Kommenterad dagordning KKR 26 sept 2024
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4F9C0D
Kommenterad dagordning rådet
2024-09-09
Utrikesdepartementet
Avdelning för handel och främjande, Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad
Konkurrenskraftsrådets möte (inre marknad och industri) den 26 september 2024
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Europas framtida konkurrenskraft, att ta itu med de utmaningar som industrin och företagen står inför på den inre marknaden
Policydebatt
Ansvarigt statsråd: Benjamin Dousa
Förslagets innehåll: Under konkurrenskraftsrådet den 26 september förväntas en policydebatt om Mario Draghis rapport The future of European EU Competitiveness. Medlemsländerna förväntas dela sin syn på Draghis rapport och vilka sektorer och delar av rapporten som borde finnas med i den nya konkurrenskraftsgiven.
Förslag till svensk ståndpunkt: Det är för regeringen prioriterat att EU arbetar målmedvetet med att stärka sin konkurrenskraft och produktivitet, därigenom skapas ekonomisk tillväxt, innovation, klimatomställning och välstånd.
Regeringen anser att en fördjupad inre marknad är en hörnsten för EU:s konkurrenskraft. Tyvärr återstår mycket arbete här. Därför bör fokus inom konkurrenskraftspolitiken i EU ligga på åtgärder som främjar
innovationsförmåga, den fria rörligheten, röjer hinder samt underlättar för företag att etablera sig och verka på den inre marknaden då detta skapar tillväxt. Detta hjälper även SME:s då hinder och regelkrångel är ännu svårare för SME:s att ta sig runt. För att stärka den inre marknadens funktionssätt bör EU återgå till en strikt tillämpning av statsstödsregelverket.
Regeringen ser det som centralt med strukturella reformer för högre produktivitetstillväxt. Förbättrade ramvillkor för tillväxt, innovation och produktivitet är grunden för en långsiktigt konkurrenskraftig ekonomi och en stark industri. Regeringen anser vidare att det är centralt för EU:s långsiktiga konkurrenskraft och tillväxt att stärka och ytterligare integrera EU:s kapitalmarknader. EU behöver skapa förutsättningar för en stark och innovativ industri med hög produktivitet för att kunna konkurrera på en global marknad.
Det är viktigt att påskynda den gröna och digitala omställningen och att begränsa våra strategiska beroenden. Alla beroenden är dock inte strategiska och det är fortsatt viktigt att motverka förslag som syftar till ökad protektionism där det inte finns strategiskt godtagbara målsättningar. Att främja en regelbaserad frihandel och utveckla EU:s nätverk av frihandelsavtal kan vara ett effektivt sätt att minska EU:s strategiska beroenden.
Vidare anser regeringen att det behöver finnas en bättre koherens när det gäller EU-lagstiftningen. Det finns en stor potential i att utnyttja synergierna mellan den inre marknaden, industri-, miljö- och energipolitiken för att driva på konkurrenskraftsfrågorna.
Det är vidare viktigt att kommissionens arbete förbättras samt det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstaterna kring enhetlig tillämpning och robust efterlevnad av befintliga regelverk. Detta bör gå hand i hand med arbetet för regelförenkling och regelförbättring. Dessutom är ett effektiv skydd av immateriella tillgångar och en strategisk hantering av dessa tillgångar centralt. Det är också viktigt att sträva efter ett gott skydd mot skadliga varor och produkter, för att skydda bland annat folkhälsa och miljö.
Regeringen vill se en ny ambitiös strategi för den inre marknaden till juni 2025. En sådan bör inkludera konkreta åtgärder inom inre marknadens kärnområden och tidsangivelser. Regeringen vill även se en särskild handlingsplan för tjänstesektorn, samt göra tjänstesektorn och
2 (5)
tjänstehindersarbetet till en prioritering för kommissionen och medlemsstaterna. Detta i ljuset av den lägre mognadsgraden för tjänsterörligheten och då tjänstehandeln ökar alltmer i betydelse.
En nära kopplad fråga till tjänsterörligheten är fri rörlighet för yrkesutövare. Det är viktigt, i ljuset av den kompetensbrist som finns i EU, att attrahera och kompetens och förbättra arbetskraftens rörlighet. En prioritering är att undanröja omotiverad yrkesreglering som försvårar den fria rörligheten för yrkesutövare.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
4.Ramverket för statsstöd och dess bidrag till EU:s politiska mål
Policydebatt
Ansvarigt statsråd: Ebba Busch
Förslagets innehåll: Under konkurrenskraftsrådet den 26 september förväntas en policydebatt om statsstöd och hur statsstödsramverket kan bidra till EU:s mål.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen vidhåller en restriktiv hållning till statsstöd med återgång till ett strikt statsstödsregelverk och kontroll som säkerställer konkurrens på lika villkor på den inre marknaden. Statsstöd bör som regel vara ett verktyg för att åtgärda marknadsmisslyckanden och vid kriser som leder till störning i ekonomin och exceptionell skada. Statsstödsregler och ändringar av dessa ska vara väl förankrade i bästa tillgängliga kunskap, bland intressenter och medlemsstater och samstämmiga med övriga EU-regelverk. När faktiska marknadsmisslyckanden kan konstateras kan väl avgränsat statligt stöd vara motiverat i enskilda fall för att stödja resiliens inom EU samt den gröna och digitala omställningen.
En uppluckring av de gemensamma spelreglerna på den inre marknaden (till exempel förlängning av tillfälliga statsstödsregler) riskerar att medföra en
3 (5)
negativ spiral där de medlemsstater som har störst ekonomiska resurser gynnas på andra medlemsstaters bekostnad. Svenska företag och svenska arbetstillfällen väntas i en sådan situation påverkas negativt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
5.Övriga ärenden
i)Behovet av att diskutera och reflektera över ytterligare ett enhetligt tillvägagångssätt när det gäller tillämpningen av EU:s standarder för e- handel
Information
Ansvarigt statsråd: Erik Slottner
Förslagets innehåll: Tyskland avser presentera sitt icke-papper kring behovet av ett stärkt gemensamt åtagande rörande upprätthållandet av EU-standarder inom e-handel.
Syftet med icke-pappret är uppmana EU att öka sina ansträngningar så att den ökande mängd av produkter och paket som distribueras direkt till medborgare i EU via tredjeland uppfyller EU:s krav i fråga om konsumentskydd och marknadsföring. I icke-pappret ombeds bland annat EU-kommissionen stärka sin tillsyn av Digital Services Act och att marknadstillsynen i EU:s medlemsstater förbättras.
ii)CZ och LU icke-papper om prioriteringar för inre marknaden
Information
Ansvarigt statsråd: Benjamin Dousa
4 (5)
Förslagets innehåll: Tjeckien och Luxemburg har tagit fram ett ickepapper om prioriteringar för nästa kommission gällande den inre marknaden.
Syftet med icke-pappret är att få ett brett stöd för att sätta inremarknadsfrågor högt upp på nästa kommissions dagordning. Ickepappret har därmed en bred ansats och uppmanar kommissionen att genom den kommande inremarknadsstrategin prioritera bland annat fri rörlighet för varor och tjänster, förbättring av affärsvillkor, förenkling och harmonisering av EU-regler samt en transparent och förutsägbar regleringsmiljö.
5 (5)