Kommenterad dagordning
2026-09-28
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 9 oktober 2026
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 24 september 2026.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Paketet för marknadsintegration och tillsyn
a)Direktivet om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
b)Förordningen om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
c)Förordningen om slutgiltig avveckling
-Beslutspunkt
Rådet väntas behandla kommissionens förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn. Ordförandeskapets ambition är att rådet ska anta en allmän riktlinje på mötet.
Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 3 juli 2026. Överläggning med finansutskottet ägde rum den 5 februari 2026 och information till finansutskottet gavs den 16 juni 2026.
Den 4 december 2025 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn. Förslaget är en del av arbetet med spar- och investeringsunionen.
Lagstiftningspaketet består av ett meddelande och tre rättsakter som i sin tur innebär ändringar i ett stort antal rättsakter på finansmarknadsområdet. Ändringarna syftar till att minska fragmentering på de europeiska kapitalmarknaderna, undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och främja innovation.
Kommissionen föreslår ändringar för att undanröja existerande hinder för gränsöverskridande verksamhet och för att främja gränsöverskridande investeringar inom områdena kapitalförvaltning, handel och efterhandel.
Vidare föreslår kommissionen ändringar i tillsynsstrukturen, bland annat att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) får tillsynsansvar för finansiella infrastrukturföretag med en viss storlek eller nivå av gränsöverskridande verksamhet. Företagen som berörs är operatörer av handelsplatser, värdepapperscentraler och centrala motparter samt leverantörer av kryptotjänster. Kommissionen föreslår även en stärkt roll för Esma när det gäller uppdraget att verka för likvärdig tillsyn i medlemsstaterna. Till följd av Esmas nya uppgifter föreslås ändringar av myndighetens styrning och finansiering.
Slutligen, vad gäller att främja innovation, föreslår kommissionen bland annat en utvidgning av EU:s pilotregim för blockkedjeteknik. Kommissionen föreslår också ändringar för att uppnå teknikneutralitet i ett antal regelverk på finansmarknadsområdet.
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26:FPM54.
Det pågår intensiva förhandlingar i rådet om lagstiftningspaketet med ambitionerna om att slutföra förhandlingarna till slutet av 2026. De stora frågorna i förhandlingarna rör bland annat förslagets omfattning, det vill säga vilka bolag som ska omfattas av Esmas tillsyn, det nationella inflytandet i styrningen av Esma och hur samarbetet ska fungera mellan Esma och de berörda nationella myndigheterna. Regeringens bedömning är att förhandlingen hittills över lag har gått i en positiv riktning för Sveriges del.
2 (14)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar fortsatt arbete för att stärka EU:s kapitalmarknader. Regeringen instämmer med kommissionen att nuvarande regelverk och tillsynsstruktur medför vissa utmaningar, exempelvis för gränsöverskridande verksamhet. Regeringen anser dock fortsatt att nationella initiativ, särskilt gällande hushållens direkta och indirekta sparande, kommer att vara mest avgörande för att stärka EU:s kapitalmarknader.
Lagstiftningspaketet är omfattande och i vissa delar långtgående. Regeringen välkomnar ambitionen att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och investeringar.
För regeringen är det centralt att det finnas tillfredsställande processer för budgetkontroll och ansvarsutkrävande och att det nationella inflytandet i Esma säkerställs. Vidare måste formerna för samarbete och informationsutbyte mellan Esma och nationella myndigheter klargöras, särskilt vid krishantering av centrala motparter. Därtill måste ansvarsfördelning mellan nationell och EU-nivå tydliggöras, inte minst när aktörer lyder under både EU-reglering och nationella krav. Det krävs även förståelse för lokala marknader och praxis, både vad gäller risker och särdrag som exempelvis den svenska självregleringen. Slutligen är det viktigt att reformerna som helhet är kostnadseffektiva, minskar administrativ börda i linje med regelförenklingsagendan och värnar välfungerande nationella modeller.
Regeringen kan ställa sig bakom ett kompromissförslag som ligger i linje med detta.
4.Övriga frågor
a) Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
-Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
3 (14)
Icke lagstiftande verksamhet
5.Rapport om banksektorns konkurrenskraft
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera kommissionens meddelande om banksektorns konkurrenskraft.
Det aktuella meddelandet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Finansutskottet fick information om frågan den 16 juni 2026. En faktapromemoria skickades till riksdagen den 8 september.
Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande om spar- och investeringsunionen, vilket bland annat inkluderande aviseringar av kommande initiativ på området. Ett av de initiativ som annonserades var en bedömning av EU:s banksystem, inklusive banksektorns konkurrenskraft.
Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen ett meddelande om konkurrenskraften i EU:s banksektor, med åtgärder för att stärka den inre marknaden för banktjänster. Syftet är att skapa en mer integrerad, effektiv och konkurrenskraftig banksektor, med målet att stärka EU:s ekonomi och finansiera tillväxt, innovation och strategiska prioriteringar.
Meddelandet innehåller beskrivningar av kommande reformförslag för att i) främja integrationen på den inre marknaden för banktjänster,
ii)genomföra de internationella standarderna för banktillsyn med hänsyn till europeiska särdrag och iii) minska komplexiteten i regelverket. Det handlar i huvudsak om reformer av EU:s kapitaltäckningsregelverket för banker och riktade reformer av reglerna för bankkrishantering. Vidare beskrivs reformåtgärder av bankernas rapporterings- och offentliggörandekrav samt samspelet mellan olika lagstiftningsnivåer och koordineringen mellan ansvariga myndigheter och institutioner. Därtill lyfter meddelandet att det kommer krävas en förändring hos lagstiftare, tillsynsmyndigheter och branschaktörer i synen på balansen mellan risktagande och finansiell stabilitet.
Kommissionen avser att presentera konkreta lagförslag under första kvartalet 2027.
Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26:FPM112.
4 (14)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens arbete med att stärka den inre marknaden för banktjänster och med att se över ändamålsenligheten i EU:s bankregelverk. Regelverket är alltför komplext och väl avvägda förenklingsåtgärder kan underlätta och öka transparensen för myndigheter och bransch.
Regeringen betonar vikten av ett stabilt och motståndskraftigt finansiellt system, med tillräckliga och användbara resurser i bankerna som kan dämpa negativa konsekvenser av oväntade störningar. Detta är en förutsättning för långsiktig tillväxt och för bankernas förmåga att över tid förse hushåll och företag med krediter och andra tjänster, även vid ekonomiska nedgångar.
Regeringen kommer att ta ställning till respektive förslag då de presenteras.
6.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 3 juli 2026. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 december 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
EU:s finansiella stöd spelar en avgörande roll i det externa stödet till Ukraina. Under 2025 tillhandahöll EU 18,1 miljarder euro i lån som en del av G7-överenskommelsen om stöd till Ukraina. Hittills har även närmare 30 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten, varav 2,8 miljarder euro under 2026. Därtill har 14,9 miljarder euro betalats ut från
5 (14)
EU:s stödlån om 90 miljarder euro för 2026–2027. Lånet syftar till att möta två tredjedelar av Ukrainas uppskattade finansiella och militära behov under perioden och finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på finansmarknaden för EU:s räkning och garanteras av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket i EU-budgeten. Av de utbetalade medlen har 11,7 miljarder euro gått till militärt stöd och 3,7 miljarder euro till budgetstöd.
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar fortsatt för ett ökat, starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd från EU till Ukraina. Stöd till Ukraina bör ses som en investering i Europas och Sveriges säkerhet. Ett otillräckligt stöd idag riskerar att medföra avsevärt högre kostnader i framtiden.
Regeringen välkomnar därför arbetet med att genomföra EU:s stödlån om 90 miljarder euro till Ukraina.
Regeringen verkar fortsatt för att de immobiliserade ryska tillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
6 (14)
7.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senaste den 25 augusti 2026.
Europaparlamentets och rådets förordning RRF trädde i kraft den 19 februari 2021 och utgör den centrala delen av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU. Sedan den 1 mars 2023 har faciliteten även en central roll i genomförandet av REPowerEU.
Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.
Samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet och under genomförandeperioden har ett stort antal revideringar av planerna godkänts. RRF befinner sig nu i sin avslutande genomförandefas. Enligt regelverket skulle samtliga milstolpar och mål vara uppfyllda senast den 31 augusti 2026 och medlemsstaterna ska lämna sina sista betalningsansökningar senast den 30 september 2026. Kommissionen ska därefter genomföra återstående bedömningar och utbetalningar ska göras senast den 31 december 2026.
Den 21 september hade totalt 440 miljarder euro betalats ut till medlemsstaterna. Av dessa är 272,5 miljarder euro i bidrag och 167,5 miljarder euro i lån. Totalt återstår cirka 130 miljarder euro att betala ut.
Den 31 augusti 2026 godkände kommissionen Sveriges sista betalningsansökan. Sverige har därmed uppfyllt samtliga milstolpar och mål i återhämtnings- och resiliensplanen och den sista utbetalningen väntas innan slutet av oktober 2026.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar informationen om genomförandet av RRF.
7 (14)
8.Den europeiska planeringsterminen 2026: tillvaratagna erfarenheter
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera lärdomar från den europeiska planeringsterminen 2026 och kommande års process.
