Kommenterad dagordning inför KKR 26 och 27 februari 2026 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:509451)

Kommenterad dagordning

Konkurrenskraftsrådet

2026-02-16

Klimat- och näringslivsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Utrikesdepartementet

Avdelning för handel och främjande, Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Konkurrenskraftsrådet (inre marknad och industri) den 26 februari 2026 och Konkurrenskraftsrådet (forskning och rymd) den 27 februari 2026

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Inre marknaden och industri

Lagstiftningsöverläggningar

3.Förordning om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden: ett verktyg för strategisk resiliens för små och medelstora företag och europeiska värdekedjor

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Elisabeth Svantesson

Förslagets innehåll: Vid rådsmötet väntas en riktlinjedebatt

om den Europeiska konkurrenskraftsfonden (konkurrenskraftsfonden) som ett strategiskt verktyg för ökad motståndskraft för små- och medelstora företag och europeiska värdekedjor.

Kommissionen presenterade den 16 juli 2025 ett förslag om en ny europeisk fond med syftet att öka EU:s konkurrenskraft och minska investeringsgapet

gentemot andra avancerade ekonomier. Konkurrenskraftsfonden ska samla ett antal befintliga finansieringsinstrument under ett regelverk för att mobilisera kapital för strategiska industri- och teknikprojekt. Särskild vikt läggs vid att göra konkurrenskraftsfonden attraktiv och lättillgänglig för företag och investerare, med tydliga och förenklade ansökningsprocesser samt en balans mellan marknadsbaserade verktyg (lån, garantier, investeringar) och offentliga instrument (bidrag, upphandling). Förhandlingar om konkurrenskraftsfonden pågår i en särskild rådsarbetsgrupp under Rådet för allmänna frågor (GAC).

Inför diskussionen på mötet den 26 februari har ordförandeskapet skickat ut ett underlag som fokuserar på frågor om hur konkurrenskraftsfonden kan stärka små- och medelstora företag i EU och integrera dessa i europeiska värdekedjor.

Förslaget till förordning innehåller ett antal möjliga åtgärder för att främja de små- och medelstora företagens potential att stärka EU:s konkurrenskraft. Det gäller bland annat att särskild hänsyn ska tas till små- och medelstora företags behov i genomförandet av konkurrenskraftsfonden, förbättrade och riktade rådgivningsprocesser samt möjlighet till särskilda utlysningar riktade mot små- och medelstora företag. Förslaget innehåller också ett s.k. industripolitiskt verktyg som specifikt syftar till att stärka och bygga upp europeiska värdekedjor som kan bidra till EU:s motståndskraft och ekonomiska säkerhet genom riktade ansökningsomgångar för att sammanföra leverantörer, tillverkare och innovatörer från olika medlemsstater.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens grundinställning är att det är en väl fungerande marknad som gör företag konkurrenskraftiga. För att tillvarata små- och medelstora företags möjligheter att fullt bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft krävs framför allt en välfungerande inre marknad och kapitalmarknad.

Regeringen välkomnar konkurrenskraftsfondens fokus på att främja innovativa små- och medelstora företag och betonar deras avgörande betydelse för att stärka tillväxten och välståndet i EU. Små- och medelstora företag spelar vidare en viktig roll i europeiska värdekedjor, där de fungerar som nödvändiga leverantörer, innovatörer och tillhandahållare av specialiserad kompetens och teknik.

2 (13)

Regeringen anser att stöd genom konkurrenskraftfonden bör riktas till projekt som skapar europeiskt mervärde samt främjar innovation, produktivitet och ekonomisk tillväxt, samtidigt som de hanterar marknadsmisslyckanden. Medelstilldelningen bör baseras på öppna och konkurrensutsatta utlysningar, samt kriterier som säkrar projektets kvalitet och resultat i förhållande till konkurrenskraftsfondens mål. Kriterierna bör säkra att projekt utvärderas utifrån dess innovationspotential och förmåga att locka till sig privata investeringar som inte skulle genomföras i samma omfattning eller takt utan offentlig riskdelning. Tillämpandet av mer riktade förfaranden så som förslaget om ett särskilt industripolitiskt verktyg för att främja europeiska värdekedjor bör begränsas till väl motiverade fall.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med näringsutskottet om förslaget ägde rum den 21 oktober 2025. Näringsutskottet och EU-nämnden informerades senast om förslaget i samband med Konkurrenskraftsrådets möte den 8 december 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget förhandlas i Rådet för allmänna frågor (GAC).

