Kommenterad dagordning inför rådet för utrikes frågor 15 juni 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50C1A3
Kommenterad dagordning
Europeiska unionens råd
2026-06-08
Utrikesdepartementet
Europakorrespondentenheten
Rådet för utrikes frågor den 15 juni 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Aktuella frågor
Informationspunkt
EU:s höga representant väntas ta upp aktuella frågor på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.
4. Rysslands aggression mot Ukraina
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera Rysslands aggression mot Ukraina.
1 (6)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred. En fredsuppgörelse behöver vara grundad i folkrätten, inklusive FN-stadgan, och respektera Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende, samt värna europeisk säkerhet. Trots Ukrainas, Europas och USA:s fredsansträngningar visar Ryssland ingen genuin fredsvilja.
Regeringen verkar för att EU fortsatt ska öka trycket på Ryssland och välkomnar att arbetet inletts med ett 21:a sanktionspaket. Detta behöver vara kraftfullt och antas utan dröjsmål. Regeringen välkomnar också att EU löpande beslutar om tematiska sanktionspaket riktade mot exempelvis skuggflottan och dess möjliggörare samt människorättskränkningar i Ryssland.
Utvecklingen i Mellanöstern och dess påverkan på oljepriset gör det än viktigare att EU antar fler åtgärder för att ytterligare minska Rysslands energiintäkter. Regeringen fortsätter att verka för att EU ska införa ett fullt maritimt tjänsteförbud för alla fartyg som fraktar rysk olja, gas och kol. EU bör införa detta oavsett hur G7 väljer att agera. Om ett sådant förbud inte anammas av hela kretsen, bör den automatiska prisjusteringsmekanismen för EU:s oljepristak ändras för att undvika en betydande höjning till följd av utvecklingen i Mellanöstern. EU behöver också vidta ytterligare åtgärder mot ryska finansiella institut och säkerställa ökad effektivitet hos sanktionerna genom åtgärder mot sanktionskringgåendet. Regeringen verkar också, tillsammans med likasinnade, för att EU ska införa importtullar mot fler sektorer i Ryssland och Belarus.
Regeringen verkar fortsatt för ett ökat, starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt – samt fortsatt stöd för Ukrainas EU-närmande.
Regeringen välkomnar att den första utbetalningen av lånet om 90 miljarder euro till Ukraina väntas ske i juni, och att den ungerska regeringen har meddelat att man avser släppa blockeringen av medlen inom ramen för den Europeiska fredsfaciliteten (EPF), vilket gör att frågan kan tas vidare. Regeringen kommer fortsatt arbeta för att de immobiliserade ryska centralbankstillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
2 (6)
Regeringen fortsätter att verka för att EU omgående tar nästa steg i Ukrainas EU-anslutningsprocess och öppnar samtliga kluster i linje med kommissionens bedömning. Regeringen fortsätter att aktivt stödja och understryka vikten av Ukrainas reformarbete och andra åtgärder som bidrar till att upprätthålla momentum i Ukrainas EU-anslutningsprocess. Det är välkommet att Ungern har meddelat att man avser släppa sin blockering av nödvändiga beslut för att möjliggöra Ukrainas EU-närmande.
Regeringen verkar för ansvarsutkrävande för de folkrättsöverträdelser och brott som har begåtts med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen välkomnar de viktiga framsteg som gjorts för att inrätta en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina och en internationell skadeståndskommission. Regeringen verkar vidare för att uppmärksamma situationen för befolkningen på de temporärt ockuperade områdena och ett snabbt återvändande för de olagligt bortförda ukrainska barnen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Rysslands aggression mot Ukraina behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 8 maj inför rådet för utrikes frågor den 11 maj 2026.
5. Situationen i Mellanöstern
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera situationen i Mellanöstern.
Förslag till svensk ståndpunkt:
EU bör fortsatt uppmana USA och Iran att visa största möjliga återhållsamhet och engagera sig fullt ut i diplomatiska förhandlingar. Målet måste vara att återupprätta fri passage genom Hormuzsundet och att nå en långsiktigt hållbar lösning som förhindrar Iran att utveckla kärnvapen, hota säkerheten i regionen och utföra destabiliserande aktiviteter i närområdet och i väst.
Den fria sjöfarten måste värnas, i enlighet med folkrätten. Den fria sjöfarten är av grundläggande betydelse för Sverige och EU, och avgörande för den globala handeln.
3 (6)
Samtidigt måste EU:s tryck på den iranska regimen upprätthållas och utökas. Regeringen välkomnar att EU har antagit ytterligare sanktionsåtgärder, inklusive i ljuset av situationen i Hormuzsundet. Irans framtid måste bestämmas av det iranska folket. EU måste fortsatt stå upp för en bättre framtid för Iran och det iranska folkets strävan efter att deras mänskliga rättigheter, inklusive yttrande- och mötesfrihet, ska respekteras och att deras legitima krav hörsammas.
