Kommenterad dagordning JoF 9-10 dec 2024

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FC24D

Kommenterad dagordning rådet 2024-1 1-28 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 9–10 december 2024

Kommenterad dagordning

Godkännande av dagordningen

A-punkter

Icke lagstiftande verksamhet

FISKE

Rådets förordning om fastställande för 2025 och 2026 av vissa fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

Politisk överenskommelse

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade den 31 oktober 2024 sitt årliga förslag till förordning om fiskemöjligheter för 2025 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten. Förslaget till förordning omfattar även fiskemöjligheter för unionsfartyg i vissa vatten utanför unionen för 2025 och för vissa arter för 2025–2026. Förslaget följer de principer som fastställts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken (EU) nr 1380/2013 samt kommissionens årliga policymeddelande KOM (2024) 235 från 7 juni 2024 vad gäller fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter. Förslaget innehåller även associerade åtgärder för 2025 i enlighet med de fleråriga planerna för bottenlevande arter i Nordsjön och i Västliga vatten.

Förslaget till förordning täcker dels de bestånd i EU:s vatten i Nordostatlanten och Medelhavet - för vilka unionen autonomt fattar beslut om nyttjandenivån, dels fiskemöjligheter utanför EU som förhandlas fram i samråd med tredjeländer eller inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Liksom tidigare år saknas än så länge angivna fångstnivåer för flertalet bestånd som delas med tredje länder för vilka konsultationer pågår under hösten. Förslaget kommer därför att kompletteras med fångstnivåer för dessa arter inför den politiska överenskommelse som väntas nås vid rådet nu i december. Sedan Storbritanniens utträde ur unionen utgör bestånden som delas med tredje land en majoritet av de fiskemöjligheter som ingår i förordningen.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredje länder. Detta innebär bland annat att regeringen anser att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen, försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen utgör grund för besluten.

Regeringen stödjer kompletterande bevarandeåtgärder som är i linje med den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön och anser att dessa åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba småskaligt kustnära fiske som fiskar med passiva redskap. Vad gäller ål förordar regeringen att EU:s ålförordning ses över som helhet eftersom förordningen täcker in hela ålens utbredningsområde, livsstadier och annan mänsklig påverkan på beståndet. Regeringen stödjer dock att stängningsperioden för ål fortsatt harmoniseras med övriga medlemsstater i Östersjön och med angränsande havsområden för att maximera ålens möjlighet att vandra till Sargassohavet utan att fiskas upp på vägen. Ansvaret för att bevara ålen behöver fördelas jämlikt bland medlemsstaterna och ge jämlika förutsättningar för ett framtida hållbart ålfiske.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Förordningen var föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 14 november och samråd med i EU-nämnden den 15 november.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: faktapromemoria 2024/2025 om COM(2024) 506

Rådets förordning om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

- Politisk överenskommelse

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Syftet med behandlingen i rådet är att fastställa fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av bestånd i Medelhavet och Svarta havet för 2025.

I förslaget som kommissionen presenterade den 16 september föreslås fastställande av gränser för högsta tillåtna fiskeansträngning samt fångstnivåer för flera arter, så som kummel, havskräfta och djuphavsräka. Dessa fiskemöjligheter fördelas mellan de berörda medlemsstaterna Spanien, Frankrike och Italien. Dessutom ska total tillåten fångstmängd (TAC) och kvoter för piggvar fastställas. Åtgärderna syftar till att bevara bestånden och säkerställa en hållbar förvaltning av fiskresurserna i de berörda regionerna.

Det övergripande målet med förslaget är att säkerställa att fiskbestånden når och bibehåller nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning (MSY). Den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet syftar till att uppnå en fiskeridödlighet som är förenlig med MSY genom stegvis anpassning av åtgärderna.

Fiskemöjligheterna ska även fastställas i enlighet med de avtal som ingåtts inom ramen för Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM).