Faktapromemoria: Fakta-pm om EU-förslag 2025/26:FPM14 :COM(2025)

555: Förordning om inrättandet av en europeisk konkurrenskraftsfond.

Icke lagstiftande verksamhet

4. Slutsatser om strategin för konsumentpolitiken 2030

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande av rådsslutsatser.

Ansvarigt statsråd: Erik Slottner

Förslagets innehåll: Europeiska kommissionen presenterade den 19 november 2025 en ny konsumentagenda, dvs. en strategi för konsumentpolitiken i EU för de kommande fem åren. Konsumentagendan lyfter fram fyra prioriterade områden: en handlingsplan för konsumenter på den inre marknaden, digital rättvisa och konsumentskydd online, hållbar konsumtion samt tillsyn och gottgörelse. I agendan anges som en generell

3 (13)

strävan att skydda konsumenter i sårbara situationer, främja regelförenkling och minska den administrativa bördan. Konsumentagendan avser komplettera EU:s inre marknadsstrategi från maj 2025 och omfattar

24 åtgärdsförslag inom de fyra prioriterade områdena samt styrning och samarbete.

Under det cypriotiska ordförandeskapet har förslag till rådsslutsatser tagits fram. Förslaget välkomnar konsumentagendan och ger stöd åt dess fyra prioriterade områden, generella strävan och åtgärder. Den digitala miljön uppmärksammas återkommande i rådsslutsatserna och kommissionen välkomnas att föreslå en rättsakt om digital rättvisa med särskilt fokus på minderårigas behov av skydd i den digitala miljön. Vidare välkomnas en stärkt tillsyn, bl.a. genom revidering av den s.k. konsumentskyddsförordningen1, koordinerade insatser och med hjälp av AI. Slutsatserna lyfter även fram konsumentorganisationers roll och behovet av samarbete med länder utanför EU för att produkter på den inre marknaden ska vara säkra. Vidare betonas vikten av att förslag till ny lagstiftning föregås av noggranna behovs- och konsekvensanalyser. Rådsslutsatserna lyfter även fram EU:s mål om regelförenkling och vikten av att undvika onödig administrativ börda.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna lyfter fram vikten av effektiv tillsyn, regelförenkling, åtgärdande av hinder på den inre marknaden och undvikande av administrativ börda. Vidare är regeringen positiv till att rådsslutsatserna ger särskild uppmärksamhet åt den digitala miljön, AI, minderåriga konsumenter och utmaningar som följer av den ökande e- handeln från länder utanför EU. Det är också angeläget, såsom konstateras i slutsatserna, att nya lagstiftningsförslag föregås av noggranna analyser och utvärdering av möjligheterna inom befintliga regler.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i civilutskottet planeras äga rum den 19 februari 2026.

1Förordning (EU) nr 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskydds-lagstiftningen, även kallad CPC-förordningen.

4 (13)

Fortsatt behandling av ärendet: De initiativ som aviseras i konsumentagendan kommer att presenteras efterhand, bl.a. väntas två lagstiftningsförslag under sista kvartalet 2026.

Faktapromemoria: 2025/26:FPM46 Konsumentagendan – en ny strategi för EU:s konsumentpolitik

5. 2026 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraft

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Benjamin Dousa

Förslagets innehåll: Rapporten är årligt återkommande och presenterades första gången i samband med den reviderade industristrategin 5 maj 2021. I januari 2026 presenterades den sjätte upplagan. Syftet är att ge en årlig allmän översikt över utvecklingen av den inre marknaden samt vissa andra politikområden med koppling till EU:s konkurrenskraft. Rapporten redogör för arbetet kopplat till meddelandet för den inre marknaden, konkurrenskraftskompassen och den nya rena industrigiven samt innehåller rapporter om resultatet av resultattavlan för inre marknaden och konkurrenskraften samt arbetet som bedrivs i Single Market Enforcement Taskforce (SMET).

