Kommenterad dagordning inför rådets möte (telekommunikationer) 6 december 2024
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FBF2E
Kommenterad dagordning
2024-11-21
Finansdepartementet
Rådets möte (transport, telekommunikationer, energi) 6 december 2024
Kommenterad dagordning
Icke lagstiftande verksamhet
9. Rådsslutsatser om EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
Carl-Oskar Bohlin.
Förslagets innehåll:
Rådets slutsatser om EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) understryker bl.a. Enisas roll när det gäller att ge stöd till medlemsstaterna för ett effektivt genomförande av lagstiftningsinitiativ och icke-lagstiftningsinitiativ samt uppmanar Enisa att i nära samarbete med samarbetsgruppen för nät och informationssäkerhet (NIS) och kommissionen fortsätta att tillhandahålla analyser, vägledning och bästa praxis för att hjälpa medlemsstaterna att implementera policy och lagstiftning inom cybersäkerhetsområdet. Rådsslutsatserna betonar även Enisas viktiga roll i utvecklingen av europeiska cybersäkerhetscertifieringssystem och Enisas ansvar för att etablera och förvalta en europeisk sårbarhetsdatabas enligt NIS2-direktivet.
Enisa grundades 2004. Byråns uppdrag och mandat förstärktes genom EU:s cybersäkerhetsakt (EU 2019/881), som gav Enisa ett permanent mandat och utökade resurser i syfte att stärka cybersäkerheten i EU. I uppdraget ingår bl.a. att stödja nationella myndigheter och EU-institutioner i arbetet med förbättrad cybersäkerhet, att främja operativt samarbete mellan berörda aktörer, bidra till kunskapsspridning om cybersäkerhet till allmänheten, företag och organisationer.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom rådsslutsatserna om EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa).
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ingen tidigare behandling.
Fortsatt behandling av ärendet:
Ingen fortsatt behandling förutses.
Faktapromemoria:
Ingen faktapromemoria föreligger.
10.Rådsslutsatser om vitboken Hur kan vi bemästra Europas behov av digital infrastruktur?
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
Erik Slottner.
Förslagets innehåll:
Förslaget till rådsslutsatser innehåller rådets syn på vitboken om hur Europas behov av digital infrastruktur ska bemästras. Slutsatserna betonar bl.a. att högkvalitativa, säkra och hållbara digitala infrastrukturer är avgörande för konkurrenskraften i EU och att det är viktigt med en framåtblickande politisk ansats som underlättar planering och utbyggnad av sådana infrastrukturer, inklusive nästa generations mobilteknik för att förbättra
2 (8)
unionens förmåga att möta de utmaningar som den globala konkurrensen ställer.
Slutsatserna förtydligar bland annat även skyddet av konsumenternas och företagskundernas intressen i EU inför eventuella förslag som påverkar slutanvändarnas rättigheter, skyldigheter och fördelar kopplat till målet att möjliggöra digitaliseringen av EU:s företag. Slutsatserna lyfter även fram att rättvis och effektiv konkurrens bidrar till kvalitet i tjänsterna, valmöjligheter, innovation och fördelar för konsumenterna. Därutöver förtydligas att möjligheten till förhandsreglering på geografiskt avgränsade tillträdesmarknader, exempelvis nät med mycket hög kapacitet såsom fiber, behöver bibehållas.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ingen tidigare behandling.
Fortsatt behandling av ärendet:
Ingen ytterligare behandling förutses.
Faktapromemoria:
Ingen faktapromemoria föreligger.
11.Digitala decenniets syfte och mål till 2030 i ljuset av den senaste tekniska utvecklingen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Erik Slottner.
Förslagets innehåll:
Riktlinjedebatten kommer handla om syfte och målsättningar för det digitala decenniet i ljuset av den senaste tekniska utvecklingen, med fokus på konkurrenskraft, accessinfrastruktur, teknisk innovation, kompetens och hållbarhet. Riktlinjedebatten sker bland annat mot bakgrund av den
3 (8)
kommande översynen av policyprogrammet från 2022. I underlaget ställs tre frågor:
1.Tekniska förändringar och mål i det digitala årtiondet: Mot bakgrund av den snabba takten i tekniska framsteg såsom 6G, AI och spridningen av moln som en möjliggörande teknik, bör EU justera målen i det digitala decenniet 2026 för att spegla denna utveckling? Hur kan vi se till att Europa fortsätter vara i framkant av teknisk innovation samtidigt som man bibehåller realistiska, uppnåeliga mål?
2.Forskning, innovation och standardisering: Hur kan EU stärka kopplingen mellan forskning, innovation och standardisering i framväxande teknologier såsom 6G och AI, för att fortsätta vara i framkant av teknisk innovation? Hur kan Europa bättre positionera sig gentemot globala konkurrenter i ledande teknologier och för att underlätta deras införande och hävda sin ställning i det globala digitala ekosystemet?
3.Hållbarhet och digital infrastruktur: På vilka sätt kan EU säkerställa att dess målsättningar för digital infrastruktur överensstämmer med miljö- och hållbarhetsmål?
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar diskussionen om hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas inom områden för avancerad teknik och hur innovation kan stöttas och stimuleras. För att attrahera investeringar i Europa i relation till andra marknader är regulativa förutsättningar och förutsägbarhet viktigt. Även digitala decenniets mål om kompetens och spetsforskning är viktigt för EU:s konkurrenskraft. Regeringen verkar för regelförenkling och långsiktig tydlighet för att inte hämma investeringar samt eftersträva likartade regulativa förutsättningar för alla aktörer.
