Kommenterad dagordning Ekofinrådets möte den 12 juni 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50BFE5
Kommenterad dagordning
2026-06-04
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 12 juni 2026
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 28 maj 2026. Sedan dess har information tillkommit om följande revidering i dagordningen: dagordningspunkt 3 har strukits.
1.Godkännande av dagordningen
2.Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Paketet om tobaksbeskattning
a)Rådets direktiv om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobak
b)Rådets direktiv vad gäller allmänna regler för punktskatt på tobak
Punkten har strukits från dagordningen.
4.Förordningen om en utvidgning av CBAM:s tillämpningsområde till varor i senare led och om åtgärder mot kringgående
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en allmän riktlinje om ändringar av förordningen om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM).
Det aktuella förslaget har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 19 februari 2026 och den 4 juni 2026.
Som en del av Fit for 55-paketet presenterade kommissionen den 14 juli 2021 ett förslag till en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen och den 17 maj 2023 trädde förslaget i kraft. Syftet med CBAM är att det ska skydda mot koldioxidläckage för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
CBAM-förordningen beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM133.
Den 17 december 2025 presenterade kommissionen ett förslag till ändringar av CBAM-förordningen i syfte att stärka CBAM:s effektivitet och funktion i att motverka koldioxidläckage.
I förslaget föreslår kommissionen att tillämpningsområdet ska utvidgas till att gälla vissa nedströms varor som innehåller sådana stål- och aluminiumprodukter som omfattas av den nuvarande CBAM-förordningen och som löper stor risk för koldioxidläckage. Totalt är det cirka 180 varukoder som omfattas, det handlar bland annat om produkter som används i tunga maskiner och i fordonskomponenter men också vissa hushållsprodukter som till exempel kylskåp.
Förslaget innehåller därutöver bestämmelser som syftar till att minska risken för kringgående av CBAM. Bland annat föreslås att även processkrot som insatsvara ska omfattas. Därutöver föreslår kommissionen ändringar för att göra det enklare att redovisa faktiska utsläppsvärden vid import av elektricitet.
Ändringsförslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26:FPM61.
I det aktuella kompromissförslaget har ytterligare cirka 200 varukoder, utöver kommissionens förslag, inkluderats. I övrigt är förslaget i stort i linje med kommissionens förslag.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag.
2 (13)
För att EU ska kunna bedriva en effektiv klimatpolitik är det centralt att CBAM är ett verkningsfullt skydd mot koldioxidläckage. Regeringen är därför positiv till att CBAM-förordningens tillämpningsområde utvidgas till vissa nedströms varor i syfte att minska risken för koldioxidläckage. Regeringen anser att bedömningen av risken för koldioxidläckage som utgångspunkt ska vara objektiv och transparent. Regeringen är även positiv till regler som minskar risken för kringgående av regelverket. Det är dock viktigt att nyttan i form av ökat skydd mot koldioxidläckage och minskad risk för kringgående vägs mot en ökad administrativ börda för företag och myndigheter. Det är även viktigt att CBAM-förordningen fortsatt är förenlig med WTO-regelverket.
5.Paketet för marknadsintegration och tillsyn
a)Direktivet om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
b)Förordningen om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
c)Förordningen om slutgiltig avveckling
-Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera kommissionens lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn.
Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 29 april 2026. Överläggning med finansutskottet ägde rum den 5 februari 2026.
Den 3 december 2025 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn. Förslaget är en del av arbetet med spar- och investeringsunionen.
Lagstiftningspaketet består av ett meddelande och tre rättsakter som i sin tur innebär ändringar i ett stort antal rättsakter på finansmarknadsområdet. Ändringarna syftar till att minska fragmentering på de europeiska kapitalmarknaderna, undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och främja innovation.
För det första föreslår kommissionen ändringar för att undanröja existerande hinder för gränsöverskridande verksamhet och för att främja
3 (13)
gränsöverskridande investeringar inom områdena kapitalförvaltning, handel och efterhandel.
Vidare föreslår kommission ändringar i tillsynsstrukturen, bland annat att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) får tillsynsansvar för finansiella infrastrukturföretag med en viss storlek eller nivå av gränsöverskridande verksamhet. Företagen som berörs är operatörer av handelsplatser, värdepapperscentraler och centrala motparter. Samtliga leverantörer av kryptotjänster föreslås omfattas av centraliserad tillsyn. Kommissionen föreslår även en stärkt roll för Esma när det gäller uppdraget att verka för likvärdig tillsyn i medlemsstaterna. Till följd av Esmas nya uppgifter föreslås ändringar av myndighetens styrning och finansiering.
Slutligen, i syfte att främja innovation, föreslår kommissionen bland annat en utvidgning av EU:s pilotregim för blockkedjeteknik. Kommissionen föreslår också ändringar för att uppnå teknikneutralitet i ett antal regelverk på finansmarknadsområdet.
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26:FPM54.
Det pågår intensiva förhandlingar i rådet om lagstiftningspaketet. I bland annat slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19 mars uppmanas rådet och EU-parlamentet att slutföra förhandlingarna till slutet av 2026. På mötet den 12 juni väntas rådet följa upp diskussionen som ägde rum den 5 maj där inriktningen var på förslagets omfattning och Esma:s styrning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar fortsatt arbete för att stärka EU:s kapitalmarknader. Regeringen instämmer med kommissionen att nuvarande regelverk och tillsynsstruktur medför vissa utmaningar, exempelvis för gränsöverskridande verksamhet. Regeringen anser dock fortsatt att nationella initiativ, särskilt när det kommer till hushållens direkta och indirekta sparande, kommer att vara mest avgörande för att stärka EU:s kapitalmarknader.
