Kommenterad dagordning inför Miljörådet 17 mars 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:509E7A
Kommenterad dagordning rådet
2026-03-09
Klimat- och näringslivsdepartementet
Rådets möte (miljöministrarna) den 17 mars 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/631 vad gäller koldioxidstandarder för nya lätta fordon och fordonsmärkning samt om upphävande av direktiv 1999/94/EG
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt
0rdförandeskapet tagit fram ett diskussionsunderlag med frågor om målnivåerna, särskilt målet för 2035, och om förslaget att införa flexibilitet genom så kallade krediter.
Ansvarigt statsråd: Johan Britz
Förslagets innehåll: EU‑kommissionen föreslår ändrade regler för koldioxidutsläpp från lätta fordon. Kraven för nya lätta lastbilar sänks till 40 % minskning till 2030, och kravet för samtliga lätta fordon sänks till 90 % minskning till 2035. De sista 10 % kan kompenseras genom e‑bränslen, biobränslen eller lågfossilt stål tillverkat inom EU via ett kreditsystem.
Målet för 2030 ska beräknas som ett genomsnitt för 2030–2032. Tillverkare som ingår i en pool kan fortsatt beräkna sitt gemensamma genomsnitt.
Däremot får öppna pooler inte använda krediter (superkrediter, bränslekrediter eller stålkrediter) vid beräkningen av detta genomsnitt.
Små elfordon tillverkade inom EU ska premieras genom superkrediter (räknas som 1,3 fordon) till och med 2034, och kommissionen får definiera vad som räknas som EU‑tillverkning.
Reglerna för totalvikt vid testning tydliggörs, och utsläppsfria lätta lastbilar under 2 840 kg (exklusive batteri) ska omfattas.
Dessutom införs ett nytt system för fordonsmärkning, som även gäller lätta lastbilar och begagnade bilar. Det innehåller fler uppgifter, inkluderar koldioxidklasser A–G och kan frivilligt kompletteras med information om livscykelutsläpp, EU‑tillverkning och om fordonet är ett mindre elfordon.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att de nuvarande kraven på koldioxidutsläpp för nya lätta fordon från 2030 och 2035 är väl avvägda för att nå EU:s klimatmål. Dessa krav bör därför även framöver utgöra den grundläggande principen för EU:s framtida koldioxidstandarder för lätta fordon. Regeringen såg att en översyn av regelverket skulle kunna gynna den europeiska bilindustrins konkurrenskraft och därmed europeisk sysselsättning.
Eventuella undantag från huvudprincipen om nollutsläpp måste vara strikta och tydligt reglerade. Åtgärder som följer av det nya regelverket måste säkerställa verkliga och additionella utsläppsminskningar samt utformas på ett sätt som är öppet för olika tekniker och som på bästa möjliga sätt stärker europeisk konkurrenskraft. Krav som riktas mot fordonstillverkare och krav som gäller bränslen bör hållas åtskilda för att säkerställa regelverkets legitimitet. Regeringen har frågor om de föreslagna stålkrediternas effekter och förslagets inverkan på industrin behöver analyseras.
Regeringen välkomnar förslaget om en ny fordonsmärkning av lätta fordon, som inkluderar information om utsläppen under hela livscykeln och inte bara från avgasröret. Märkningen kan främja konsumenters val av klimatsmarta fordon och gynna fordonstillverkare som ställt om till miljövänliga alternativ.
Vidare ifrågasätter regeringen särskilda incitament, som superkrediter, för små elbilar tillverkade inom EU då det snedvrider konkurrensen genom att gynna
2 (8)
tillverkare av små bilar framför tillverkare av större familjebilar. För att stärka den europeiska fordonsindustrins konkurrenskraft anser regeringen att det är viktigare att skapa förutsättningar, exempelvis genom satsningar på laddinfrastruktur, forskning och innovation, än att ge särskilda incitament för endast en viss typ av EU-tillverkade fordon.
Vad gäller införande av incitament med krav på EU-tillverkning är regeringens övergripande inställning att detta bör tillämpas som en åtgärd först efter att andra visat sig otillräckliga och då vara tidsbegränsade. De bör gälla inom noggrant definierade områden där EU har ett strategiskt högriskberoende och utformas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, försämrar handelsrelationer med likasinnade partners eller leder till en administrativ börda. Vidare är det viktigt att incitament som införs utformas så att det gynnar föregångare i omställningen och gynnar svensk industris konkurrenskraft. Med dessa utgångspunkter som grund kommer regeringen att analysera kommissionens förslag om att knyta superkrediter och stålkrediter till tillverkning inom EU.
