Kommenterad dagordning jordbruks- och fiskerådet 11-12 december 2025
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:507A28
Kommenterad dagordning rådet
2025-12-01
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Sekretariatet för EU och internationella frågor
Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 11–12 december 2025
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
FISKE
Icke lagstiftande verksamhet
3.Rådets förordning om fastställande för 2026, 2027 och 2028 av fiskemöjligheter i Atlanten och Nordsjön
Politisk överenskommelse
Ansvarigt statsråd
Peter Kullgren
Förslagets innehåll
Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar bland annat i förordningen om fiskemöjligheter i Nordostatlanten och i vissa vatten utanför EU. Politisk överenskommelse om denna förordning äger i regel rum på jordbruks- och fiskerådsmötet i december.
Kommissionen presenterade den 29 oktober 2025 ett förslag till reglering av fiskemöjligheter för 2026 och för 2026–2028 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg i vissa vatten utanför unionen. Förslaget följer de principer som fastställts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken (EU) nr 1380/2013 de fleråriga planerna för bottenlevande arter i Nordsjön respektive i Västliga vatten (EU nr 2018/973 och EU nr 2019/472) samt kommissionens årliga policymeddelande COM(2025) 296 från den 6 juni 2025 vad gäller fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter samt associerade åtgärder för 2026 och för 2026-2028 för vissa arter.
Förslaget till förordning täcker dels de bestånd i EU:s vatten i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för vilka unionen autonomt fattar beslut om nyttjandenivån, dels fiskemöjligheter utanför EU som förhandlas fram i samråd med tredjeländer eller inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Liksom tidigare år saknas än så länge angivna fångstnivåer för de bestånd som delas med tredje länder för vilka konsultationer pågår under hösten. Sedan Storbritanniens utträde ur unionen utgör dessa en majoritet av de fiskemöjligheter som ingår i förordningen. Förordningen har sedan 2019 även innehållit stängningsperioder för ålfiske i kustvatten i Nordostatlanten och i Östersjön. För 2026 föreslår kommissionen att nuvarande stängningsperioder ska kvarstå under ålens vandringsperiod med fortsatt möjlighet för Östersjöländerna att enas om en och samma period.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredje länder. Detta innebär bland annat att regeringen anser att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen utgör grunden för besluten samt att den fleråriga förvaltningsplanen för Nordsjön ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen. Mot bakgrund av behovet att återuppbygga flera av bestånden, anser regeringen, att Sverige bör verka för restriktivt satta fiskemöjligheter.
2 (10)
Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster. Metodik för att ta fram nivåer för oundvikliga bifångster bör grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.
Regeringen stödjer kompletterande bevarandeåtgärder som är i linje med den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön och anser att dessa åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba småskaligt kustnära fiske som fiskar med passiva redskap.
Regeringen stödjer att TAC för havskräfta och rödspätta anpassas för att undvika bifångster av torsk och sjötunga, givet beståndssituationen för torsk i Kattegatt och Skagerrak samt tunga i Kattegatt och södra Östersjön.
Regeringen stödjer att de utkast som är tillåtna genom överlevnadsundantag till landningsskyldigheten dras av från TAC:er och anser att korrekt data ska används för ändamålet.
Vad gäller ål anser regeringen att bevarandeåtgärder behöver omfatta ålens hela livscykel och annan mänsklig påverkan på beståndet för att få effekt. Regeringen anser därför att ett effektivt genomförande av EU:s ålförordning bör säkerställas i hela unionen. Ansvaret för att bevara ålen behöver fördelas jämlikt bland medlemsstaterna och ge jämlika förutsättningar för ett framtida hållbart ålfiske. Regeringen ställer sig positiv till den fortsatta möjligheten att samordna förbudsperioden mellan EU:s medlemsstater inom Östersjö- och Västerhavsregionen, i regionalisering eller direkt i förordningen i syfte att främja ålens möjlighet att vandra ut ur Östersjön utan att fiskas upp på vägen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Förordningen var föremål för behandling i riksdagen inför diskussion jordbruks- och fiskerådsmötet den 17 november 2025.
