Kommenterad dagordning rådet
2026-10-05 SB2026/
Statsrådsberedningen
Kansliet för allmänna rådet och Coreper 1
Allmänna rådets möte den 13 oktober 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.(Ev.) A-punkter
Lagstiftande verksamhet
3.Den fleråriga budgetramen 2028–2034
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag för den fleråriga budgetramen för perioden 2028–2034. Kommissionen argumenterar för att EU behöver en mer ambitiös budget som är enklare, mer strategisk och resultatinriktad för att möta aktuella och framtida utmaningar kopplade till säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och digitalisering. Budgetramen föreslås innehålla färre rubriker och finansieringsprogram, samt mer harmoniserade regelverk för att underlätta för individer, företag och förvaltningar att hitta och få tillgång till finansieringsmöjligheter.
Volymmässigt innebär förordningsförslaget en budgetram för perioden 2028–2034 som totalt omfattar åtaganden om 1 763 miljarder euro i 2025 års priser, motsvarande 1 985 miljarder euro i löpande priser, vilket beräknas
motsvara 1,26 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI) på grundval av aktuella prognoser. Kommissionen föreslår att budgetramen ska bestå av fyra övergripande rubriker: 1) Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, 2) Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet, 3) Europa i världen och 4) Administration.
Den 11 juni presenterade det cypriotiska ordförandeskapet ett kompromissförslag, en så kallad förhandlingsbox. Förslaget innehåller endast mindre minskningar av volymen som uppgår till 1 730 miljarder euro i 2025 års priser vilket motsvarar 1,23 procent av EU:s BNI. I förhållande till kommissionens förslag är det en minskning av budgeten med 2 procent. Den föreslagna strukturen med fyra rubrikerna behålls men moderniseringen försvagas då de största neddragningarna – 4 procent i förhållande till kommissionens förslag – görs i rubrik 2 och rubrik 3.
Irländska ordförandeskapet avser att presentera en reviderad förhandlingsbox, vilken ska ligga till grund för diskussionen i allmänna rådet den 13 oktober och Europeiska rådet den 15-16 oktober.
Förslag till svensk ståndpunkt:
När det gäller den fleråriga budgetramen vill regeringen se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten i linje med den överlagda ståndpunkten.
Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast och den svenska avgiften ska hållas nere. Utgiftsvolymen måste minska och nödvändiga korrigeringsmekanismer förnyas. Som andel av BNI ska EU:s budget för reguljära utgifter fortsatt uppgå till omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.
Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på
2 (13)
andra områden, framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.
EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde. Regeringen anser att EU:s budget ska inriktas på insatser som stärker Europas konkurrenskraft, säkerhet, motståndskraft och beredskap. Regeringen välkomnar därför förslagets inriktning på en budget med större fokus på säkerhet och försvar samt konkurrenskraft där en ny konkurrenskraftsfond föreslås.
Regeringen ser positivt på förslagets tydliga budskap om vikten av ett starkt stöd till Ukraina. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det kan inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.
Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre rubriker, program och specialinstrument. Detta är en inriktning som ger bättre förutsättningar för synergieffekter och skalfördelar samt minskad risk för överlapp mellan olika program. Detsamma gäller för möjligheterna att omprioritera inom budgetramen när nya behov uppstår.
Regeringen anser att flexibilitet i första hand bör tillgodoses genom tillräckliga marginaler av icke-allokerade medel under bindande budgetram. Regeringen anser att det ska finnas tydliga och förutsägbara incitament för omprioriteringar och att återförda förfallna medel från tidigare år inte bör användas för att finansiera nya eller oväntade behov. Regeringen välkomnar mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden.
En viktig prioritering för regeringen är att EU-stöd enbart ska utbetalas till medlemsstater som respekterar rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag om att EU-medel som tillhandahålls genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska vara underkastade förhandskrav för uppfyllande av EU:s värden i form av respekt för rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna och att tillämpningen föreslås omfatta också den gemensamma jordbrukspolitiken och unionsstöden till inre säkerhet, gränsförvaltning och migration.