Gällande Svarta havet föreslås fastställande av en autonom kvot för skarpsill som syftar till att inte öka den nuvarande fiskeridödligheten. Vad gäller piggvar införlivas de totala TAC:er och kvoter som fastställts av AKFM. Förslaget har likt föregående år diskuterats i rådets förberedande organ under hösten 2024.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens grundinställning är att det är angeläget att EU verkar för att nå målen som sätts upp inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, inklusive mål avseende den externa dimensionen i enlighet med del VI i EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP).

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå målen om MSY, att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten.

Mot denna bakgrund har regeringen inga invändningar mot kommissionens förslag.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Förordningen var föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 14 november och samråd med i EU-nämnden den 15 november.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

JORDBRUK

Framtida möjligheter för bioekonomin

Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen har meddelat att EU:s bioekonomistrategi ska uppdateras senast 2025. På rådsmötet får medlemsstaterna möjlighet att ge vägledning inför detta arbete. Under det svenska ordförandeskapet antog jordbruk- och fiskerådet enhälligt slutsatser om bioekonomins möjligheter. I dessa uppmanas kommissionen att uppdatera EU:s bioekonomistrategi samt att årligen rapportera om relevanta åtgärder till rådet. EU:s bioekonomistrategi publicerades 2012 och uppdaterades år 2018.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar den aviserade uppdateringen av EU:s bioekonomistrategi. En växande, konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi är centralt för EU:s klimatarbete och bidrar till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, arbetstillfällen, försörjningstrygghet och resiliens. Bioekonomin är en självklar del i den gröna omställningen och bör så vara i EU:s kommande rena industriella giv.

Positiva incitament bör skapas för en konkurrenskraftig och hållbar europeisk bioekonomi, och för att skynda på utfasningen av fossila material och fossil energi. EU behöver skapa en möjliggörande politik för bioekonomin och dess näringar. En del i detta är att ta bort onödiga regelhinder, samtidigt som syftet med regelverken uppnås. Regeringen välkomnar därför kommissionens ökade fokus på förenkling. Kommissionen bör undvika att föreslå detaljerad lagstiftning i frågor som bättre adresseras på medlemsstatsnivå, och i stället fokusera på vad man vill uppnå.

Bioekonomin är sektorsövergripande och berör flera politikområden. Konsekvensbedömningar behöver beakta den politiska samstämmigheten mellan rättsakter och strategier, bioekonomins utveckling och deras gemensamma bidrag till unionens mål, liksom dess kumulativa effekter på markanvändning, råvaruförsörjning och naturresurser. Den biobaserade och den cirkulära ekonomin växelverkar och stöttar varandra. Utveckling av båda dessa ekonomier är centrala för den gröna och rena omställningen och för att nå våra klimatmål. En uppdaterad bioekonomistrategi bör ha balans mellan de tre hålbarhetsdimensionerna.

Politiska åtgärder kopplat till bioekonomin behöver som utgångspunkt beakta regionala skillnader och ge utrymme för samverkan på olika nivåer och mellan aktörer. Regeringen anser att beslut bör fattas på en nivå där det går att ta hänsyn till nationella förutsättningar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

En gemensam jordbrukspolitik efter 2027 med fokus på jordbrukarna: uppföljning av rådets möte den 21-22 oktober 2024

- Diskussion

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Vid jordbruks- och fiskerådet den 21-22 oktober kunde 26 medlemsstater ställa sig bakom ordförandeskapsslutsatser som ska vara vägledande för den tillträdande kommissionen vid utformningen av förslaget till GJP efter 2027. Nytt reformförslag väntas presenteras sommaren 2025. Slutsatsernas inriktning är ett ökat fokus på jordbrukarna och ökad konkurrenskraft, att förbättra jordbrukarnas position i livsmedelskedjan, att göra genomförandet av politiken mer jordbrukarvänligt, att ge incitament till jordbrukarna för en grön omställning, att hantera risker och kriser samt ett mer kunskapsbaserat jordbruk. Det aktuella mötet är den nya kommissionären Hansens första och ordförandeskapet bedömer det därför relevant att återigen ta upp frågan för att säkerställa att medlemsstaternas synpunkter vägs in i det fortsatta arbetet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet följer upp medlemsstaternas diskussion och medskick från rådsmötet i oktober då det är angeläget att den nya kommissionen tar hänsyn till medlemsstaternas synpunkter i sitt kommande arbete. Regeringen gav vid oktoberrådet stöd till ordförandeskapets slutsatser som ligger på en övergripande nivå utan att föregripa detaljerade förhandlingar eller kommande förhandlingar om den fleråriga budgetramen.

