, t.ex. genom integrering av Copernicusdata i EU:s klimatpolitik och förbättrade Galileotjänster för kritisk infrastruktur och transportsystem.
Rådsslutsatserna påtalar vidare ett antal socio-ekonomiska fördelar som rymdprogrammet har för Unionen, i synnerhet utifrån tillgången till rymddata och -tjänster och programmets bidrag till EU:s strategiska oberoende inom navigerings-, positionerings- och tidsangivelsetjänster och jordobservation.
I fråga om rymdprogrammets genomförande noterar rådsslutsatserna framgångar, men även några begränsningar, för flertalet av de i programmet ingående huvudkomponenterna.
Jordobservationskomponenten Copernicus har överskridit sina prestationsmål och antalet data- och tjänsteanvändare fortsätter att växa. Navigations-, positionerings- och tidsangivelsekomponenten Galileo har med nya tjänster ökat sin precision och tillförlitlighet, men ännu inte nått full operativ förmåga på grund av förseningar av uppskjutning av nya satelliter, varför rådet uppmanar Kommissionen att fortsätta prioritera Galileo. Övriga programkomponenter för rymdövervaknings- och spårningstjänster, rymdlägesbild, rymdväder, och säkra satellitkommunikationer har utvecklats vidare. När det gäller EU:s rymdprogrambyrå EUSPA noteras dess förmåga att bl.a. säkerställa effektiva tjänsteleveranser från programmet, säker förvaltning av rymdresurser och att främja innovation och marknadsupptagning inom rymdsektorn i EU.
Avslutningsvis understryks behovet av att öka rymdprogrammets motståndskraft och minska beroende av tredje land, samt att stärka unionens oberoende tillträde till rymden.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar rådsslutsatserna som framstår som väl balanserade och återspeglar de huvudsakliga slutsatserna av utvärderingen.
Regeringen håller med om fördelarna rymdprogrammet har för Unionen, i synnerhet baserat på tillgången till rymddata och -tjänster och programmets bidrag till EU:s strategiska oberoende inom bland annat navigerings-, positionerings- och tidsangivelsestjänster och jordobservation, och därmed även till arbetet för EU:s gröna och digitala omställningsmål.
Regeringen anser att rådsslutsatserna väl speglar rymdprogrammets bidrag till europeiska rymdsektorns konkurrenskraft och framhåller betydelsen av att EU:s rymdprogram även fortsättningsvis bidrar till ökad samhällsnytta genom att säkerställa tillgång till fria, öppna och fullständiga data för nedströms applikationer och tjänster.
Regeringen understryker att EU:s rymdprogram ska ta hänsyn till unionens utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intressen och även bidra till att stärka dessa, samtidigt som medlemsstaternas nationella kompetens respekteras.
Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram i rådsslutsatserna.
Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: UbU 26 september samt 12 november.
Faktapromemoria: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
12. Framtiden för unionens rymdpolitik
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: åsiktsutbyte
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 15020/2024
Förslagets innehåll:
Förslag till svensk ståndpunkt:
Underlag finns inte ännu.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Faktapromemoria: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
13. Övriga punkter
Forskning
a) Arbetsprogram för nästa ordförandeskap
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information tillhandahållen av Polen
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Innehåll: Den polska delegationen kommer rapportera om evenemang och aktiviteter under Polens ordförandeskap.
Rymd
b) Arbetsprogram för nästa ordförandeskap
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information tillhandahållen av Polen
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Innehåll: Den polska delegationen kommer rapportera om evenemang och aktiviteter under Polens ordförandeskap.