Kommenterad dagordning Ekofinrådets möte den 17 februari 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:509304
Kommenterad dagordning
2026-02-09
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 17 februari 2026
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 6 februari 2026. Sedan dess har information tillkommit om följande revidering i dagordningen: dagordningspunkt 11 ska beslutas som A-punkt.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Spar- och investeringsunionen: tilläggspensionspaketet
a)Direktivet om ändring av direktiven (EU) 2016/2341 och (EU) 2016/97 vad gäller stärkandet av ramen för tjänstepensioner
b)Förordningen om ändring av förordning (EU) 2019/1238 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt)
-Diskussionpunkt
Rådet väntas få en presentation av kommissionens lagförslag på pensionsområdet, med möjlighet till diskussion.
Överläggning med finansutskottet om de aktuella lagförslagen ägde rum den 5 februari 2026. Överläggning med finansutskottet om kommissionens meddelande om spar- och investeringsunionen ägde rum den 22 april 2025.
Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande om spar- och investeringsunionen, vilket bland annat inkluderade aviseringar av kommande initiativ på olika områden.
I meddelandet pekar kommissionen bland annat på behovet av att förbättra EU-medborgares framtida pensioner och mobilisera pensionssparande på kapitalmarknaderna. Det senare kan bidra till målet att förbättra finansieringsmöjligheterna inom EU och därigenom stärka EU:s konkurrenskraft.
Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25 FPM33.
Den 20 november presenterade kommissionen ett paket på pensionsområdet. I paketet ingår bland annat ändringar av andra tjänstepensionsdirektivet och EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).
När det gäller det andra tjänstepensionsdirektivet föreslår kommissionen bland annat att tillsynen över tjänstepensionsinstitut i högre grad fokuserar på kostnader, avkastning och skalfördelar för att öka avkastningen. Kommissionen vill även att instituten ska kunna ta högre risk i sina investeringar och öka transparensen kring underpresterande institut.
Ändringarna i förordningen om en paneuropeisk privat pensionsprodukt syftar till att göra PEPP-produkten till ett mer attraktivt och tillgängligt alternativ för både sparare och pensionsleverantörer. Bland annat föreslås att arbetsgivare ska kunna ansluta anställda till ett PEPP-sparande automatiskt.
Förslagen beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26 FPM50.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslag som syftar till att öka storleken på EU:s kapitalmarknader och stärka medlemsstaternas pensionssystem. Därtill är det positivt att sparande och investeringar nu tydligare står i fokus.
EU:s reglering av tjänstepensionsinstitut måste ta hänsyn till de nationella pensionssystemen och andra nationella särdrag. Pensionssystemen är nära kopplade till andra nationella system och regelverk, till exempel för socialförsäkring, skatt och arbetsmarknad. Regelverket bör därför fortsatt ge
2 (10)
utrymme för nationell anpassning. För Sveriges del är det särskilt viktigt att den svenska modellen med kollektivavtalade tjänstepensioner skyddas.
Regeringen förespråkar proportionerliga och ändamålsenliga regelverk som beaktar såväl administrativ börda för såväl myndigheter som företag som att det rör sig om långsiktiga åtaganden i syfte att skapa stabila och trygga pensioner.
Sverige bör verka för att tillsynen av regelverken är effektiv, relevant och har en välavvägd och tydlig ansvarsfördelning mellan nationella och europeiska tillsynsmyndigheter.
4.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
5.EU:s budget
Rådets rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för 2024
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en rekommendation till Europaparlamentet om att kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av EU-budgeten för 2024.
Överläggning med finansutskottet om den aktuella rekommendationen ägde rum den 3 februari 2026. Samråd med EU-nämnden om revisionsrättens årsrapport ägde rum den 5 december 2025. Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, Hans Lindblad, presenterade revisionsrättens årsrapport för EU-nämnden och finansutskottet den 4 november 2025.
Enligt fördraget om EU:s funktionssätt ska Europaparlamentet, på rekommendation av rådet, bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens
3 (10)
genomförande. Ansvarsfrihetsprövningen sker varje år och baseras främst på revisionsrättens årsrapport om genomförandet av EU:s budget.
I årsrapporten för 2024 godkänner revisionsrätten EU:s räkenskaper, som bedöms ge ”en sann och rättvisande bild” av EU:s finansiella ställning. Samtidigt konstaterar revisionsrätten att betalningarna innehåller för många fel. För 2024 uppskattar revisionsrätten den övergripande felprocenten i de granskade utbetalningarna till 3,6 procent, vilket är lägre än 2023 (5,6 procent) men fortfarande över väsentlighetsgränsen på 2 procent.
Revisionsrätten gjorde även ett uttalande med avvikande mening om kostnadernas laglighet och korrekthet, och ett uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Sverige har sedan EU-inträdet drivit att EU-budgeten ska vara effektiv och återhållsam och att det ska finnas en god kontroll av EU-medlen. De senaste tre åren har Sverige röstat nej till rekommendationen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen fäster stor vikt vid att EU-medel som hanteras av kommissionen, övriga EU-institutioner och medlemsstaterna förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt.
Regeringen anser att Sverige bör rösta nej till rådets rekommendation, då det är allvarligt att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan kritik för alla delar av budgeten. Ett flertal av revisionsrättens iakttagelser medför dessutom att EU-budgetens exponering för olika risker ökar.
Regeringen anser vidare att utkastet till rådets rekommendation inte fullt ut återspeglar revisionsrättens rapport. Regeringen föreslår därför att Sverige, tillsammans med likasinnade medlemsstater, lämnar in ett skriftligt uttalande som bifogas rekommendationen.
6.Slutsatser om budgetriktlinjerna för 2027
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om riktlinjer för EU:s årsbudget för 2027.