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det är av största vikt att stärka EU:s konkurrenskraft och öka produktiviteten för att möta de utmaningar vi står inför. En stärkt europeisk konkurrenskraft är även grundläggande för EU:s geopolitiska styrka. För att åstadkomma detta behövs en fördjupad inre marknad för att öka rörligheten för varor och tjänster, inte minst genom borttagande av hinder och ökad efterlevnad. Initiativ för att stärka inre marknaden bör främja förenkling, digitalisering och hållbarhet. Det är också viktigt att minska regelbördan och förenkla för företag för att stärka innovation och konkurrenskraft. Därtill arbetar regeringen för ökad öppenhet, regelbaserad handel och tecknandet av nya frihandelsavtal. Åtgärder bör även fokusera på att fördjupa EU:s kapitalmarknader och stärka förutsättningarna för forskning och innovation.

5 (13)

Regeringen välkomnar rapporten i stort som ett viktigt instrument för att följa och föreslå förbättringar gällande efterlevnaden och utvecklingen på den inre marknaden. Rapporten innehåller ett antal konkurrenskraftsindikatorer som ger en värdefull överblick över utvecklingen över tid.

Regeringen delar bilden av att det finns flertal typer av hinder på den inre marknaden som måste rivas för att främja konkurrenskraft och tillväxt. Regeringen välkomnar därför att rapporten konkretiserar och beskriver huruvida hindren för både varor och tjänster ökar eller minskar utifrån hinderslistan ”Terrible Ten”, och efterfrågar fler nyckelindikatorer inom detta område.

En stärkt efterlevnad av inre marknads-regelverket är centralt. Regeringen välkomnar att ett avsnitt om efterlevnad har lagts till rapporten, men är kritisk till det begränsade formatet den ges.

Regeringen hade önskat ett större fokus på den inre marknaden. Inför kommande årsrapporter skulle det välkomnas att det avsnittet stärks och blir ambitiösare inte minst gällande redogörelsen för medlemsländernas efterlevnad av inre marknadsregelverket. Regeringen anser att även resultattavlan för den inre marknaden kan bli ambitiösare, tydligare och mer djupgående.

Regeringen konstaterar, liksom rapporten, att det kommer att krävas stora investeringar för att möjliggöra den gröna omställningen. Regeringen anser att det fortsatt i huvudsak är privat kapital som behövs och understryker behovet av att mobilisera mer privat kapital vid sidan av offentliga investeringar. Ett förutsägbart ramverk är nyckeln till att skapa givande förutsättningar för den gröna omställningen och för att stimulera privata investeringar.

Rapporten lyfter fram att förändringar inom den globala handeln blottar sårbarheter och strategiska beroenden relaterade till värdekedjor. Det är centralt att åtgärder som syftar till att minska våra högriskberoenden ska vara tydligt motiverade utifrån säkerhetsintresset, riktade och välavvägda samt föregås av konsekvensanalyser och inte utformas i protektionistiska syften. Regeringen välkomnar att kommissionen tydligt slår fast att processen med att diversifiera värdekedjorna fortsatt bör vara företagsdriven då företagen själva har bäst kunskap om sina svagheter och alternativ. Det är positivt att

6 (13)

kommissionen lyfter fram betydelsen av frihandelsavtal och andra partnerskap som ett sätt att minska beroenden.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Ej aktuellt

Faktapromemoria: Ej aktuellt

6.Krisplaner för industriell resiliens: uppföljning av handlingsplanerna för Europas stålindustri, fordonsindustri och kemiska industri inom ramen för given för en ren industri

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Handlingsplanerna för stål och metall, fordonsindustrin och kemiindustrin har lämnats som meddelanden av kommissionen under 2025. Ordförandeskapet önskar diskutera om planerna är ändamålsenliga i ljuset av den senaste utvecklingen i branscherna och aktuella lagstiftningsförslag.

Förslag till svensk ståndpunkt: För att EU ska kunna bedriva en effektiv politik inom konkurrenskraft, klimat och inre säkerhet är det centralt att de frågor som tas upp i handlingsplanen för stål och metaller adresseras.

Regeringen är därför positiv till att handlingsplanen har lagts fram.

Kemiindustrin är en central del av EU:s industriella struktur samt avgörande för omställningen till klimatneutralitet och cirkularitet. Produktionsvolymerna har samtidigt fallit markant sedan år 2021 och återhämtningen är svag. Mot denna bakgrund bör målet med handlingsplanen vara att stärka konkurrenskraften och minska onödig administration utan att försvaga skyddet för hälsa, klimat och miljö.