Regeringen anser att slutsatserna beaktar Sveriges perspektiv när det gäller att den kommande reformen ska leda till lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som politiken bidrar till uppfyllandet av gemensamt beslutade miljö- och klimatåtaganden. En förändrad omvärldsbild innebär även att ett ökat fokus bör ligga på att främja en robust primärproduktion i hela unionen som kan bidra till en trygg livsmedelsförsörjning och därigenom en ökad beredskap. En bibehållen inriktning på GJP:s marknadsorientering är samtidigt centralt för att säkerställa långsiktig konkurrenskraft och en öppen handel.

Regeringen anser också att det är viktigt att GJP kan användas för att öka djurvälfärden inom EU och ser det som positivt att det finns en formulering om detta i slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Miljö- och jordbruksutskottet informerades den 17 oktober och samråd med EU-nämnden ägde rum den 18 oktober.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

Förordningen om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden

- Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapet väntas ge en lägesuppdatering om förhandlingarna som har ägt rum under hösten. Det inkommande polska ordförandeskapet förväntas fortsätta de tekniska diskussionerna om förslaget.

Kommissionen presenterade förslaget den 7 december 2023. Målsättningen med förslaget är bland annat att minska djurskyddsproblem vid långa transporter och upprepade i- och avlastningar, säkerställa större utrymme för djuren under transport, förbättra förhållanden för sårbara djur vid transport, undvika att utsätta djur för extrema temperaturer, bättre skydda djur som exporteras till länder utanför EU samt underlätta tillämpningen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar lägesrapporteringen. Det är angeläget att en ny förordning om skydd av djur under transport tillförsäkrar en god djurvälfärd under transport samtidigt som behov av en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen beaktas. Samtidigt måste även de administrativa bördor och andra kostnader som förslaget föranleder stå i proportion till djurskyddsnyttan och vara kostnadseffektiva.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning ägde rum i miljö- och jordbruksutskottet den 15 februari 2024. Förhandlingen har även varit föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 18 juni 2024 och för samråd i EU-nämnden den 19 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatt behandling väntas på teknisk nivå under det polska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM34

Förordningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial

Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade förslaget den 5 juli 2023. Det ersätter tio av de nuvarande direktiven som funnits sedan 1960-talet. Syftet med regleringen är att säkerställa kvalitet och mångfald av förökningsmaterial samt tillgänglighet för professionella operatörer och slutanvändare. Förslaget bygger på det redan etablerade regelsystemets två pelare med sortregistrering och certifiering av utsäde.

Ordförandeskapet väntas ge en lägesrapport kring de tekniska diskussioner som genomförts under hösten avseende sortregistrering.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar lägesrapporteringen. Regeringen anser att ordförandeskapets lägesrapport huvudsakligen avspeglar aktuellt förhandlingsläge.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Miljö- och jordbruksutskottet informerades den 18 juni och samråd med EU-nämnden skedde den 19 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatt diskussion väntas på teknisk nivå under det polska ordförandeskapet med ambitionen att nå en allmän riktlinje.

Faktapromemoria: 2022/23: FPM 122.

Förordningen om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial

- Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Den 5 juli 2023 presenterade kommissionen ett förslag till ny lagstiftning för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial. Förslaget bygger på det nuvarande direktivet men innebär vissa förändringar och ökade krav vad gäller registrering och kontroll av skogsodlingsmaterial.

