Kommenterad dagordning inför rådet för utrikes frågor 16 mars 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:509E7C
Kommenterad dagordning
Europeiska unionens råd
2026-03-09
Utrikesdepartementet
Europakorrespondentenheten
Rådet för utrikes frågor den 16 mars 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Aktuella frågor
Informationspunkt
EU:s höga representant väntas ta upp aktuella frågor på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.
4. Rysslands aggression mot Ukraina
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera Rysslands aggression mot Ukraina.
1 (5)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred. De behöver vara grundade i folkrätten, inklusive FN-stadgan, och respektera Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende samt värna europeisk säkerhet. Trots Ukrainas, Europas och USA:s fredsansträngningar visar Ryssland ingen genuin fredsvilja.
Regeringen verkar fortsatt för ett ökat, starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt – samt fortsatt stöd för Ukrainas EU-närmande.
Regeringen fortsätter att verka för att EU omgående tar nästa steg i Ukrainas meritbaserade EU-anslutningsprocess, för att reflektera Ukrainas reformframsteg i linje med kommissionens bedömning. Det första förhandlingsklustret behöver öppnas utan dröjsmål, följt av ytterligare kluster. Regeringen stödjer också andra åtgärder som bidrar till att upprätthålla momentum i Ukrainas EU-anslutningsprocess, såsom rådets fortsatta tekniska behandling av förhandlingsdokument. Sverige fortsätter att aktivt stödja Ukrainas reformarbete och integration på EU:s inre marknad.
Regeringen verkar för att EU, i dialog med globala partner, upprätthåller ett omfattande, förutsägbart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med landets behov. Regeringen välkomnar kommissionens lagstiftningspaket för att genomföra Europeiska rådets överenskommelse om nytt stöd till Ukraina för 2026–2027 och verkar för att stödet kommer på plats så snart som möjligt för att möjliggöra skyndsamma utbetalningar. Därtill fortsätter regeringen arbeta för att de immobiliserade ryska tillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
Sverige fortsätter att stödja EU:s bidrag till stärkt civil säkerhetssektor i Ukraina genom insatsen EUAM Ukraina, stöd till Ukrainas försvarsmakt genom insatsen EUMAM Ukraina och Ukrainas fortsatta integrering i EU:s försvarsteknologiska och industriella bas.
Regeringen verkar för att EU ska öka trycket på Ryssland. Fler åtgärder bör vidtas för att ytterligare minska Rysslands energiintäkter, bland annat genom effektiva åtgärder mot skuggflottan och dess möjliggörare. EU bör införa ett fullt maritimt tjänsteförbud för fartyg som fraktar rysk olja, gas och kol,
2 (5)
oberoende av beslut inom G7. EU bör även bland annat skärpa åtgärderna mot import av gödningsmedel från Ryssland och helt förbjuda export av lyxvaror från EU till Ryssland. Därtill behöver EU säkerställa ökad effektivitet hos sanktionerna genom åtgärder mot sanktionskringgåendet. Regeringen verkar också, tillsammans med likasinnade, för att EU ska införa importtullar mot fler sektorer i Ryssland och Belarus.
Regeringen verkar för ansvarsutkrävande för de folkrättsöverträdelser som har begåtts med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen välkomnar de viktiga framsteg som gjorts för att inrätta en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina och en internationell skadeståndskommission. Regeringen verkar vidare för att uppmärksamma situationen för befolkningen på de temporärt ockuperade områdena och ett snabbt återvändande för de olagligt bortförda ukrainska barnen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Rysslands aggression mot Ukraina behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 20 februari 2025 inför rådet för utrikesfrågor den 23 februari 2026.
5. Situationen i Mellanöstern
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera situationen i Mellanöstern.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ser med stor oro på den mycket allvarliga situationen i Iran och i den bredare regionen.
EU måste förbli tydligt i vår kritik mot den iranska regimen som bär ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och för säkerhetsrisker i väst. Iran kan aldrig tillåtas att utveckla kärnvapen.