Regeringen anser att det är centralt att tillverkare som redan uppfyller gällande krav bör uppmuntras för sina tidiga satsningar. Regeringen bedömer att förslagen att beräkna 2030‑målet som ett genomsnitt för perioden 2030–2032 och att öppna pooler inte likställs med slutna pooler i huvudsak missgynnar de tillverkare som redan har gjort de nödvändiga investeringarna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i Miljö- och jordbruksutskottet den 24 februari 2026
Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget kommer att behandlas i rådsarbetsgruppen för miljöfrågor respektive i Europaparlamentet.
Faktapromemoria: 2025/26:FPM74 - Revidering av koldioxidkraven för lätta fordon och av EU:s regler om fordonsmärkning
4.Åsiktsutbyte om ansträngningar för avkarbonisering inom klimatpolitiken efter 2030
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt om EU:s klimatramverk efter 2030. Det cypriotiska ordförandeskapet har skickat ut ett diskussionsunderlag med diskussionsfrågor.
3 (8)
Ansvarigt statsråd: Johan Britz
Förslagets innehåll: Inget lagstiftningsförslag från den europeiska kommissionen föreligger ännu. Förslag till de olika delarna av klimatramverket väntas presenteras under tredje respektive fjärde kvartalet 2026. Den [5 mars] antog rådet en revidering av den europeiska klimatlagen (ECL) (förordning (EU) 2021/1119) där ett klimatmål för EU till 2040 beslutades.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar det nyligen antagna klimatmålet för EU att minska nettoutsläppen med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Regeringen verkar för att det kommande klimatramverket post-2030 utformas på ett sätt som stärker EU:s konkurrenskraft och möjliggör en kostnadseffektiv och samhällsekonomiskt effektiv omställning till klimatmålet 2040 och klimatneutralitetsmålet 2050 därefter.
Regeringen anser att utsläppshandel fortsatt bör stå i centrum i EU:s klimatramverk. EU:s utsläppshandelssystem bidrar till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och skapar en förutsägbarhet för företagen som ska ställa om. Långsiktiga och stabila regelverk för prissättning av koldioxid är en förutsättning för att investeringar i omställningen ska vara lönsamma. Vid den kommande översynen av ETS-direktivet bör det säkerställas att systemet fortsatt bidrar till EU:s klimatmål på ett kostnadseffektivt och förutsägbart sätt med ett fortsatt starkt omställningstryck för företagen.
Regeringen anser att utformandet av medlemsstatssmål, dvs. medlemsstaters andel av EU:s klimatmål, behöver gå mot en ökad konvergens. Ett kostnadseffektivt ramverk bör innehålla flexibiliteter för målens genomförande. Flexibiliteter mellan och inom sektorer bör bygga vidare på och dra lärdomar från dagens flexibiliteter.
Markanvändningssektorn (LULUCF) har särskilda egenskaper som att kolinlagring inte är permanent, att mätningar är osäkra och att upptag varierar naturligt mellan år. Detta gör att de naturliga upptagen i LULUCF skiljer sig från både utsläppsminskningar och permanenta upptag. Förväntningarna på LULUCF-sektorn behöver vara realistiska i klimatramverket post-2030, osäkerheterna behöver hanteras och samtidigt främja en hållbar, cirkulär och växande bioekonomi som bidrar till att substituera fossilt. Ramverket bör även skapa förutsättningar för en långsiktigt ökad och hållbar produktion av livsmedel.
4 (8)
Regeringen anser vidare att i klimatramverket bör tillräckliga incitament skapas för utveckling och investering i permanenta upptag, inte minst bio-CCS.
Regeringen välkomnar att den reviderade europeiska klimatlagen möjliggör att klimatmålet 2040 kan uppnås med internationella klimatinsatser i form av Parisavtalets artikel 6. Regeringen anser att artikel 6-krediter bör inkluderas i ramverket på ett sätt som bidrar till kostnadseffektivitet och förutsägbarhet och utan att urholka omställningstrycket för EU:s industri. Investeringar i artikel 6 måste värna hög kvalitet och miljöintegritet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: 2040-klimatmålet har senast varit föremål för överläggning i miljö- och jordbruksutskottet den 11 september 2025 och samråd med EU-nämnden den 31 oktober 2025.
Fortsatt behandling av ärendet: Europeiska kommissionen väntas presentera lagstiftningsförslag om EU:s utsläppshandelssystem under tredje kvartalet 2026 och lagstiftningsförslag om nationella mål och flexibiliteter under fjärde kvartalet 2026.
Faktapromemoria: 2024/25:FPM65: Förordning om revidering av europeiska klimatlagen med nytt klimatmål för EU till 2040
5.EU:s samarbete inom global miljödiplomati: Fördjupade partnerskap och vetenskapsbaserad dialog i en föränderlig geopolitisk värld
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Johan Britz
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har aviserat en diskussionspunkt om global miljödiplomati, i ljuset av det geopolitiskt förändrade världsläget. Ordförandeskapet vill se fokus för dialogen kring tre områden: hur EU kan dra nytta av sina vetenskapliga och regelmässiga styrkor mer effektivt på global nivå, hur EU kan stärka sitt strategiska arbete för att nå bättre framgång i förhandlingar samt hur EU kan använda det pågående reformarbetet FN80 för att främja effektiva strukturer och miljöåtgärder på global nivå.