Fortsatt behandling av ärendet
Förhandlingsresultatet vad gäller bestånd som delas med tredje länder kommer succesivt att föras in i förordningen som väntas bli föremål för
3 (10)
politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 11–12 december 2025.
Faktapromemoria:
-
4.Rådets förordning om fastställande för 2026 av fiskemöjligheterna i Medelhavet och Svarta havet
Politisk överenskommelse
Ansvarigt statsråd
Peter Kullgren.
Förslagets innehåll
Syftet med behandlingen i rådet är att fastställa fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av bestånd i Medelhavet och Svarta havet för 2026.
I förslaget som kommissionen presenterade den 22 september föreslås fastställande av gränser för högsta tillåtna fiskeansträngning samt fångstnivåer för flera arter, så som kummel, havskräfta och djuphavsräka. Dessa fiskemöjligheter fördelas mellan de berörda medlemsstaterna Spanien, Frankrike och Italien. Dessutom ska total tillåten fångstmängd (TAC) och kvoter för piggvar fastställas. Åtgärderna syftar till att bevara bestånden och säkerställa en hållbar förvaltning av fiskresurserna i de berörda regionerna.
Det övergripande målet med förslaget är att säkerställa att fiskbestånden når och bibehåller nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning (MSY). Den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet syftar till att uppnå en fiskeridödlighet som är förenlig med MSY genom stegvis anpassning av åtgärderna.
Fiskemöjligheterna ska även fastställas i enlighet med de avtal som ingåtts inom ramen för Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM).
Gällande Svarta havet föreslås fastställande av en autonom kvot för skarpsill som syftar till att inte öka den nuvarande fiskeridödligheten. Vad gäller piggvar införlivas de totala TAC:er och kvoter som fastställts av AKFM.
4 (10)
Förslaget har likt föregående år diskuterats i rådets förberedande organ under hösten 2025.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundinställning är att det är angeläget att EU verkar för att nå målen som sätts upp inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, inklusive mål avseende den externa dimensionen i enlighet med del VI i EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP).
När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå målen om MSY, att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten.
Mot denna bakgrund har regeringen inga invändningar mot kommissionens förslag.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Förordningen var föremål för information i MJU den 13 november och samråd med EU-nämnden den 14 november.
Fortsatt behandling av ärendet
Förordningen kommer bli föremål för politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskeråden den 11–12 december 2026.
Faktapromemoria:
-
JORDBRUK
Lagstiftningsöverläggningar
5 (10)
5.Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027: innovation och förenkling
Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd
Peter Kullgren
Förslagets innehåll
Kommissionen presenterade den 17 juli 2025 ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, för perioden efter 2027. Förordningsförslaget anger särskilda villkor för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken och kommer inom nästa programperiod ingå i fonden för genomförande av nationella och regionala partnerskapsplaner.
Den gemensamma jordbrukspolitiken ska i enlighet med artikel 3. d i förslaget till regelverk för nationella och regionala partnerskapsplaner bidra till ett mer riktat inkomststöd och långsiktig konkurrenskraft i jordbrukssektorn, att öka sektorns attraktionskraft och främja generationsskiften, att stärka jord- och skogsbrukets insatser för klimat och miljö, att stärka förmågan att hantera kriser och risker, att öka innovationstakten och skynda på den digitala omställningen samt öka tillgången till kunskap liksom att förbättra arbetsförhållanden och möjligheter att leva på landsbygderna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundläggande utgångspunkt i arbetet med GJP efter 2027 är att den kommande reformen ska leda till lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som politiken bidrar till uppfyllandet av gemensamt beslutade miljö- och klimatåtaganden. En förändrad omvärldsbild innebär även att ett ökat fokus bör ligga på att främja en robust primärproduktion i hela landet som kan bidra till en trygg livsmedelsförsörjning och därigenom en ökad beredskap.