Samråd med EU-nämnden om den europeiska planeringsterminen har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 3 juli 2026.
Den europeiska planeringsterminen är ett ramverk för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken inom EU. Ramverket innefattar bland annat EU:s finanspolitiska regler, men också makroekonomisk övervakning och riktlinjer för sysselsättningspolitiken.
Vid rådsmötet den 9 oktober 2026 väntas diskussionen fokusera på hur terminen ska organiseras kommande år, givet lärdomar från årets process. Diskussionen sker årligen och syftar till att förbättra processen. Under de senaste åren har diskussionen handlat om att processen blivit tidspressad till följd av att EU:s nya finanspolitiska ramverk trätt i kraft.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att planeringsterminen bör fokusera på att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser samt främja hållbar inkluderande ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader.
Regeringen menar att terminens trovärdighet förbättras genom ett konsekvent och transparent genomförande av regelverket.
Slutligen understryker regeringen vikten av att värna rådets roll och kompetensfördelning för de olika rådskonstellationerna i den multilaterala övervakningen inom ramen för planeringsterminen.
8 (14)
9.Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning
a)Medelfristig finans- och strukturpolitisk plan: rådets rekommendation
b)Nationell undantagsklausul: rådets rekommendation
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta en rekommendation om Tjeckiens nya medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk. Rådet väntas även anta en rekommendation om att utöka den nationella undantagsklausulen för Grekland.
Den aktuella rekommendationen har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om rekommendationen för Tjeckiens första medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan ägde rum 17 januari 2025. Samråd med EU-nämnden om rekommendationen om att öppna den nationella undantagsklausulen för Grekland ägde rum 3 juli 2025. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, inklusive om Sveriges plan, den 29 april 2025.
Tjeckiens medelfristiga plan
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk ska medlemsstaterna bland annat ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik nettoutgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning.
Planerna lämnas in till kommissionen som bedömer huruvida den nettoutgiftsbana som medlemsstaten presenterat i planen uppfyller ramverkets krav på att budgetunderskott och offentlig skuld hålls inom, eller sätts på en bana mot, referensvärdena på högst 3 procent av BNP i budgetunderskott och högst 60 procent av BNP i offentlig skuld på medelfristig sikt. Baserat på detta rekommenderar rådet en nettoutgiftsbana till medlemsstaten.
Rådet antog Tjeckiens rekommenderade nettoutgiftsbana den 21 januari 2025. Därtill antog rådet i juli 2025 en rekommendation om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Tjeckien. Den 15 december 2025 tillträdde en ny regering i Tjeckien. Som en följd av detta lämnade Tjeckien in en ny medelfristig plan i juni 2026 och i juli 2026 presenterade kommissionen sitt förslag till rådsrekommendation för Tjeckien nya nettoutgiftsbana.
9 (14)
Kommissionen bedömer att Tjeckiens nettoutgiftsbana lever upp till kraven i regelverket.
I rekommendationen välkomnar rådet Tjeckiens plan och rekommenderar Tjeckien att hålla nettoutgiftstakten inom banan.
Utökning av den nationella undantagsklausulen för Grekland
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk kan en medlemsstat begära en aktivering av den nationella undantagsklausulen om det råder exceptionella omständigheter utanför landets kontroll vilka har en stor påverkan på medlemsstatens offentliga finanser, förutsatt att landets medelfristiga skuldhållbarhet inte äventyras.
Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen, som en del av ReArm Europe-planen, ett meddelande där de föreslog en koordinerad och temporär aktivering av den nationella undantagsklausulen i syfte att stödja en permanent höjning av medlemsstaternas nationella försvarsutgifter. Enligt förslaget skulle en aktivering möjliggöra en avvikelse från landets finanspolitiska åtagande, den så kallade nettoutgiftsbanan på upp till 1,5 procent av BNP under fyraårsperioden. Greklands begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen för försvarsutgifter antogs av rådet i juli 2025.
Den 3 juni 2026 presenterade kommissionen ytterligare ett meddelande, där de föreslog en utökning av den nationella undantagsklausulen. Förslaget innebär att medlemsstaterna även kan inkludera vissa energiåtgärder med syfte att minska EU:s fossilberoende. Högst 0,3 procent av BNP årligen och 0,6 procent av BNP kumulativt fram till 2028 kan allokeras till energiåtgärder.
Hittills har totalt 18 medlemsstater aktiverat den nationella undantagsklausulen för försvar. Grekland är den första medlemsstaten som begärt en utökning för energiåtgärder.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
10 (14)
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationen om Tjeckiens nettoutgiftsbana.