Förslag till svensk ståndpunkt:
5 (8)
Regeringen välkomnar att det cypriotiska ordförandeskapet har initierat en bredare diskussion om EU:s strategiska samarbete inom global miljödiplomati.
Regeringens huvudbudskap för grön diplomati är fortsatt brådska och möjligheter, brådska utifrån vad vetenskapen konstaterar och möjligheter utifrån hur den gröna omställningen kan stärka länders ekonomier. Regeringen menar att EU i sina externa relationer bör fokusera på vilka möjligheter den gröna omställningen innebär för ökad tillväxt, jobbskapande och stärkt konkurrenskraft såväl för partnerländer som för EU och att EU står redo att stärka samarbetet med likasinnade länder.
EU kan visa på hur den gröna omställningen kan göras mer effektiv, inte minst genom att arbeta mer samlat med klimat, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi.
Regeringen menar vidare att EU fortsatt ska visa på vikten av en vetenskaplig grund för exempelvis lagstiftningsutveckling. En fördjupad vetenskaplig dialog kan också bidra till att stärka partnerskap, inte minst med näringslivet, vilket också bidrar till handlingskraft inom miljödiplomatin.
Regeringen menar att i enlighet med de diskussioner som förevarit efter UNFCCC COP30 det finns utrymme för EU att utveckla sitt arbetssätt för att säkra genomslag på COP-mötena. Regeringen konstaterar att arbetet också bör bedrivas i de tre plattformar som kompletterar klimatförhandlingarna.
I globala förhandlingsprocesser är det av vikt att EU är fortsatt drivande och visar upp en enad front och flexibilitet. EU kan hitta lierade parter i sakfrågor snarare än i regioner i en tid av geopolitisk instabilitet. Det finns också ett uppenbart behov av att generera mer klimatfinansiering för den gröna omställningen: Givarbasen måste breddas och EU behöver driva på för att fler ger mer.
Regeringen fortsätter att uttrycka stöd för generalsekreterarens mycket viktiga reforminitiativ FN80. Regeringen vill se ett relevant, samordnat och effektivt FN och det är viktigt att hela FN systemet omfattas av reformarbetet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ingen
Fortsatt behandling av ärendet: -
6 (8)
Faktapromemoria: - -
6. Rådets slutsatser om EU:s bioekonomistrategi
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslut om rådets slutsatser om EU:s bioekonomistrategi
Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren
Förslagets innehåll:
Rådets slutsatser gäller EU:s nya bioekonomistrategi – ett strategiskt ramverk för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi i EU, som presenterades den 27 oktober. Rådets slutsatser har förhandlats i miljörådet under det cypriotiska ordförandeskapet har ännu inte skickat ut slutligt förslag till rådsslutsatser.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar EU:s nya bioekonomistrategi och dess vision för 2040, i synnerhet strategins möjlighet att bidra till att fasa ut fossila resurser och energi, och till ökad konkurrenskraft. Regeringen anser att bioekonomin är central i klimatarbetet samtidigt som den bidrar med ekonomisk tillväxt,
sysselsättning, konkurrenskraft, miljönytta, regional- och landsbygdsutveckling, försörjningstrygghet och motståndskraft. Den bidrar även till minskad sårbarhet och ökad beredskap. Den cirkulära ekonomin har en central roll i bioekonomin.
Regeringen avser ställa sig bakom rådsslutsatserna under förutsättning att de ligger i linje med regeringen syn på bioekonomin.
Regeringen anser även det är viktigt att rådsslutsatserna är i linje med svenska prioriteringar som regelförenkling, kostnadseffektivitet och att strategin och dess åtgärder inte leder till ökad detaljreglering, mer administrativa bördor eller ytterligare reglering av vilka sektorer som får använda olika typer av biomassa. Det är även viktigt att skillnader mellan länder beaktas och värnas.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information i MJU den 11 december och samråd i EU-nämnden inför diskussion om EU:s bioekonomistrategi i miljörådet den 16 december. överläggning faktaPM om EU:s bioekonomistrategi ägde rum i MJU den 22 januari. Information i MJU
7 (8)
den 22 januari och samråd med EUN den 23 januari inför diskussion om rådsslutsatserna på jordbruks- och miljörådet den 26 januari.
Fortsatt behandling av ärendet: Ej aktuellt
Faktapromemoria: 2025/26:FPM51
7. Övriga frågor
7.1 Återrapportering från internationellt möte
Tolfte sessionen av plenarmötet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES-12)
Manchester, Förenade kungariket, 3–8 februari 2026 Information från ordförandeskapet och kommissionen
8 (8)