Regeringen har som målsättning att den nya politiken ska vara enklare att genomföra för myndigheter och enklare att följa för stödmottagare och att
6 (10)
de åtgärder som omfattas ska vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än idag.
Regeringen ser möjligheter för en ökad flexibilitet och förenkling genom förslaget till ny jordbrukspolitik och välkomnar i stort den lägre detaljeringsgraden. Eftersom det finns ett stort behov av att kunna anpassa åtgärder till nationella och regionala variationer anser regeringen att fler element i förslaget behöver vara frivilliga för medlemsstaterna att genomföra. Samtidigt vill regeringen värna de gemensamma ramarna och säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden. Mot bakgrund av svårigheterna att uppnå effektivitet i grundvillkoren anser regeringen att det finns skäl att ytterligare förenkla systemet och att riktade ersättningar kan innebära bättre förutsättningar att uppnå miljö- och klimatmålen.
En effektiv kunskapskedja för jordbruket är centralt för att stärka jordbrukets och landsbygdernas konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet och regeringen välkomnar kommissionens ansats om att kunskap och innovation i högre grad ska genomsyra politiken och att större tonvikt läggs vid att främja spridning och tillämpning av innovationer inom förslaget till stöd för innovationer (EIP). Bestämmelserna för kompetensutveckling, EIP och rådgivning bör vara flexibla för medlemsstaten och regeringen invänder mot de nya begränsningar som införs. Regeringen anser att det bör undersökas om regulatoriska sandlådor kan inkluderas, dvs avgränsade områden där reglerna är färre för att stimulera organiserat nytänkande och innovation. Det bör fortsatt vara frivilligt att rikta åtgärder mot skogsbruket. Handläggningen av stöden inom EIP och kompetensutveckling är betungande, både för myndigheter och stödmottagare, och regeringen menar att det är angeläget att hitta en rimlig balans mellan risken för fondens medel och omfattningen av kontrollerna av stödmottagarnas utgifter. Regeringen vill också lyfta fram att även startstöd och investeringsstöd i GJP är viktiga för att genomföra innovationer och förbättringar i näringen.
Regeringen ser positivt på synergier mellan GJP efter 2027 och andra föreslagna fonder och program som främjar forskning och innovation inom EU, så som ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont Europa) och Europeiska konkurrenskraftsfonden.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
7 (10)
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet skedde den 2 oktober. Förslaget har även varit föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet och behandling i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden den 22–23 september, 27–28 oktober och 17 november.
Fortsatt behandling av ärendet
-
Faktapromemoria
2025/26:12 Reformpaket för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027.
6. Övriga frågor
Fiske
ai) Fastställande av villkor för genomförande av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, den europeiska världshavspakten och unionens havs- och vattenbrukspolitik 2028-2034: lägesrapport Information från ordförandeskapet
På rådsmötet väntas det danska ordförandeskapet ge en lägesuppdatering om kommissionens förslag till förordning om unionens stöd för den gemensamma fiskeripolitiken och den europeiska världshavspakten, inom ramen för NRP-förordningen, efter att diskussioner har förts i rådsarbetsgruppen för fiskeripolitik under hösten 2025. Många medlemsstater har under diskussionerna framhållit att den finansiering som föreslås för den gemensamma fiskeripolitiken 2028–2034 i stora delar är otillräcklig och otydligt reglerad, vilket i synnerhet gäller den föreslagna finansieringen av datainsamling och fiskerikontroll.
Jordbruk
aii) Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027: lägesrapport Information från ordförandeskapet
På rådsmötet väntas det danska ordförandeskapet redogöra för arbetet med förslaget till förordning om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027.