Regeringen anser att viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och excellens ska värnas. Det är viktigt att tilldelning av medel sker på ett
3 (13)
öppet och konkurrensutsatt sätt. Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter. Regeringen är vidare emot ny gemensam upplåning.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med finansutskottet ägde rum 18 september 2025 om förslagen till förordningen om den fleråriga budgetramen 2028–2034, egna medels-beslutet, och förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande.
Samråd med EU-nämnden skedde 11 juli 2025 inför allmänna rådets möte den 18 juli, 17 oktober inför allmänna rådets möte den 21 oktober, 14 november inför rådsmötet den 17 november, 12 december inför rådsmötet den 16 december, 20 februari 2026 inför rådsmötet den 24 februari, 13 mars inför rådsmötet den 17 mars, 22 maj inför rådsmötet den 26 maj, 12 juni inför rådsmötet 16 juni, 10 juli inför rådsmötet 14 juli, samt 18 september inför rådsmötet 22 september.
Statsministern samrådde även med EU-nämnden 17 december inför Europeiska rådets möte den 18–19 december, 18 mars inför Europeiska rådets möte den 19–20 mars, 22 april inför informellt möte med stats och regeringschefer den 23–24 april, och 17 juni inför Europeiska rådets möte den 18 juni.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förslagen förhandlas på olika nivåer i rådsstrukturen. Ansvarig rådsformation är allmänna rådet. Det avgörande beslutet fattas av Europeiska rådet som diskuterat frågan vid sina möten den 18 december 2025 och 18–19 juni 2026. Frågan diskuterades också under Europeiska rådets informella möte i april 2026. Frågan väntas återkomma till såväl allmänna rådets som Europeiska rådets dagordningar flera gånger under hösten.
Faktapromemoria:
2025/26:FPM3
4 (13)
4.Övrig fråga: Omnibus förenklingspaket, lägesuppdatering
Informationspunkt
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Vid mötet väntas irländska ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar. Det rör information om överenskommelse i trilog och teknisk granskning för Omnibus IV om en ny definition om små och medelstora företag, gemensamma specifikationer och digitalisering, Omnibus V om försvarsupphandling, och Omnibus VI om kemikalier. Vidare förväntas information om förhandlingarna om allmän riktlinje i rådet för resterande sex paket. Det gäller Omnibus VII om digitala, VIII om miljö, IX om fordon och X om foder- och livsmedel, XI på skatteområdet och XII om energiprodukter.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Omnibuspaketen om regelförenkling har tidigare behandlats i EU-nämnden 12 september 2025, 17 oktober 2025, 19 juni 2026, 10 juli 2026, och senast 18 september inför möten i allmänna rådet.
Fortsatt behandling av ärendet:
Det irländska ordförandeskapet väntas återrapportera om omnibusförhandlingarna till ministrarna återkommande i samband med möten i allmänna rådet under hösten.
Faktapromemoria:
2024/25:FPM25 Förslag till ändringar av förordningen om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM-förordningen)
2024/25:FPM26 Ändring i förordningen om InvestEU
5 (13)
2024/25:FPM44 Förenklingspaket för den gemensamma jordbrukspolitiken
2024/25:FPM47 Förslag till Omnibus IV om digitalisering och gemensamma specifikationer
2024/25:FPM49 Förenklingspaketet Omnibus IV Small mid-caps 2024/25:FPM58 Omnibuspaket om försvarsberedskap 2024/25:FPM67 Omnibuspaket om kemikalier
2025/26:FPM45 Omnibus VII; regelförenklingar på det digitala området
2025/26:FPM63 Omnibuspaket om förenkling av administrativa bördor i EU:s miljölagstiftning
2025/26:FPM65 Förslag om regelförenkling (omnibus) gällande motorfordon
2025/26:FPM72 Omnibuspaket om livsmedel och foder
2025/26:FPM102 Omnibus XII: Förenkling och bättre användning av digitala alternativ för energi- och däckmärkning
2025/26:FPM106 Omnibus XI; regelförenklingar på skatteområdet
Icke lagstiftande verksamhet
5.Förberedelser inför Europeiska rådets möte 15-16 oktober 2026:
a)Slutsatser
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
6 (13)
Förslagets innehåll:
Allmänna rådet ska förbereda Europeiska rådets möte den 15–16 oktober 2026. Slutsatserna väntas fokusera på konkurrenskraft, Ukraina, den fleråriga budgetramen, situationen i Mellanöstern, säkerhet och försvar, migration och utvidgning.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred i Ukraina. En fredsuppgörelse behöver vara baserad på folkrätten, inklusive FN-stadgan, och respektera Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende samt värna europeisk säkerhet.