Fordonsindustrins långsiktiga konkurrenskraft i en allt hårdare global konkurrens behöver stärkas, vilket även kommissionen tydligt signalerar i sin handlingsplan från mars 2025. För att lyckas med omställningen anser

7 (13)

regeringen att lagstiftning och klimatmål behöver gå hand i hand med möjliggörande faktorer, vilket fordonspaketet från den 16 december 2025 bidrar till.

Regeringen anser att det är viktigt att stärka konkurrenskraften genom regelförenkling, en fördjupad inre marknad och undanröja handelshinder samt säkerställa att nya hinder inte införs. Frihandelsavtal och handel med likasinnade partnerländer kan underlätta diversifieringen av värdekedjor, vilket i sin tur kan stärka både motståndskraft och den ekonomiska säkerheten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Ej aktuellt

Faktapromemoria: Ej aktuellt

7. Övriga ärenden

a) EU:s strategi om bioekonomi

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren.

Förslagets innehåll: EU-kommissionen avser informera om EU:s nya bioekonomistrategi – ett strategiskt ramverk för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi i EU, som presenterades den 27 november 2025. Strategin fokuserar på fyra områden: skala upp innovationer och investeringar, bygga nya ledande marknader för bio-baserade material och teknologier, säkerställa hållbar tillgång till biomassa över hela värdekedjan, samt att nyttja globala möjligheter.

8 (13)

Forskning

Lagstiftningsöverläggningar

8.Horisont Europa-paketet: ramprogrammet för forskning och innovation 2028–2034

a)Ramprogrammet och dess regler för deltagande och spridning

b)Särskilt program för genomförande av Horisont Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Förslagets innehåll: Vid rådsmötet väntas en riktlinjedebatt om förhandlingarna kring kommissionens förslag till nästa forsknings- och innovationsprogram, Horisont Europa, inom den kommande långtidsbudgeten (MFF 2028–2034).

Förhandlingarna om Horisont Europa (2028–2034) inleddes i forskningsarbetsgruppen i juli 2025 och väntas pågå åtminstone till slutet av 2027. Diskussionerna omfattar bland annat frågor om excellens, programmets styrning och medlemsstaternas inflytande i prioriteringsprocessen, förenkling av regler, forskningssäkerhet, hantering av dual-use och försvarsrelaterad forskning samt kopplingar till den nya Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF). Förhandlingarna har gjort framsteg inom områden som Excellent Science och Innovation, men flera strategiska frågor återstår att lösa där medlemsstaternas positioner skiljer sig åt i förhållande till kommissionens förslag. Som alltid gäller principen att inget är klart förrän allt är klart.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att programmet fortsatt bör främja högsta vetenskapliga kvalitet genom att excellens utgör det centrala urvalskriteriet. Resurser måste fördelas så att grundforskning, tillämpad forskning och innovation främjas. Satsningar på forskningsinfrastrukturer av högsta kvalitet, effektiv administration och inkluderande processer är avgörande för brett deltagande.

Regeringen understryker vikten av att främja vetenskapsdiplomati genom internationella samarbeten som bygger tillit och stärker Europas roll globalt.

9 (13)

Horisont Europa ska bidra med lösningar för hela samhället och verka för långsiktig hållbarhet, resiliens och innovation.

Regeringen ser generellt positivt på att samla flera EU-program i ett ramverk, samtidigt som en separat forskningsbudget bibehålls för Horisont Europa i ett separat program. Regeringen anser att överlapp mellan olika EU-program ska undvikas genom ändamålsenlig styrning och att Horisont Europa fortsatt präglas av excellens. Det är angeläget att EU:s medlemsländer ges vederbörligt inflytande över arbetsprogrammen inom Horisont Europa, vilket underlättar effektiv samverkan mellan europeiska och nationella och regionala forskningssatsningar och att fler svenska aktörer ges goda förutsättningar att delta

Regeringen anser att det är viktigt att tillgodose en effektiv samordning mellan konkurrenskraftsfonden och andra EU-program. Kopplingen mellan konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa behöver analyseras vidare, bl.a. när det gäller att hantera projekt med fokus på försvar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om förslaget till Horisont Europa ägde rum i utbildningsutskottet den 16 september 2025, samt den 25 november 2025. Samråd i EUN ägde rum den 26 september samt den 5 december 2026.