4 (10)
De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Varje år godkänner rådet slutsatser inför den kommande årsbudgetprocessen. Slutsatserna syftar till att tydliggöra rådets vägledande principer och prioriterade områden för EU:s årsbudget, inför att kommissionen ska presentera sitt budgetförslag för kommande år. Även Europaparlamentet tar fram riktlinjer inför att kommissionen tar fram sitt budgetförslag. Kommissionen väntas presentera sitt förslag till årsbudget för 2027 i juni.
I utkastet till rådsslutsatser betonas bland annat vikten av att beakta Europeiska rådets slutsatser från den 1 februari 2024 och särskilt delarna som rör hanteringen av räntebetalningarna för NextGenerationEU-lånet och det fortsatta stödet till Ukraina, som också befästes i samband med Europeiska rådets slutsatser från den 18 december 2025. Rådet framhåller vikten av en återhållsam och realistisk budget, med tillräckliga marginaler till budgetramstaken för att hantera oförutsedda utgifter samtidigt som budgeten tillhandahåller tillräckliga resurser för att säkerställa genomförandet av EU:s program.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser för arbetet med årsbudgeten för 2027.
7.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionpunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 januari 2026. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 december 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har
5 (10)
huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 27 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten, varav cirka 10,6 miljarder euro under 2025. Under 2025 tillhandahöll även EU 18,1 miljarder euro i lån till Ukraina som en del av G7-överenskommelsen om stöd till Ukraina.
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande. Finansieringsbehoven för de kommande två åren är akuta och betydande.
Vid Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025 enades EU:s stats- och regeringschefer om inriktningen för ett nytt stöd om 90 miljarder euro i form av lån till Ukraina. Den 14 januari 2026 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket i linje med överenskommelsen.
Det nya stödet syftar till att möta landets finansiella och militära behov under perioden 2026–2027. Det ska finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på finansmarknaden för EU:s räkning och garanteras av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket i EU-budgeten (s.k. headroom). Vidare ska räntekostnaderna subventioneras av EU och Ukraina endast behöva återbetala lånet när Ryssland betalat krigsskadestånd. Målsättningen är att utbetalningar till Ukraina ska påbörjas från och med april 2026.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina.
6 (10)
Regeringen välkomnar kommissionens lagstiftningspaket för att genomföra Europeiska rådets överenskommelse om nytt stöd till Ukraina för 2026– 2027 och verkar för att stödet kommer på plats så snart som möjligt.
Ukraina befinner sig mitt i ett krig och landets behov kan komma att ändras beroende på krigets utveckling. Regeringen anser därför att det är viktigt att stöd till Ukraina är flexibelt och utgår från landets behov samt att det täcker både budgetära och militära behov. Gällande lånekostnaderna anser regeringen att dessa i första hand ska finansieras inom den befintliga budgetramen och först om detta inte är möjligt genom ett nytt specialinstrument.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
8.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en ändring av rådets genomförandebeslut för Litauens återhämtnings- och resiliensplan.
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 januari 2026.
Genomförandebeslutet för Litauens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023, den 8 oktober 2024 och den 20 juni 2025.
Den 19 december 2025 lämnade Litauen in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till drygt 3,8 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 5 procent av Litauens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 69 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera
7 (10)
åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att digitalisera sjukvården och främja grön innovation. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder och lägga till en ny åtgärd.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslaget till ändring av rådets genomförandebeslut för Litauens plan.
9.Den europeiska planeringsterminen 2026
rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna en rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet för 2026.
Samråd med EU-nämnden om utkastet till rekommendation ägde rum den 5 december 2025.
Den 25 november 2025 publicerade kommissionen sitt höstpaket som bland annat innehåller ett utkast till rekommendation för den ekonomiska politiken i euroområdet för 2026.
Rekommendationen syftar till att ge euroländerna vägledning i den ekonomiska politiken. I 2026 års rekommendation uppmanas euroländerna att samordna sin ekonomiska politik, följa sina nationella nettoutgiftsbanor, hantera flaskhalsar inom försvarsindustrin, genomföra sina återhämtnings- och resiliensplaner, stärka arbetsmarknaden, den inre marknaden och eurons internationella roll, främja utvecklingen av spar- och investeringsunionen samt bevara finansiell stabilitet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt.
8 (10)
10.Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning: försvarsfinansiering
Rådets rekommendation om tillåtelse för Österrike att avvika från de maximala ökningstakterna för nettoutgifter
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en rekommendation om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Österrike, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av stabilitets och tillväxtpakten har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 17 januari 2026. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk den 29 april 2025.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk kan en medlemsstat begära en aktivering av den nationella undantagsklausulen om det råder exceptionella omständigheter utanför landets kontroll vilka har en stor påverkan på medlemsstatens offentliga finanser, förutsatt att landets medelfristiga skuldhållbarhet inte äventyras. En aktivering tillåter medlemsstaten att under en begränsad period avvika från sitt finanspolitiska åtagande – den så kallade nettoutgiftsbanan i landets medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan – som rådet sedan tidigare ställt sig bakom.
Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande där de föreslog en koordinerad och temporär aktivering av den nationella undantagsklausulen i syfte att stödja en permanent höjning av medlemsstaternas nationella försvarsutgifter. Aktivering möjliggör en avvikelse från nettoutgiftsbanan på upp till 1,5 procent av BNP under en fyraårsperiod.
Den 11 december 2025 ansökte Österrike om en aktivering av den nationella undantagsklausulen. Kommissionen föreslår att rådet ska anta rekommendationen om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Österrike.
Tidigare har 16 medlemsstater aktiverat den nationella undantagsklausulen. Dessa är Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Kroatien,
9 (10)
Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationen om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Österrike.
Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
11.Slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet
- Beslutspunkt
Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.
10 (10)