Kommenterad dagordning jordbruks- och fiskerådet 20 nov_slutlig
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2023/24:4F3318
Kommenterad dagordning rådet
2023-11-13
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Sekretariatet för EU och internationella frågor
Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 20 november 2023
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Rådets förordning om fastställande för 2024 av fiskemöjligheter i Atlanten och Nordsjön
-Föredragning av kommissionen och diskussion
Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren
Förslagets innehåll:
Kommissionen presenterade den 25 oktober 2023 ett förslag till reglering av fiskemöjligheter för 2024 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg i vissa vatten utanför unionen samt för vissa arter för 2023–2024. Förslaget följer de principer som fastställts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken (EU) nr 1380/2013 samt kommissionens årliga policymeddelande KOM (2023) 303 från den 14 juni 2023 vad gäller fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter samt associerade åtgärder för 2024 och för vissa arter för 2024-2025 givet att den vetenskapliga rådgivningen omfattar två år.
Förslaget till förordning täcker dels de bestånd i EU:s vatten i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för vilka unionen autonomt fattar beslut om nyttjandenivån, dels fiskemöjligheter utanför EU som förhandlas fram i
samråd med tredjeländer eller inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Liksom tidigare år saknas än så länge angivna fångstnivåer för bestånd för vilka vetenskaplig rådgivning ännu saknas samt för bestånd som delas med tredjeländer för vilka konsultationer pågår under hösten. Sedan Storbritanniens utträde ur unionen utgör dessa en majoritet av de fiskemöjligheter som omfattas av förordningen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredjeländer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Frågan har inte tidigare varit föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet eller för samråd med EU-nämnden.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingsresultatet vad gäller bestånd som delas med tredje länder kommer succesivt att föras in i förordningen som väntas bli föremål för politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet i december 2023.
Faktapromemoria: -
4.Rådets förordning om fastställande för 2024 av fiskemöjligheter i Medelhavet och Svarta havet
-Föredragning av kommissionen och diskussion
Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren
Förslagets innehåll:
Syftet med behandlingen i rådet är att ge tillfälle för diskussion gällande fastställande av fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av bestånd i Medelhavet och Svarta havet för 2024. Fastställandet av fiskemöjligheter är i enlighet med den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet
2 (6)
samt rådande rekommendationer av Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM). Europeiska unionen är medlem i AKFM tillsammans med Bulgarien, Kroatien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Malta, Rumänien, Slovenien och Spanien. De åtgärder som antas inom ramen för AKFM är bindande för medlemmarna. Förslaget grundar sig på artikel 43.3 i EUF-fördraget.
Det yttersta målet med förslaget är att se till att bestånden når och ligger kvar på nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning (MSY). Avsikten med den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet är att en fiskeridödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning ska uppnås genom en successiv och stegvis anpassning senast den 1 januari 2025.
Gällande Svarta havet föreslås fastställande av en autonom kvot för skarpsill som syftar till att inte öka den nuvarande fiskeridödligheten. Vad gäller piggvar införlivas den totala tillåtna fångstmängden (TAC:er) och kvoter som fastställts av AKFM.
Förslaget har likt föregående år diskuterats i rådets förberedande organ under hösten 2023. Målsättningen är att rådet ska nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet i december 2023.
Förslag till svensk ståndpunkt:
När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå målen om maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Frågan har inte tidigare varit föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet eller samråd med EU-nämnden.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förvaltningsplanen väntas bli föremål för politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet i december 2023.
Faktapromemoria: -
3 (6)
5.Slutsatser om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden
- Godkännande
Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren
Förslagets innehåll:
I ett meddelande från 2021 presenterade EU-kommissionen en vision om starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040. Det spanska ordförandeskapet har tagit fram förslag på slutsatser om visionen.
I utkastet till slutsatserna välkomnas EU:s landsbygdsvision, handlingsplanen för genomförandet och utvecklingen av Landsbygdspakten.
