Kommenterad dagordning Jof 23-24 juni 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:501868

Kommenterad dagordning rådet

2025-06-12

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 23–24 juni 2025

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

JORDBRUK

Icke lagstiftande verksamhet

3. Handelsrelaterade jordbruksfrågor

Information från kommissionen

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Benjamin Dousa

Förslagets innehåll:

Likt tidigare rådsmöten kan medlemsstaterna förvänta sig en sedvanlig uppdatering om den senaste handelsutvecklingen avseende WTO:s jordbruksförhandlingar, EU:s frihandelsavtalsförhandlingar och bilaterala handelsfrågor.

På den multilaterala sidan bedömer EU-kommissionen möjligheterna att nå faktiska resultat på WTO:s fjortonde ministerkonferens i nuläget vara ytterst liten. Desto bättre går det i EU:s frihandelsavtalsförhandlingar där flera framsteg kan skönjas, om än är inga nya överenskommelser att förutse i närtid. Handelsrelationen med Ukraina och USA var uppe för diskussion på rådsmötet den 26 maj, varför mindre fokus kommer att ligga på dessa frågor. Detsamma gäller för EU:s handelsbegränsningar på jordbruks- och livsmedelsexport från Ryssland och Belarus.

Det polska ordförandeskapet har inför rådsmötet ställt frågor om medlemsstaternas intresse av att ta fram en lista på generella principer som ska vara vägledande för EU:s handelsrelation med tredje land. Ordförandeskapet föreslår principer kring krav på spegelklausuler/importkrav, reciprocitet för handelsförmåner och fördjupade konsekvensbedömningar när handelslättnader ska ges.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Det multilaterala samarbetet inom WTO, och särskilt jordbruksförhandlingarna, fortsätter vara en prioriterad fråga för regeringen. Att EU ska ingå fler frihandelsavtal, senast vad gäller Mercosur, är lika angeläget för regeringen för att säkerställa att EU har en diversifierad handel med våra strategiska partners i en alltmer osäker omvärld.

För svensk del är en långsiktig handelslösning för Ukraina i form av ett uppdaterat frihandelsavtal en fortsatt viktig fråga, och därmed även hur handeln, inkl. fisk, med Ryssland och Belarus kan begränsas ytterligare.

Vad gäller det polska ordförandeskapets förslag om generella principer anser regeringen att en försiktig ansats krävs och att en lista i nuläget inte är eftersträvansvärd. Regeringen anser att eventuella importkrav, så kallade spegelklausuler, även i fortsättningen måste diskuteras från fall till fall, vara försvarbara enligt WTO-regelverket och leda till ökad hållbarhet. Reciprocitet för handelsförmåner måste även noggrant övervägas då det kan försvåra framsteg inom andra viktiga handelsområden, exempelvis i frihandelsavtalsförhandlingar där olika intressen måste balanseras väl i förhållande till slutresultatet. Fördjupade konsekvensbedömningar när handelslättnader ska ges görs på ett sätt redan i dagsläget, både när ny lagstiftning ska antas eller inför att frihandelsavtalsförhandlingar ska inledas, varför mervärdet av fler analyser är begränsat.

2 (13)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Handelsrelaterade jordbruksfrågor var föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 23 januari och samråd med EU-nämnden den

24 januari inför jordbruks- och fiskerådet den 27 januari.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

Fiske

4.Meddelandet om hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2026

Föredragning av kommissionen och

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterar varje år en lägesrapport om den gemensamma fiskeripolitiken. I meddelandet redogör kommissionen för måluppfyllnaden samt det fortsatta genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken bland annat avseende flottornas ekonomi, maximal hållbar avkastning samt landningsskyldigheten. I meddelandet redogör kommissionen också för det arbetssätt och de principer kommissionen avser tillämpa i de kommande förordningsförslagen om totalt tillåtna fångstmängder och kvoter för nästkommande år.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är generellt positiv till det årliga meddelandet som bidrar till en ökad transparens vad gäller måluppfyllnaden av den gemensamma fiskeripolitiken och framförhållning avseende kommande förordningsförslag om fiskemöjligheter för nästkommande år.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

3 (13)

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

Lagstiftningsöverläggningar

5.Omnibuspaketet om jordbruk Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Den 14 maj presenterade kommissionen ett förenklingspaket för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, som syftar till att förenkla regelverket för stödmottagarna och underlätta genomförandet för myndigheterna. Ändringarna som föreslås ska enligt kommissionen öka konkurrenskraften, minska den administrativa bördan och skapa förutsättningar att anpassa det nationella genomförandet av GJP till de specifika behoven i olika medlemsstater och hos olika jordbrukare. Förslaget har sin utgångspunkt i kommissionens vision för jordbruk och livsmedel som presenterades den 19 februari 2025.