Diplomatiska ansträngningar bör inriktas på en långsiktigt hållbar lösning som förhindrar Iran från att förvärva militär förmåga, hota säkerheten i regionen och som får Iran att avstå från destabiliserande aktiviteter i närområdet och i väst.
3 (5)
Iran måste garantera fri passage genom Hormuzsundet och ett fritt luftrum i regionen.
Irans framtid måste bestämmas av det iranska folket. EU har en viktig roll i att stå upp för en bättre framtid för Iran och det iranska folkets strävan efter att deras mänskliga rättigheter, inklusive yttrande- och mötesfrihet, ska respekteras och att deras legitima krav hörsammas.
Regeringen har fördömt Irans attacker mot grannländer i Mellanöstern. Det är viktigt att EU fortsatt visar solidaritet och stöd för våra regionala partner som är under attack. De har en nyckelroll i att främja regional stabilitet. Regeringen verkar för att EU ska föra en nära dialog med länderna i regionen kring utvecklingen och hur vi kan optimera vårt stöd, och välkomnar det informella utrikesministermöte som hölls virtuellt mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) den 5 mars.
Samtidigt är det viktigt att EU står upp för folkrätten och att den ska respekteras av alla parter i konflikten. Ytterligare eskalering i regionen måste undvikas. EU måste fortsatt uppmana samtliga parter till skydd av civila.
Regeringen verkar för att EU fortsätter sina ansträngningar att hjälpa EU- medborgare i regionen konsulärt, inklusive inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism.
Regeringen ser med oro även på eskaleringen i Libanon. Regeringen uppmanar till återhållsamhet. De överenskommelser som parterna ingick i samband med vapenvilan den 24 november 2024 behöver uppfyllas.
Trots den turbulens som råder i regionen verkar regeringen för att EU driver på för att genomförandet av fredsplanen för Gaza fortsätter. Genomförandet behöver ske i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsrådsresolution 2803. EU har en viktig roll i att stå upp för vikten av palestinskt ägarskap i processen, inklusive nära samarbete med Palestinska myndigheten. EU ska också fortsatt upprätthålla pressen på Hamas. Hamas måste avväpnas och kan inte ha en roll i ett framtida styre av Gaza.
Regeringen ser med mycket stort allvar på de fortsatta begränsningar och hinder som påverkar möjligheterna att leverera humanitärt stöd i Gaza. Civilbefolkningens enorma humanitära behov kvarstår. Införseln av humanitära förnödenheter till Gaza måste upprätthållas och volymerna öka, i enlighet med
4 (5)
internationell humanitär rätt. Regeringen verkar för att påtryckningarna på Israel i denna fråga ska fortsätta, bland annat inom ramen för EU.
Med anledning av den fortsatt allvarliga utvecklingen på Västbanken anser regeringen att en återupptagen diskussion om press på Israel är nödvändig. Regeringen fortsätter att agera för nya listningar av extremistiska bosättare och för att sanktioner införs mot extremistiska israeliska ministrar.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Situationen i Mellanöstern behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 20 februari 2026 inför rådet för utrikesfrågor den 23 februari 2026.
6. Södra grannskapet
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas vidare diskutera utvecklingen av den i november 2025 antagna Medelhavspakten, ett samarbetsramverk mellan EU och partnerländerna i det Södra grannskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ser positivt på att rådet diskuterar Medelhavspakten i enlighet med EU:s rådslutsatser från 20 november 2025 och välkomnar en diskussion om hur den kan bidra till att stärka de bredare relationerna mellan EU och det Södra grannskapet.
Ett starkt partnerskap med Södra grannskapet ligger i EU:s intresse, och bidrar till kommissionens ambition att knyta dessa länder närmare EU. Konflikten i Iran och dess destabiliserande effekter på regionen understryker vikten av ett närmare samarbete för en stabil och fredlig Medelhavsregion.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Medelhavspakten och det Södra grannskapet diskuterades vid Rådet för utrikes frågor den 20 november 2025, då Rådet enades om rådslutsatser inför Medelhavspaktens antagande.
5 (5)