Regeringen driver fortsatt på för ett ökat, starkt och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt. Regeringen arbetar för att EU ska öka trycket på Ryssland genom ytterligare sanktioner och andra åtgärder, däribland mot energiexport och skuggflottan, i syfte att begränsa den ryska statens inkomster. De immobiliserade ryska centralbankstillgångarna borde användas till stöd för Ukraina. Regeringen verkar för framsteg i Ukraina och Moldaviens EU-anslutningsprocess, inklusive att resterande förhandlingskluster öppnas så snart som möjligt.
Regeringen ser med oro på att situationen i Hormuzsundet förblir olöst mer än ett halvår efter konfliktens början. Regeringen uppmanar parterna att visa återhållsamhet och fullt ut engagera sig i diplomatiska ansträngningar för att nå en långsiktig lösning. Fri sjöfart genom Hormuzsundet i enlighet med folkrätten måste återupprättas. Iran kan aldrig tillåtas utveckla kärnvapen eller hota säkerheten i regionen och i väst.
Regeringen ser allvarligt på den fortsatt kritiska humanitära situationen i Gaza och understryker vikten av att fredsplanen för Gaza genomförs, i enlighet med folkrätten. Hamas måste avväpnas och Israel måste dra sig tillbaka från Gaza. Gaza och Västbanken behöver återförenas under en reformerad Palestinsk myndighet utan inflytande från Hamas. Israel måste, i enlighet med folkrätten, säkerställa obehindrat, säkert och varaktigt humanitärt tillträde till Gaza. EU:s tryck gentemot Israel att ändra sitt agerande måste intensifieras, inte minst mot bakgrund av den oroväckande utvecklingen på Västbanken avseende bosättningsexpansion och ökat bosättarvåld.
7 (13)
Regeringen anser att EU-utvidgningen är en strategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet, demokrati och välstånd. Att utvidgningsprocessen är meritbaserad är centralt för processens trovärdighet. Genomförandet av grundläggande reformer, framför allt kopplat till EU:s fundamentala värden, måste utgöra grunden för fördjupat samarbete. Rättsstatsreformer och anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är grundbultar i EU:s krav på kandidatländerna.
Regeringen driver på för att Ukraina och Moldavien ska få öppna samtliga förhandlingskluster så fort som möjligt. Regeringen stödjer samtidigt Albaniens och Montenegros framsteg mot EU-medlemskap.
Regeringen anser att nästa generations anslutningsavtal bör innehålla robusta skyddsåtgärder för att värna EU:s värden, grundläggande rättigheter och att det lojala samarbetet inom EU respekteras. För att en utvidgning ska kunna ske med bibehållen besluts- och problemlösningsförmåga behöver även EU genomföra anpassningar av institutioner och politikområden. Regeringen bedömer att nödvändiga anpassningar av EU:s institutionella system kan och bör genomföras utan fördragsändringar.
Regeringen verkar fortsatt för att stärka den gemensamma europeiska försvarsberedskapen mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen välkomnar att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet och konstaterar fortsatt att det är viktigt att arbetet inom EU är medlemsstatsdrivet samt att det bidrar till det arbete som bedrivs inom Nato.
Det är även välkommet att migration fortsatt står högt på Europeiska rådets dagordning. EU behöver stärka och hitta nya former för samarbetet med tredjeländer för att öka och effektivisera återvändandet. Regeringen kommer vidare fortsatt verka för en mycket restriktiv viseringspolitik gentemot ryska turistresenärer och personer med kopplingar till de ryska väpnade styrkorna.