Förslaget innehåller bland annat förenklingar i grundvillkoren, möjlighet att betala för nationella miljö- och djurskyddskrav som går utöver EU-nivån, ändrade regler för risk- och krishantering, utökad omfattning av förenklade stöd till små jordbruk, begränsningar av antalet kontrollbesök, enklare administration och uppföljning av de nationella strategiska planerna för GJP och förstärkt arbete för datadelning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att kommissionen lämnar förslag för att underlätta för både stödmottagare och myndigheter. Regeringen är särskilt positiv till förslaget att kunna betala för nationella djurskyddskrav som går utöver nivån i EU-regelverken, vilket ger förutsättning att stärka djurvälfärden.

4 (13)

Regeringens övergripande inställning är att företagens regelbörda ska minska betydligt och anser att det behövs ytterligare förenklingar i kommande reform av GJP om politiken ska bli enklare och nå en högre måluppfyllelse.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet:

Förslaget bereds i en särskild arbetsgrupp under Coreper II och i Särskilda jordbrukskommittén (SJK), och målsättningen från kommissionens sida är att förslagen ska kunna träda i kraft till 2026.

Faktapromemoria:

Förenklingspaket för den gemensamma jordbrukspolitiken, 2024/25:FPM15

6.Förordning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden

Lägesrapport

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapet väntas ge en lägesuppdatering om de förhandlingar som ägt rum under våren gällande förslaget till ny djurtransportförordning.

Kommissionens förslag till ny förordning om skydd av djur under transport presenterades den 7 december 2023. Förslaget syftar till att trygga en högre djurskyddsnivå vid transport av djur i enlighet med samhällets krav samt att säkerställa en väl fungerande inre marknad, införa regler som därtill beaktar de senaste vetenskapliga rönen och som är enklare att följa och kontrollera. Målsättningen är bland annat att minska djurvälfärdsproblem vid långa transporter och upprepade i- och avlastningar, säkerställa större utrymme för djuren under transport, förbättra förhållanden för sårbara djur, undvika att utsätta djur för extrema temperaturer, bättre skydda djur som exporteras till

5 (13)

länder utanför EU samt underlätta tillämpningen av EU:s djurskyddslagstiftning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslagets målsättning. Regeringen har länge drivit på för en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning och verkar aktivt i förhandlingarna för att en ny förordning om skydd av djur under transport ska tillförsäkra en god djurvälfärd, en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen. Detta samtidigt som administrativa bördor och andra kostnader som förslaget föranleder behöver vara kostnadseffektiva och stå i proportion till djurskyddsnyttan.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning ägde rum den 15 februari 2024 i miljö- och jordbruksutskottet. Frågan var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd i EU-nämnden inför jordbruks och fiskerådet i december 2024. Information i miljö- och jordbruksutskottet hölls även i januari 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Fortsatt behandling i rådsarbetsgrupp under det danska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM34

7.Förordningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial

Lägesrapport

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade ett förslag till EU-förordning som ska uppdatera lagstiftningen för produktion och saluföring av växtförökningsmaterial avsett för lantbruk och trädgårdsnäringen den 6 juli 2023. Därefter

6 (13)

har tekniska diskussioner pågått i rådet. Europaparlamentet fattade beslut om sina ändringsförslag i första läsningen i april 2024.

Polska ordförandeskapet förväntas ge en uppdatering av förhandlingen under sitt ordförandeskap. Förhandlingen har fokuserat på tekniska diskussioner kring de första 40 artiklarna av förslaget samt bilagorna, särskilt bilaga 1 som listar de sorter som ska vara registrerade. Det har främst gällt definitioner, produktion och saluföring, etiketter, auktorisering och översyn av professionella aktörer, undantag från kraven för vissa aktörer såsom genbanker, byte av utsäde mellan lantbrukare och utsäde avsedda för slutanvändare samt import och exportbestämmelser.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ser positivt på att det polska ordförandeskapet har fört förhandlingen framåt. Regeringen är fortsatt angelägen om att förordningen inte ska leda till ökad administrativ börda för företag och myndigheter, att den ska vara anpassad för klimatförhållandena i norra Europa och att det fortsatt ska finnas möjlighet att behålla undantaget för flyghavre.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning ägde rum den 3 oktober 2023 i miljö- och jordbruksutskottet. Frågan var uppe för information inför rådsmötet i december 2024.

Fortsatt behandling av ärendet:

Rådsförhandlingen kommer att fortgå under danskt ordförandeskap med målet att nå en överenskommelse i rådet.