Faktapromemoria: 2025/26:FPM19

Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget förhandlas i

Konkurrenskraftsrådet, forskning.

9. Kol- och stålforskningsfonden

a)Rådets beslut om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Anta en allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

10 (13)

Förslagets innehåll: RFCS är EU:s forskningsfond för kol och stål som sedan 2002 finansierar forskning och innovation med fokus på hållbarhet, energieffektivitet och minskade utsläpp. Med en årlig budget på cirka 111 miljoner euro är fonden ett viktigt verktyg för den gröna omställningen och den rättvisa övergången i kolregioner.

Den 10 december 2025 lade kommissionen fram ett reformpaket som föreslog större och mer omfattande utlysningar fram till 2030, varefter fonden skulle avslutas och fasas in i andra EU-program, framför allt Horisont Europa. Förslaget omfattade även ett höjt budgettak på 200 miljoner euro samt nya medfinansieringsnivåer, upp till 70 % ersättning från fonden för industrin och upp till 100 % ersättning från fonden för akademi och små och medelstora företag, samt förenklade regler och bättre samordning med andra EU-program.

Under förhandlingarna i rådet har medlemsstaterna drivit på för att fonden inte ska upphöra redan 2030. I den senaste kompromisstexten föreslås därför att RFCS ska fortsätta till 2034, vilket innebär en förlängd och mer gradvis omställning innan en framtida integration i den bredare EU-finansieringsstrukturen.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att förslaget om att förlänga och reformera RFCS är positivt och bör stödjas, då det stärker forskning och innovation i linje med EU:s klimatmål.

Regeringen välkomnar att utfasningsperioden av den nuvarande strukturen förlängs till 2034 istället för 2030 så de nya strukturerna kopplade till Horisont Europa har hunnit sätta sig.

Regeringen anser att förenklingar och synergier med andra EU-program är viktiga för att undvika dubbelarbete och öka effekterna. Samtidigt är det viktigt att beakta att många EU-program, såsom Horisont Europa och Europeiska konkurrenskraftsfonden är föremål för förhandling inom ramen för nästa fleråriga budgetramverk.

Regeringen konstaterar att förslaget är kostnadsneutralt för medlemsstaterna eftersom finansiering sker via fondens egna tillgångar.

11 (13)

Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet i stort ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom förslaget.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om förslaget till forskningsfonden för kol och stål ägde rum i utbildningsutskottet den 3 februari 2026.

Faktapromemoria: -

Fortsatt behandling av ärendet: Rådet fattar beslut med parlamentets samtycke.

Icke lagstiftande verksamhet

9. (fortsättning) Kol- och stålforskningsfonden

b)Rådets beslut om antagande av forskningsprogrammet för Kol och stålforskningsfonden, om de fleråriga tekniska riktlinjerna för detta program, om de fleråriga ekonomiska riktlinjerna för förvaltning av tillgångar i Kol- och stålforskningsfonden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Anta en allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Den 10 december 2025 lade kommissionen fram ett reformpaket som föreslog större och mer omfattande utlysningar fram till 2030, varefter fonden skulle avslutas och fasas in i andra EU-program, framför allt Horisont Europa. Förslaget omfattade även ett höjt budgettak på 200 miljoner euro samt nya medfinansieringsnivåer, upp till 70 % för industrin och 100 % för akademi och små och medelstora företag, samt förenklade regler och bättre samordning med andra EU-program.

12 (13)

Under förhandlingarna i rådet har dock medlemsstaterna drivit på för att fonden inte ska upphöra redan 2030. I den senaste kompromisstexten föreslås därför att RFCS ska fortsätta till 2034, vilket innebär en förlängd och mer gradvis omställning innan en framtida integration i den bredare EU-finansieringsstrukturen.

Regeringen välkomnar att utfasningsperioden av den nuvarande strukturen förlängs till 2034 istället för 2030 så de nya strukturerna kopplade till Horisont Europa har hunnit sätta sig.

Regeringen konstaterar att förslaget är kostnadsneutralt för medlemsstaterna eftersom finansiering sker via fondens egna tillgångar.

Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom förslaget.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om förslaget till forskningsfonden för kol och stål ägde rum i utbildningsutskottet den 3 februari 2026.

Faktapromemoria: -

Fortsatt behandling av ärendet: Rådet fattar beslut med parlamentets samtycke.

13 (13)