Den geopolitiska och geoekonomiska osäkerheten ökar behovet av ett enat och handlingskraftigt EU som fortsätter driva på i konkurrenskraftsarbetet. Med anledning av detta är det viktigt att slutsatserna från Europeiska rådet den 19–20 mars 2026 samt One Europe, One Market-deklarationen från den 24 april 2026 följs upp med konkreta åtgärder, inte minst för att riva hinder på den inre marknaden. Arbetet med att riva hinder drivs främst genom arbetet med Terrible Ten, vilket behöver intensifieras.
8 (13)
Parallellt drivs också arbetet för en öppen och regelbaserad handel samt för en ökad diversifiering, bland annat genom tecknandet av nya frihandelsavtal. Ensidiga beroenden har skapat säkerhetspolitiska risker, särskilt inom områden som kritiska råvaror och känsliga tekniker, och dessa behöver hanteras snabbt, strategiskt och samordnat så att vi kan bemöta de hot som riktas mot oss.
Höga energipriser är ett strukturellt problem för Europas konkurrenskraft och regeringen anser att de underliggande orsakerna bör lösas utan att kompromissa med målet om nettonollutsläpp 2050. EU är alltför beroende av fossila bränslen och bör därför fokusera på utfasningen av fossil energi.
Regeringen anser att stärkt konkurrenskraft förutsätter att EU:s energipolitik i högre grad utgår ifrån vad som krävs för att öka elektrifieringen och möta efterfrågan på fossilfri el. Regeringen anser också att konkurrenskraften kan främjas genom att minska onödig detaljreglering som motverkar innovation och genom kostnadseffektiva lösningar i energiomställningen.
Regeringen välkomnar att kommissionen, i ljuset av Europeiska rådets övergripande vägledning, föreslagit en översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) som nu förhandlas i rådet. Regeringen anser att översynen behöver säkerställa ett ambitiöst EU ETS som effektivt och förutsägbart bidrar till att EU som helhet når klimatmålet till 2040. En lägre ambition skulle innebära att en större del av 2040-målet behöver uppnås i de övriga sektorerna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Slutsatserna har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Fortsatt behandling av ärendet:
Statsministern kommer samråda med EU-nämnden inför mötet i Europeiska rådet 15-16 oktober 2026.
b)Gemensam deklaration om EU:s lagstiftningsprioriteringar 2026 och vägkartan One Europe, One Market, lägesrapport
Informationspunkt
9 (13)
Förslagets innehåll:
Den gemensamma förklaringen för prioriteringar av lagstiftning syftar till att underlätta planeringen av arbetet, och stärka samarbetet, mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Förklaringen ligger i linje med vad som angetts i kommissionens arbetsprogram 2026 och den diskussion som fördes i frågan vid allmänna rådets möte den 17 november.
Färdplanen Ett Europa, en marknad tar avstamp i Europeiska rådets slutsatser från den 19 mars 2026, i vilka ledarna lanserade agendan ”Ett Europa, en marknad”, som ska genomföras under 2026 om möjligt och senast i slutet av 2027. Färdplanen består av fem pelare: regelförenkling, en bättre integrerad inre marknad, handel, sänkta energipriser och utfasning av fossila bränslen, och den digitala- och AI-omställningen. I bilagan listas ett antal nyckelförslag som de tre institutionerna åtar sig att prioritera. Färdplanen signerades av kommissionen, rådet och Europaparlamentet den 24 april, i marginalen till det informella toppmötet på Cypern.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026 godkändes av rådet den 16 december och behandlades i EU-nämnden den 13 november och 12 december 2025. Lägesuppdatering kring den gemensamma deklarationen om EU:s lagstiftningsprioriteringar 2026 och vägkartan One Europe, One Market var även uppe i EU-nämnden den 12 juni 2026.