Faktapromemoria:

FPM 2022/23:122

8.Förordningen om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar

Antagande av allmän riktlinje

7 (13)

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

På rådsmötet väntas beslut tas om det polska ordförandeskapets förslag till allmän riktlinje. Ordförandeskapets förslag väntas innebära att endast nationell statistisk information ska rapporteras som huvudsakligen baseras på nationella skogsinventeringar. Vidare väntas kommissionen åläggas att dela viss information som redan finns tillgänglig till följd av befintlig lagstiftning och rapporteringsprocesser. Delen om långsiktig planering har helt utgått.

Kommissionen presenterade sitt förslag till förordning om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar den 22 november 2023. Målet med kommissionens förslag var att säkerställa att den data om skog som samlas in i EU har hög kvalitet och jämförbarhet, samt att främja frivillig utveckling av integrerad långsiktig planering på medlemsstatsnivå som stöttar EU:s skogars resiliens. Förslaget innehöll ett antal indikatorer, där vissa skulle samlas in av kommissionen med fjärranalys, andra av medlemsstaterna främst genom nationella skogsinventeringar. Denna data skulle delas offentligt och omfatta både elektroniska databaser och geografiska informationssystem.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens målsättning är att förslaget till allmän riktlinje ska ha ett tillräckligt tydligt mervärde, där det nationella självbestämmandet och principerna om subsidiaritet och proportionalitet respekteras. Förslaget ska vara kostnadseffektivt, administrativa bördor och dubbelarbete ska undvikas och det ska inte innebära några större förändringar av nationella skogsövervakningssystem. Behovet av att skydda nationell säkerhet och försvar ska respekterats och förslaget ska inte innehålla krav på långsiktig planering.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

8 (13)

Förhandlingar om lagförslaget var föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 5 december 2024 samt för samråd med EU-nämnden den 6 december 2024. Överläggning ägde rum i miljö- och jordbruksutskottet den 18 januari 2024.

Fortsatt behandling av ärendet:

I det fall beslut om allmän riktlinje fattats kan informella trepartssamtal inledas så snart Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM27

Övriga frågor

Jordbruk

A i) Förordningen om ändring av den gemensamma organisationen av marknaden – lägesrapport

Lägesrapport från ordförandeskapet

På rådsmötet väntas det polska ordförandeskapet ge en lägesrapport om förslaget om ändringar i den gemensamma marknadsordningen för att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Ministerrådet har enats om en position inför kommande triloger med Europaparlamentet. Målsättningen är en slutlig överenskommelse om förslaget under hösten. I förhandlingarna i rådet har Sverige fått gehör för förändringar av kommissionens förslag som ger medlemsstaterna möjligheter att införa undantag från att införa obligatoriska krav på skriftliga kontrakt och att inrätta en medlingsmekanism.

A ii) Förordningen om gränsöverskridande kontroll av otillbörliga handelsmetoder – lägesrapport

Lägesrapport från ordförandeskapet

Frågan om god affärssed och otillbörliga handelsmetoder (unfair trading practices – UTP) i livsmedelskedjan har diskuterats på EU-nivå sedan 2009. UTP-direktivet antogs av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd i april 2019. Varje medlemsstat har utsett en behörig myndighet som ska se till

9 (13)

att reglerna följs. Enligt UTP-direktivet ska tillsynsmyndigheterna samarbeta med varandra och kommissionen samt ge ömsesidigt bistånd i frågor som har en gränsöverskridande dimension. För att underlätta och stärka tillsynsmyndigheternas förmåga att samarbeta presenterade kommissionen i december 2024 ett förslag till en förordning om gränsöverskridande tillämpning av regler vid otillbörliga handelsmetoder.

Rådet har nu antagit en position som stödjer det huvudsakliga innehållet i kommissionens förslag men som inför vissa regler för ersättning av kostnader som uppstår i samband med det gränsöverskridande arbetet och förtydligar regler för dataskydd och sekretess. Trepartsamtal kommer inledas när Europarlamentet har nått en överenskommelse om en förhandlingsposition.

A iii) Ändringsförordningen vad gäller vissa marknadsregler och sektorsspecifika stödåtgärder i vinsektorn och för aromatiserade vinprodukter – lägesrapport

Information från ordförandeskapet

Kommissionen föreslår en rad ändringar i förordning om marknadsregler och sektorsstöd inom vinsektorn och för aromatiserade vinprodukter. Ändringarna är en följd av de rekommendationer som lämnats av högnivågruppen för vinpolitik. Det innebär bland annat att medlemsstaterna får möjligheten att ytterligare reglera åter- och nyplantering av vinstockar, att märkningsregler ändras för att underlätta produktionen av vinprodukter med lägre alkoholhalt och att möjligheterna för stöd till vinproducenter som investerar i anpassning till klimatförändringar eller för att minska sin egen påverkan på klimatet stärks.