I utkastet framhålls landsbygdsområdenas olika särdrag och behov samt vikten av samarbete mellan landsbygds- och urbana områden i den gröna omställningen. Vidare adresseras landsbygdernas utmaningar bland annat befolkningsminskning, demografiska obalanser och tillgång till service. I utkastet betonas vikten av ett generationsskifte på landsbygderna och i jordbruks- och livsmedelssektorn och medlemsstaterna uppmanas att stötta unga på landsbygderna. I utkastet understryks även jordbrukets, skogsbrukets och bioekonomins roll för landsbygdernas ekonomi.
I utkastet till slutsatser framhålls vikten av att genomföra visionen i nära samarbete med de boende på landsbygderna och uppmuntra till platsutveckling och innovativa lösningar för bland annat service. I utkastet betonas även behov av bättre samstämmighet och synergier av olika EU- riktlinjer, program och verktyg. I utkastet uppmanas kommissionen att i sin kommande rapport om landsbygdsvisionen bland annat ge en uppdatering om genomförandet av handlingsplanen för EU:s landsbygdsvision.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar visionen om starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040 och att rådet utarbetar slutsatser om EU:s landsbygdsvision. Regeringen anser att Sveriges synpunkter – exempelvis vad gäller vikten av att visionen inte ska leda till ökad detaljstyrning eller ökad administrativ börda samt skogsbrukets roll för landsbygderna – har beaktats under framtagandet av slutsatserna. Regeringen anser att Sverige bör stödja slutsatserna.
4 (6)
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Faktapromemoria om meddelandet om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden lämnades till riksdagen den 18 augusti 2021. EU:s landsbygdsvision var föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 14 september 2023 och för samråd med EU-nämnden den 15 september 2023.
Faktapromemoria: Meddelande om EU:s landsbygdsvision, 2020/21:FPM127
Övriga frågor
6a. Förordningen om växter som framställts med hjälp av vissa nya genomiska metoder och livsmedels- och foderprodukter – lägesrapport
-Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren
Ordförandeskapet väntas ge en lägesuppdatering av förhandlingarna om förslaget för växter som tagits fram med nya genomiska tekniker. Förslaget syftar till att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet för människors och djurs hälsa och för miljön samt att styra utvecklingen mot förädling av växtsorter som kan bidra till att möta hållbarhetsmålen samt skapa en gynnsam miljö för forskning och innovation, särskilt för små och medelstora företag.
6b. Genomförandet av EU:s skogsstrategi för 2030
-Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd:
Peter Kullgren
I rådets slutsatser om EU:s nya skogsstrategi för 2030 från den 15 november 2021 (13537/21) uppmanas EU-kommissionen årligen rapportera till rådet om genomförandet av strategin och rekommendationerna i rådets slutsatser. Senaste rapporteringen skedde på jordbruks- och fiskerådet den 21 november 2022 under det tjeckiska ordförandeskapet.
5 (6)
6c. Icke träbaserade skogsprodukter
-Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Peter Kullgren
Ordförandeskapet väntas informera om sitt förslag på åtgärder för icketräbaserade skogsprodukter. Ordförandeskapet presenterade den 11 juli ett icke-papper med förslag på åtgärder om så kallade non-wood forest products (NWFP), kopplat till EU:s skogsstrategi, i rådsarbetsgruppen för skogsbruk.
Idetta icke-papper behandlades mervärdet av NWFP:s samt nuvarande hinder och möjliga vägar framåt. Utifrån diskussionerna tog ordförandeskapet fram en not i rådsarbetsgruppen för skogsbruk. Noten sammanfattade medlemsstaternas ställningstagande till icke-pappret. I stora drag såg medlemsstaterna inget mervärde av lagstiftning på området. Vidare såg vissa medlemsstater att det fanns ett behov av minskning av hinder och begräsningar för specifika produkter inom NFWP-sektorn på EU-nivå.
6 (6)