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationerna om att utöka den nationella undantagsklausulen för Grekland.
10.Internationella möten
a) Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 31 augusti – 1 september 2026
-Informationspunkt
Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 31 augusti – 1 september 2026.
Samråd med EU-nämnden om EU:s gemensamma positioner inför G20- mötet ägde rum den 3 juli 2026.
Vid G20-mötet, som ägde rum i Asheville i USA, representerades EU av ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB). Vid mötet diskuterades bland annat utsikter för och risker i den globala ekonomin, globala ekonomiska obalanser, internationella skuldfrågor, finansmarknadsfrågor och arbete för att stärka konsumenters finansiella förmåga.
b)Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 15 oktober och IMF:s och Världsbankens årsmöten
i)EU:s mandat vid G20
ii)Uttalande till Internationella monetära och finansiella kommittén
-Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer den 15 oktober 2026. Rådet ska även fastställa EU:s gemensamma uttalande inför mötet i Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) den 17 oktober 2026.
11 (14)
De aktuella ärendena har inte behandlats i riksdagen tidigare. Information till finansutskottet och utrikesutskottet om IMF:s och Världsbankens årsmöten planeras till den 8 oktober 2026.
G20-mötet och IMFC-mötet kommer äga rum i Bangkok, Thailand, i samband med IMF och Världsbankens årsmöten 2026.
I såväl utkastet till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet som utkastet till EU:s gemensamma uttalande inför IMFC-mötet konstateras att högre energipriser, handelspolitiska spänningar och osäkerhet på grund av krig och konflikt, både i Mellanöstern och Rysslands invasionskrig i Ukraina, påverkar den globala ekonomin negativt. Stigande inflationstryck och räntor globalt väntas verka åtstramande på global tillväxt framgent. EU betonar även vikten av väl avvägda åtgärder mot stigande globala obalanser.
I EU:s gemensamma uttalande till IMFC-mötet betonas vidare vikten av att fortsätta stödja Ukraina, liksom betydelsen av IMF:s stöd till Ukraina. Även vikten av att Ukraina deltar i förhandlingar om sin egen säkerhet understryks. Därtill betonar EU bland annat vikten av effektiva klimatåtgärder och grön omställning, inklusive som centrala inslag för att stärka ekonomisk resiliens och konkurrenskraft. Även det pågående arbetet med att slutföra IMF:s sextonde kvotöversyn och effektiv internationell skuldhantering lyfts fram.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom både utkastet till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s gemensamma uttalande inför IMFC- mötet.
11.Slutsatser om klimatfinansiering inför FN:s klimatkonferens 2026 (COP31) (Antalya den 9–20 november 2026)
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om internationell klimatfinansiering inför den 31:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP31), som äger rum i Antalya, Turkiet den 9–20 november 2026.
12 (14)
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om miljörådets slutsatser inför COP31 planeras till den 9 oktober 2026.
EU:s övergripande förhandlingsmandat inför COP31 fastställs genom slutsatser i miljörådet. Ekofinrådet godkänner därutöver slutsatser som avser internationell klimatfinansiering specifikt, vilka kompletterar EU:s förhandlingsmandat från miljörådet.
Rådsslutsatserna innehåller EU:s viktigaste prioriteringar och åtaganden gällande klimatfinansiering samt vilka förväntningar EU har på andra länder.
I utkastet till slutsatser uttrycker EU ett starkt stöd för genomförandet av Parisavtalet. I slutsatserna betonas även stöd för genomförande av det nya målet för klimatfinansiering som beslutades vid COP29. Vidare understryks behovet av att fler länder bidrar med klimatfinansiering och att globala finansiella flöden ställs om, i linje med Parisavtalets artikel 2.1c. Därtill framhålls vikten av att använda offentliga medel på ett effektivt sätt bland annat genom att öka mobiliseringen av privat kapital. I slutsatserna konstateras vidare att internationell offentlig finansiering fortsatt är avgörande för särskilt utsatta länder och samhällen. Även multilaterala utvecklingsbankers viktiga roll lyfts fram.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.
12.Övriga frågor
a) Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster
-Informationspunkt
Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.
EU-nämnden fick senast information om genomförandet av EU-rättsakter på finansmarknadsområdet den 6 mars 2026.
13 (14)
EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de rättsakter som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis om hur medlemsstaterna genomför aktuella EU- rättsakter på finansmarknadsområdet.
För Sveriges del är en stor andel av direktiven antingen bekräftat införlivade av kommissionen, alternativt införlivade enligt Sverige och under granskning av kommissionen. För de återstående direktiven har Sverige inte kommunicerat om införlivande av dessa till kommissionen ännu.
14 (14)