Ordförandeskapet ämnar presentera en lägesrapport om förhandlingarna. Efter de tidigare ordförandeskapens förhandlingar har skrivningarna om beredskapsplaner blivit mindre förskrivande och frivillighet betonats. Under det ungerska ordförandeskapet har fokus varit återstående artiklar såsom yrkesverksamma aktörernas roll, märkning och spårbarhet av frö- och plantpartier samt offentlig tillsyn och kontroll, samt om den ska ligga under kontrollförordningen (OCR) eller inte. Medlemsstaterna har inte enats om alla skrivningar i artiklarna eller om handel med skogsodlingsmaterial ska omfattas av kontrollförordningen eller inte.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar lägesrapporteringen. Regeringen välkomnar att kommissionen har presenterat ett förslag till ny uppdaterad lagstiftning och ställer sig bakom de övergripande målen med lagstiftningen.

Regeringen anser att det är viktigt med en ändamålsenlig lagstiftning som främjar handel genom tydlig märkning och registrering. Regeringen är angelägen om att regleringen inte innebär en omotiverad ökad administrativ börda för myndigheter och företag.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning har ägt rum i miljö- och jordbruksutskottet den 3 oktober 2023. Förhandlingar om lagförslaget var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 18 juni 2024 samt information i EU-nämnden den 19 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingarna väntas fortsätta under det polska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM123

Förordningen om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar

Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapet väntas ge en lägesrapport om förhandlingarna om förslaget till förordning om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar.

Kommissionen presenterade sitt förslag till förordning om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar den 22 november 2023. Förhandlingar har förts sedan februari 2024 och har präglats av tekniska diskussioner och frågor. Målet med förslaget är att säkerställa att den data om skog som samlas in i EU har hög kvalitet och jämförbarhet, samt att främja frivillig utveckling av integrerad långsiktig planering på medlemsstatsnivå som stöttar EU:s skogars resiliens. Förslaget innehåller ett antal indikatorer, där vissa ska samlas in av kommissionen med fjärranalys, andra av medlemsstaterna främst genom nationella skogsinventeringar. Denna data ska delas offentligt och omfattar både elektroniska databaser och geografiska informationssystem.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar lägesrapporteringen. I sak anser regeringen att data och information av hög kvalitet och tillförlitlighet är viktigt för att följa utvecklingen av skogens alla värden. Regeringen ser även generellt ett stort värde av att kunna jämföra data länder emellan och ett behov av fortsatta ansträngningar för harmonisering. Regeringen anser dock att det inte är tillräckligt tydligt vad mervärdet är av att EU bygger upp en struktur för datainsamling av denna omfattning och detaljeringsgrad både gällande lagförslagets syfte och beaktande den internationella rapportering som redan görs. För regeringen är det principiellt viktigt att det nationella självbestämmandet i skogsfrågor värnas och att principerna om subsidiaritet och proportionalitet respekteras. Regeringen anser att administrativa bördor och dubbelrapportering, utan motsvarande nytta, ska undvikas och verkar därför för att existerande strukturer används i största mån. Förslaget behöver uppnå en högre grad av kostnadseffektivitet och genomförbarhet.

Regeringen anser att förslaget innehåller många oklarheter och att tid behöver ges för att reda ut dessa. Regeringen anser att förslaget kräver betydande omarbetning och behöver gå mot en avsmalnande inriktning baserat på EU-mervärde, kvalitén på data samt kostnadseffektivitet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Förhandlingar om lagförslaget var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 18 juni 2024 samt för information i EU-nämnden den 19 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar förväntas fortsätta under det polska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM27

Övriga frågor

Jordbruk

Aktuella lagstiftningsförslag

Förordningen om växter som erhållits med vissa nya genomiska metoder samt därav framställda livsmedels- och foderprodukter: lägesrapport

Information från ordförandeskapet

Det ungerska ordförandeskapet avser informera om förhandlingarna rörande förslag till förordning om växter som erhållits med vissa nya genomiska metoder.

b) Arbete inom veterinärområdet under det ungerska ordförandeskapet

Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet väntas informera om arbetet på veterinärområdet under det ungerska ordförandeskapet.