Kommenterad dagordning FAC handel 21 november 2024
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FB8DC
Kommenterad dagordning rådet
2024-11-08
Utrikesdepartementet
Avdelning för handel och främjande, Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad
Möte i Rådet för utrikes frågor (handel) den 21 november 2024
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.EU:s framtida handelspolitik med fokus på pågående och avstannade förhandlingar
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa
Förslagets innehåll: Rådet förväntas ha en framåtblickande diskussion om EU:s handelspolitik, med särskilt fokus på frihandelsförhandlingar.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen verkar för en fri, hållbar och regelbaserad handel som tillsammans med en väl fungerande inre marknad bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Det politiska omvärlds- och säkerhetsläget visar på behovet av motståndskraftiga värdekedjor och strategiska partnerskap. Tillgång till globala marknader är avgörande för att svenska och europeiska företag ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga.
Det multilaterala regelbaserade handelssystemet med WTO i sin kärna skapar förutsägbarhet och lika villkor för alla länder, stora som små. Regeringen anser att därför det är centralt att EU fortsätter visa ledarskap i WTO-förhandlingar och reformer.
Regeringen verkar också för att EU ska komma vidare i pågående frihandelsförhandlingar och slutföra förhandlingar som befinner sig i slutfasen.
Regeringen anser det angeläget att EU:s relationer med viktiga tillväxtmarknader, inte minst i Asien, stärks och att EU behöver underlätta för europeiska företag att öka sin närvaro på dessa marknader. Regeringen verkar för att EU ska avsluta förhandlingarna om associeringsavtal med Mercosur respektive Mexiko, och förhandlingarna om frihandelsavtal med Indonesien respektive Australien. Regeringen stödjer också frihandelsförhandlingarna med länder som Indien, Thailand och Filippinerna.
Regeringen lyfter vikten av en aktiv handelsagenda och att EU för en effektiv, balanserad och samstämmig handelspolitik. Policykoherens inom EU:s olika politikområden är av vikt för att värna EU:s trovärdighet gentemot globala partners. Regeringen välkomnar att förslag på ny EU- lagstiftning föregås av konsekvensanalyser som även beaktar externa effekter av lagstiftningen, inklusive på handelspolitiken.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: En bred diskussion om EU:s framtida handelspolitik hölls på FAC Handel den 30 maj. Frågan behandlades i Näringsutskottet den 23 maj och i EU-nämnden den 24 maj.
4.Handelsrelationerna med USA
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa
Förslagets innehåll: Rådet förväntas diskutera den senaste utvecklingen i handelsrelationen mellan EU och USA. Diskussionen kan komma att påverkas av utfallet i det amerikanska presidentvalet den 5 november, inklusive förväntansbilden av kommande administrations handelspolitik.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige och USA har mycket goda relationer allmänt och ett stort handels- och investeringsutbyte. Då USA utgör en av de största och mest dynamiska marknaderna i världen, bidrar handels- och investeringsrelationerna med landet till att Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga stärks.
2 (3)
EU och USA har en av de allra viktigaste globala ekonomiska relationerna. Dessa kännetecknas av ett omfattande handelsutbyte, betydande investeringsflöden och samarbete för att harmonisera regler och standarder för att förenkla handeln, bland annat genom den transatlantiska dialogen i handels- och teknikrådet (TTC). Europeiskt och svenskt välstånd är beroende av ett regelbaserat handelssystem och fungerande globala ekonomiska flöden. USA spelar i detta sammanhang en central roll. Ett fortsatt dynamiskt handels- och investeringsutbyte och ett bibehållet marknadstillträde till USA är centralt för EU och Sverige.
Regeringen anser att EU och USA bör fortsätta ansträngningarna för att lösa utestående handelsrelaterade frågor. Det inkluderar att ingå ett särskilt arrangemang om stål och aluminium (Global Arrangement on Sustainable Steel and Aluminium, GSA) och därigenom kunna möjliggöra ett tillbakadragande av de, för tillfället pausade, amerikanska tullarna på området. En annan viktig fråga handlar om att förhandla fram ett avtal om kritiska mineral (Critical Minerals Agreement, CMA). Regeringen anser därtill att EU och USA bör förenkla handeln med grön teknik, ett område med omfattande ekonomisk potential. Samarbetet inom TTC bör stärkas för att bidra till framsteg inom dessa områden och andra viktiga strategiska frågor i gränssnittet mellan handel, teknik och säkerhet.
Sammantaget är en god och dynamisk transatlantisk handelsrelation en central prioritering för regeringen. EU bör driva en ambitiös och framåtblickande linje i förhållande till den amerikanska administrationen för att utveckla den ekonomiska relationen och stärka handels- och investeringsutbytet med USA, liksom samarbetet om bland annat framväxande teknik och tillgång till kritiska råmaterial. EU och USA bör arbeta för att på sikt få till stånd ett frihandelsavtal.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: EU:s handelsrelationer med USA diskuterades på FAC handel den 27 november 2023. Frågan behandlades i Näringsutskottet den 23 november samt i EU-nämnden den 24 november.
3 (3)