A iv) Förordningen om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedels- och foderprodukter – lägesrapport

Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet förväntas rapportera om framstegen i rådet och återrapportera från de trepartsmöten som hållits med Europaparlamentet och kommissionen under maj och juni 2025.

10 (13)

Förslaget till förordning reglerar avsiktligt utsläppande i miljön och utsläppande på marknaden av växter, dess produkter och användning som eller i livsmedel och foder, som har erhållits genom vissa nya genomiska tekniker (NGT). Med en NGT-växt menas en genetiskt modifierad växt som erhållits genom riktad mutagenes, cisgenes, eller en kombination av detta. Kommissionen föreslår att NGT-växter delas in i två kategorier. Kategori 1 NGT- växter undantas från GMO-regelverket och regleras istället i aktuell förordning och i horisontell lagstiftning. Kategori 2 NGT-växter ska uppfylla kraven i GMO-lagstiftningen, men vissa lättnader och anpassningar föreslås.

B)Kongress om landsbygdsförnyelse och landsbygdsutveckling (Poznan den 8–10 maj 2025)

Information från ordförandeskapet

Det polska ordförandeskapet kommer att informera om den konferens som arrangerades i Poznan den 9 maj 2025: "European Congress of Rural Renewal and Development 2025".

Huvudmålet för konferensen var att presentera goda erfarenheter och metoder för landsbygdsutveckling, samt att lägga fram nya förslag om hur EU- och nationell politik bättre kan adressera effektiv landsbygdsutveckling. Konferensen syftade även till att presentera exempel på de mest framstående lokala strategierna för landsbygdsutveckling, förnyelse och utvecklingsprocesser samt inkludering av det lokala samhället i dessa processer.

C)57:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ (Warszawa den 6–7 maj 2025)

Information från ordförandeskapet

På rådsmötet väntas det polska ordförandeskapet att informera om mötet mellan direktörerna för utbetalande organ inom EU som genomfördes 5–7 maj 2025 i Warszawa. Vid mötet deltog direktörer vid medlemsstaternas utbetalande organ, EU-kommissionen, Europeiska Revisionsrätten och även OLAF som är EU:s bedrägeribekämpningsbyrå. Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter samt reflektera över hur de utbetalande organens roll i den gemensamma jordbrukspolitiken har förändrats. På dagordningen fanns nyckelämnen relaterade till de utbetalande organens funktion och roll i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

11 (13)

D)Högnivåkonferens om forskning och innovation BIOEAST/SCAR i Warszawa 11–12 juni 2025

Information från ordförandeskapet

På rådsmötet väntas det polska ordförandeskapet att informera om högnivåkonferensen som arrangerats i samarbete med kommissionen, ständiga kommittén för jordbruksforskning (SCAR) och BIOEAST initiativet, med presentation av forsknings- och innovationsagendan för Bioeast Makroregion.

Högnivåkonferensen ska vara en plattform för att diskutera forskning och innovation för att stärka grön och digital omställning av jordbruks- och livsmedelssystem samt även cirkulär bioekonomi i central- och östeuropeiska regionen och i hela EU.

E)Konferens: hållbar förvaltning av bestånd av skyddade djur som orsakar förluster inom jordbruket (Bryssel den 15 maj 2025)

Information från ordförandeskapet

Det polska ordförandeskapet väntas informera om en konferens om hållbar förvaltning av skyddade djur som arrangerades i Bryssel den 15 maj. Målet med konferensen var att presentera aktuella trender när det gäller antalet djur av skyddade arter (ofta gränsöverskridande) som orsakar förluster på gårdar och att diskutera omfattningen av dessa skador. En viktig fråga var att analysera hur populationer av dessa djur kan förvaltas på ett hållbart sätt – så att deras antal skyddas samtidigt som förlusterna inom jordbruket minskas effektivt. På mötet diskuterades även hur olika medlemsländer avser tillämpa nedlistningen av vargens skyddsstatus.

F)Konferens om aktuella utmaningar inom skogsbruket (Warszawa,

29–30 maj 2025) Information från ordförandeskapet

Det polska ordförandeskapet väntas återrapportera från en konferens om vetenskap och innovation för resilienta skogar som ägde rum den 28–29 maj. Under konferensen genomfördes presentationer och diskussioner om aktuella utmaningar inom skogsbruket såsom samhällets förväntningar på skogsbruket, skötsel av urbana skogar samt bioekonomins möjligheter med särskilt fokus på naturskydd genom innovativ bioekonomi. Därtill

12 (13)

diskuterades skogars resiliens och skogsövervakning såsom fjärranalysbaserad skogsinventering.

13 (13)