6.Unionens värden i Ungern/Artikel 7, lägesrapport
Informationspunkt
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Den 12 september 2018 antog Europaparlamentet ett motiverat förslag till rådet om att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget mot Ungern. Europaparlamentet ansåg att situationen på ett antal identifierade områden i Ungern sammantaget utgör ett systemhot mot de värden som anges i artikel
10 (13)
2 i EU-fördraget och utgör en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter dessa värden. Hittills har nio utfrågningar av Ungern hållits i rådet, den senaste i oktober 2025.
Den nya ungerska regeringen gav på allmänna rådet 16 juni 2026 en lägesuppdatering om sin reformagenda, det som redan hade gjorts och det som skulle göras kring oberoende domstolar, korruption, medier och civilsamhället. Överlag framstår nu utvecklingen kring unionens värden i Ungern som positiv. På allmänna rådet 13 oktober 2026 ska europeiska kommissionen och den ungerska regeringen ge ytterligare en lägesuppdatering om arbetet med unionens värden i Ungern.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar Ungerns ambitioner och redan vidtagna åtgärder och ser fram emot ytterligare information och konkretisering. Regeringens avsikt är att uttrycka fortsatt stöd för inslagen linje och samtidigt understryka vikten av reformerna är långsiktiga och respekterar unionens värden.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Frågan om unionens värden i Ungern inom ramen för artikel 7-förfarandet behandlades senast i EU-nämnden den 12 juni 2026 inför allmänna rådet den 16 juni 2026.
Fortsatt behandling av ärendet:
Arbetet med artikel 7-förfarandet fortsätter tills det att det aktivt avslutas. Det är brukligt att varje ordförandeskap har antingen en utfrågning eller en lägesuppdatering på ett möte i allmänna rådet under sin ordförandeskapsperiod.
7.Rådsslutsatser om demokratiskt deltagande samt samhällelig och lokal resiliens
Godkännande
Ansvarigt statsråd:
Parisa Liljestrand
11 (13)
Förslagets innehåll:
Det irländska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om inkluderande demokratiskt deltagande samt samhällelig och lokal resiliens. Rådsslutsatserna tas fram som en del av pelare tre i den europeiska demokratiskölden (faktapromemoria 2025/26:FPM42) och behandlar demokratisk motståndskraft och olika centrala aspekter såsom rättsstatens principer, grundläggande fri- och rättigheter, förtroendet för offentliga institutioner, det civila samhällets roll, och vikten av fria och oberoende medier.
I rådsslutsatserna betonas att åtgärder som stärker det demokratiska deltagandet, t.ex. genom att motverka strukturella hinder för deltagande, bidrar till ökad demokratisk motståndskraft, vilket är angeläget i dagens geopolitiska kontext med en alltmer komplex informationsmiljö. Rådsslutsatserna lyfter även fram vikten av att främja en levande samhällsdebatt, god medie- och informationskunnighet, goda och långsiktiga villkor för det civila samhället, mediemångfald och ett högt valdeltagande.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom godkännandet av rådsslutsatserna.
Regeringen välkomnar rådsslutsatserna som tagits fram av det irländska ordförandeskapet som en uppföljning av meddelandet om en europeisk demokratisköld. Regeringen stödjer arbetet inom området som utgår från ett långsiktigt och tvärsektoriellt perspektiv för att stärka demokratiska institutioner och processer med full respekt för yttrande- och informationsfrihet. Regeringen understryker i detta sammanhang vikten av att det fortsatta genomförandet av initiativen i meddelandet ses som en del i arbetet med att upprätthålla respekten för unionens värden, inklusive rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Regeringen ser positivt på att fokus i första hand ligger på genomförandet av befintlig lagstiftning. Det är även viktigt att det pågående arbetet bedrivs på ett sätt som främjar ett effektivt resursutnyttjande och minimerar risken för onödig duplicering mellan olika strukturer inom rådet och kommissionen, inklusive olika expert- och arbetsgrupper.
12 (13)
Regeringen framhåller att initiativ på EU-nivå ska genomföras med full respekt för medlemsstaternas olika förhållanden och system och inte gå utöver EU:s befogenheter.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i riksdagen.
13 (13)