Forskning och innovation är avgörande för EU:s konkurrenskraft, välstånd och förmåga att hantera samhällsutmaningar. Teknologiskt ledarskap är en viktig komponent för att bygga ekonomiskt välstånd och säkerhet men också för att möjliggöra nya lösningar inom exempelvis klimat- och miljöområdet samt för den digitala omställningen inklusive AI. EU:s digitaliseringsarbete kan bidra till uppfyllandet av EU:s långsiktiga klimatmål och arbetet inom Fit-for-55.
4 (8)
Standarder har spelat en nyckelroll i utvecklingen av den inre marknaden och för EU som en global standardsättare. Genom standarder skapas förutsättningar för marknadstillträde och en stärkt konkurrenskraft för EU:s handel och investeringar. Regeringen avser därför att verka för utvecklande av standarder och EU:s roll inom standardisering.
Regeringen framhåller att en översyn av målsättningarna i det digitala decenniet bör fokusera på den nytta som ska åstadkommas. Regeringen anser att det är angeläget med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen, att försiktighet bör eftersträvas vid framtagandet av politiska mål för enskilda tekniker jämfört med den nytta som eftersträvas. Därtill anser regeringen att en eventuell översyn av målen i det digitala decenniet behöver baseras på grundliga behovs- och konsekvensanalyser och utvärdering av nuvarande målsättningar. För regeringen är det viktigt att en utvärdering av de befintliga målen inte leder till ytterligare administrativ börda för företag och myndigheter och övriga intressenter samt att medlemsstaterna ges möjlighet att fokusera på genomförandet av nuvarande policyprogram.
Regeringen anser att det måste finnas ett mervärde för alla medlemsstater med att införa nya eller justerade mål och att en översyn av målen i policyprogrammet måste ske i samordning med andra relevanta processer och politiska mål så att det inte skapas parallella spår.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ingen tidigare behandling.
Fortsatt behandling av ärendet:
Ingen fortsatt behandling.
Faktapromemoria:
Ingen faktapromemoria föreligger.
5 (8)
Övriga frågor
12. a) Senaste utvecklingen i Internationella Teleunionen (ITU)
Bakgrund
Internationella Teleunionen (ITU) biträdande generalsekreterare väntas informera om ITU:s roll i att uppnå de globala hållbarhetsmålen, bland annat genom aktiviteter på AI-området, i genomförandet av FN:s globala ramverk för digitala frågor (Global Digital Compact) och i översynen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS+20). Vidare kan information ges om utfallet av den nyligen genomförda Världsstandardiseringskonferensen (WTSA-24) och den kommande Världsutvecklingskonferensen (WTDC).
b)Internationella Teleunionens (ITU) världsstandardiseringsförsamling 2024 (WTSA-24)
Bakgrund
Kommissionen väntas informera om utfallet av Internationella Teleunionens (ITU) världsstandardiseringsförsamling (WTSA-24) som ägde rum 15–24 oktober i New Delhi, Indien. Världsstandardiseringsförsamlingen är standardiseringssektorns högst beslutande organ.
c)Internationella initiativ på det digitala området: lägesuppdatering
Bakgrund
Kommissionen väntas informera om det internationella standardiseringsarbetet och utfallet av Internationella Teleunionens (ITU) Världsstandardiseringskonferens (WTSA-24). Vidare förväntas att kommissionen informerar om processer kopplade till internets styrning, översynen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS+20), och ger en uppdatering avseende de digitala partnerskapen med Japan, Sydkorea, Kanada och Singapore, samt processen framåt gällande handels- och teknikrådet (TTC) mellan EU och USA.
6 (8)
d)Europarådets ramkonvention om artificiell intelligens, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Bakgrund
Ordförandeskapet väntas informera om att kommissionen, genom sitt mandat från medlemsstaterna, har undertecknat Europarådets ramkonvention om artificiell intelligens och mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer på Europeiska unionens vägnar.
e) Roaming med EU:s kandidatländer
Bakgrund
Kommissionen väntas informera om arrangemang för överenskommelser om roaming mellan EU och kandidatländer, med särskilt fokus på Ukraina, Moldavien, Georgien och Västra Balkanregionen.
f) Studie om framtiden för postsektorn
Bakgrund
Kommissionen väntas informera om den studie som tagits fram kring situationen på den inre marknaden för posttjänster, och eventuellt presentera ett förslag med hänsyn till resultaten av studien.
g) Översikt av ordförandeskapets evenemang i Ungern
Bakgrund
Ordförandeskapet väntas informera om de evenemang som arrangerats i värdlandet under det ungerska ordförandeskapet, 1 juli till och med 31 december 2024.
h) Österrikes referensramverk för digital kompetens
Bakgrund
Information från den österrikiska delegationen.
7 (8)
i) Greklands nationella strategi för skydd av minderåriga online
Bakgrund
Den grekiska delegationen väntas informera om sin kommande nationella strategi avseende skydd av minderåriga online.
j) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Bakgrund
Den polska delegationen väntas informera om arbetsprogrammet för sitt ordförandeskap i ministerrådet som tar vid den 1 januari och pågår fram till den 30 juni 2025.
8 (8)