Regeringen ser med djup oro på situationen i Libanon. Israel har en rätt att försvara sig mot Hizbollahs attacker, men det måste ske i enlighet med folkrättens krav. Civila och civil infrastruktur måste alltid skyddas. EU måste fortsätta att uppmana Israel att upphöra med sina attacker och att omedelbart dra sig tillbaka från libanesiskt territorium. Hizbollah måste upphöra med sina attacker mot Israel. Regeringen och EU stödjer den libanesiska regeringens ansträngningar för fred, inklusive arbetet med att avväpna Hizbollah. EU:s stöd genom den europeiska fredsfaciliteten till den libanesiska regeringen är viktigt. Regeringen välkomnar de fortsatta samtalen mellan Libanon och Israel och uppmanar samtliga parter att säkerställa en långsiktig och fredlig lösning.
Den humanitära situationen i Libanon är mycket allvarlig och förvärras av israeliska attacker som drabbar civil infrastruktur och jordbruk. Den israeliska och libanesiska befolkningen har rätt att leva i fred och säkerhet i sina hem, utan hot om förnyad konflikt.
Regeringen har sedan början av mars beslutat om humanitära stödpaket till Libanon på sammanlagt 135 miljoner kronor, inte minst för att hjälpa de många civila på flykt från sina hem i södra Libanon.
Situationen på Västbanken fortsätter att förvärras. Bosättarvåldet och den illegala bosättningspolitiken måste omedelbart upphöra och EU behöver öka trycket på Israels regering att ändra sitt agerande. Regeringen inväntar Europeiska kommissionens förslag på en utökad differentieringspolitik.
Regeringen fortsätter driva förslaget om EU-sanktioner mot extremistiska israeliska ministrar som aktivt motverkar en tvåstatslösning, samt agerar för beslut om ytterligare sanktionslistningar mot extremistiska bosättare och bosättarorganisationer.
Regeringen ser mycket allvarligt på att Israel fortsatt begränsar humanitära aktörers möjlighet att möta Gazas civilbefolknings enorma humanitära behov. EU måste fortsätta att påtala Israels folkrättsliga skyldighet att säkerställa
4 (6)
varaktigt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde. Hamas måste avväpnas och Israel måste dra sig tillbaka från Gaza. Regeringen välkomnar att EU har enats om ytterligare tio listningar under sanktionsregimen mot Hamas och Palestinska Islamiska Jihad, och anser att ytterligare sanktionslistningar bör vidtas. Regeringen vill se ett enat Gaza och Västbanken under ledning av en reformerad Palestinsk myndighet. Hamas kan inte ha någon roll i ett framtida styre av Gaza och måste avväpnas.
Regeringen kommer fortsätta kräva att journalister ska få tillträde till och fritt kunna rapportera från Gaza. Vi gör detta i direkta kontakter med Israel och lyfter frågan inom EU och i multilaterala fora.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Situationen i Mellanöstern behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 8 maj inför rådet för utrikes frågor den 11 maj 2026.
6. Kina
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera EU:s relation till Kina.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen väntar sig att diskussionen kommer att fokusera på EU:s relation till Kina inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, där aspekter av ekonomisk säkerhet också väntas beröras. EU:s ansats utgår alltjämt från synen på Kina som en partner, en konkurrent och en systemrival.
I EU:s förbindelser med Kina framhåller regeringen vikten av att EU slår vakt om den regelbaserade världsordningen och folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter. Både Sverige och EU har vid flertalet tillfällen belyst situationen för mänskliga rättigheter i Kina, i internationella sammanhang och i möten med kinesiska företrädare.
Regeringen anser även att Kinas fortsatta möjliggörande av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har en direkt, negativ effekt på Sveriges och Europas säkerhet. Sverige och EU fortsätter att uppmana Kina att avhålla sig från att
5 (6)
leverera all form av militärt stöd till Rysslands krig. EU har infört sanktioner mot ett antal kinesiska företag och privatpersoner som exporterar produkter med dubbla användningsområden, och har infört strängare exportkontroll mot kinesiska företag som kringgått EU:s sanktioner. Regeringen stödjer dessa åtgärder.
Kinas agerande mot Taiwan inger oro och hot om militärt våld är oacceptabelt. Meningsmotsättningar måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning.
Sverige delar Europeiska kommissionens bedömning att Kinas handels- och industripolitiska agerande utgör en växande utmaning för EU. Detta inkluderar Kinas industripolitik med bland annat omfattande användning av subventioner, med överkapacitet som följd, samt landets ökade användning av exportrestriktioner. Det är viktigt att EU, i ljuset av att Kina i allt större utsträckning använder handelspolitiken för att uppnå politiska mål, beaktar handelsfrågor inom ramen för den övergripande Kinahanteringen. EU behöver vidta tydliga åtgärder och använda lämpliga instrument för att stärka Europas ekonomiska säkerhet, inte minst genom att stärka den inre marknaden, främja mer robusta leveranskedjor och minska högriskberoenden av kritiska varor och tjänster.
Samtidigt bör dialog och samarbeten med Kina som ligger i EU:s intressen bejakas. Givet att Kina är en viktig marknad och handelspartner för europeiska företag och en nödvändig partner för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, måste dialog och utbyte värnas för att främja svenska och europeiska intressen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: EU:s handelsrelationer med Kina behandlades vid EU-nämndens sammanträde den 21 november 2025 inför rådet för utrikes frågor (handel) den 24 november 2025. EU:s relation till Kina behandlades vid EU-nämndens sammanträde den 12 december 2025 inför rådet för utrikes frågor den 15 december 2025.
6 (6)