8 (10)
Förhandlingar i rådsarbetsgrupp påbörjades i september och en första teknisk genomgång av förslaget har avslutats. Förslaget har även diskuterats i jordbruks- och fiskerådet och särskilda jordbrukskommittén vid flera tillfällen under hösten.
aiii) Förordning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden – lägesrapport
Information från ordförandeskapet
På rådsmötet väntas det danska ordförandeskapet ge en lägesuppdatering om de förhandlingar som ägt rum under det senaste halvåret gällande förslaget till ny djurtransportförordning. Förhandlingarna i rådsarbetsgrupp har fortsatt och ännu har inte hela förslaget gåtts igenom.
Kommissionens förslag till ny förordning om skydd av djur under transport presenterades den 7 december 2023. Förslaget syftar till att trygga en högre djurskyddsnivå vid transport av djur i enlighet med samhällets krav samt att säkerställa en väl fungerande inre marknad, införa regler som därtill beaktar de senaste vetenskapliga rönen och som är enklare att följa och kontrollera. Målsättningen är bland annat att minska djurvälfärdsproblem vid långa transporter och upprepade i- och avlastningar, säkerställa större utrymme för djuren under transport, förbättra förhållanden för sårbara djur, undvika att utsätta djur för extrema temperaturer, bättre skydda djur som exporteras till länder utanför EU samt underlätta tillämpningen av EU:s djurskyddslagstiftning.
b)Maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott och berikade livsmedel är oumbärliga
Information från Tyskland
På rådsmötet väntas Tyskland uppmana EU-kommissionen att slutföra arbetet med gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott och berikade livsmedel. Gällande lagstiftning på området (direktiv 2002/46/EG och förordning (EG) nr 1925/2006) föreskriver att kommissionen bör fastställa gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott och berikade livsmedel. Arbete med gemensamma maximivärden har pågått under många år utan att medlemsstaterna och kommissionen har kunnat enas om ett gemensamt förslag.
9 (10)
c)Möte mellan direktörer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (Köpenhamn den 1–3 oktober 2025) Information från ordförandeskapet
På rådsmötet väntas det danska ordförandeskapet informera om mötet mellan CAP-direktörerna inom EU som genomfördes 1–3 oktober i Köpenhamn. Vid mötet deltog medlemsstaternas CAP-direktörer och även EU-kommissionen. Syftet med mötet var att diskutera aktuella utmaningar i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken under innevarande period samt kommissionens förslag till en gemensam jordbrukspolitik efter 2027. På dagordningen fanns bland annat en presentation av det nya lagförslaget samt fördjupningar i generationsväxling och vattenresiliens.
d)Den 58:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ (Köpenhamn den 19–21 november 2025)
Information från ordförandeskapet
På rådsmötet väntas det danska ordförandeskapet informera om mötet mellan direktörerna för utbetalande organ inom EU som genomfördes 19– 21 november 2025 i Köpenhamn. Vid mötet deltog direktörer vid medlemsstaternas utbetalande organ, EU-kommissionen, Europeiska Revisionsrätten och även OLAF som är EU:s bedrägeribekämpningsbyrå. Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter samt reflektera över de utbetalande organens roll i den gemensamma jordbrukspolitiken under innevarande period samt i den framtida jordbrukspolitiken. På dagordningen fanns nyckelämnen relaterade till de utbetalande organens funktion och roll i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.
e)Resultat av djurskyddskonferensen (Bryssel den 1 december 2025) Information från ordförandeskapet
På rådsmötet väntas det danska ordförandeskapet informera om den konferens som ordförandeskapet arrangerar den 1 december i Bryssel. Temat på konferensen är djurskydd för lantbrukets djur i EU 2050. Programmet består av både föredrag av talare och panelsamtal. Programmet kommer inledas med föredrag av Jacob Jensen, Danmarks minister för jordbruk, livsmedel och fiske samt Olivér Várhelyi, kommissionär för hälsa och djurvälfärd. Talare och paneldeltagare kommer bl.a. från akademin, näring, politik samt djurskydds- och konsumentorganisationer.
10 (10)