Det aktuella lagstiftningspaketet är omfattande och i vissa delar långtgående. Regeringen välkomnar ambitionen att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och investeringar. Vad gäller förslagen om centraliserad tillsyn är det centralt att det finns tillfredsställande processer för budgetkontroll och ansvarsutkrävande och att det nationella inflytandet i
4 (13)
Esma säkerställs. Regeringen ser också ett behov av att formerna för samarbete och informationsutbyte mellan Esma och nationella myndigheter klargörs, särskilt när det gäller krishantering av centrala motparter, och att ansvarsfördelningen är tydlig mellan nationell och EU-nivå, inte minst när aktörer är föremål för både EU-reglering och nationella krav. Därtill krävs förståelse för lokala marknader och praxis, både vad gäller risker och särdrag som exempelvis den svenska aktiemarknadens självreglering.
Det är vidare viktigt att reformerna som helhet är kostnadseffektiva, minskar administrativ börda i linje med regelförenklingsagendan och värnar välfungerande nationella modeller.
6.Övriga frågor
a) Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
-Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
7.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 29 april 2026. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 december 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
5 (13)
EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 27 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten, varav cirka 10,6 miljarder euro under 2025. Under 2025 tillhandahöll även EU 18,1 miljarder euro i lån som en del av G7- överenskommelsen om stöd till Ukraina.
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.
Vid Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025 enades EU:s stats- och regeringschefer om inriktningen för ett nytt stöd om 90 miljarder euro i form av lån till Ukraina. Den 14 januari 2026 presenterade kommissionen ett förslag på lagstiftningspaket i linje med överenskommelsen och paketet antogs den 23 april 2026.
Det nya stödet syftar till att möta landets finansiella och militära behov under perioden 2026–2027. Det ska finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på finansmarknaden för EU:s räkning och garanteras av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket i EU-budgeten (så kallat headroom). Vidare ska räntekostnaderna subventioneras av EU och Ukraina ska endast behöva återbetala lånet när Ryssland betalat krigsskadestånd. Den 28 maj 2026 godkände Ukrainas parlament låneavtalet med kommissionen och utbetalningar väntas påbörjas i juni.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina.
Regeringen välkomnar därför att de nödvändiga stegen för att genomföra EU:s stöd till Ukraina för 2026–2027 färdigställts och att utbetalningarna ska påbörjas inom kort.
6 (13)
Regeringen verkar även fortsatt för att de immobiliserade ryska tillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
8.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Polens, Portugals, Slovakiens och Spaniens återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 29 april 2026.
Reviderat genomförandebeslut för Belgiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Belgiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 10 december 2024, den 18 februari 2025, den 11 mars 2025, den 20 juni 2025, den 8 juli 2025 och den 13 november 2025.
Den 20 mars 2026 lämnade Belgien in en åttonde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till drygt 5 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Belgiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 39 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förbättra systemet för energistöd samt att utveckla ett AI- institut. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 2 åtgärder.
7 (13)
Reviderat genomförandebeslut för Polens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Polens plan antogs av rådet den 17 juni 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 16 juli 2024, den 20 juni 2025 och den 12 december 2025.
Den 11 mars 2026 lämnade Polen in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 55 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 10 procent av Polens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 34 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att stödja investeringar i havsbaserad vindkraft samt att stärka den polska ekonomins motståndskraft. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 2 åtgärder och lägga till en åtgärd.
Reviderat genomförandebeslut för Portugals återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Portugals plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 8 oktober 2024, den 13 maj 2025, den 29 september 2025 och den 12 december 2025.
Den 31 mars 2026 lämnade Portugal in en sjätte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 22 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 10 procent av Portugals BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 92 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att modernisera den regionala hälso- och sjukvården samt öka energieffektiviteten i hushållen. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 10 åtgärder och lägga till en åtgärd.
8 (13)
Reviderat genomförandebeslut för Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Slovakiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023, den 13 maj 2025 och den 13 november 2025.
Den 30 april 2026 lämnade Slovakien in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 6 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 7 procent av Slovakiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 41 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att uppgradera och öka effektiviteten hos befintliga förnybara energikällor och att renovera historiska och kulturmärkta byggnader. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 7 åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Spaniens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Spaniens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 14 maj 2024, den 21 januari 2025, den 13 maj 2025, den 12 juni 2025, den 10 oktober 2025 och den 20 januari 2026.
Den 10 mars 2026 lämnade Spanien in en åttonde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 103 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 8 procent av Spaniens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 62 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra, för att det fanns en bristande efterfrågan kopplat till en åtgärd och för att en åtgärd inte var förenlig med unionsrätten. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att modernisera statsförvaltningen och förbättra cybersäkerheten. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp en åtgärd och lägga till en åtgärd.
Kommissionens bedömning är att de reviderade planerna fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.
9 (13)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslaget till ändring av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Polens, Portugals, Slovakiens och Spaniens planer.
9.Den europeiska planeringsterminen 2026: Vårpaketet
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en presentation av de ekonomiska och finanspolitiska delarna av 2026 års vårpaket.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av vårpaketet planeras till den 26 juni 2026, inför Epsco-rådets möte den 29 juni 2026.
Den 3 juni 2026 presenterade kommissionen 2026 års vårpaket inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Vårpaketet innehåller bland annat förslag till landsspecifika rekommendationer, landrapporter som identifierar utmaningar i medlemsstaterna, kommissionens fördjupade granskningar inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet och kommissionens bedömningar inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
De landsspecifika rekommendationerna baseras bland annat på kommissionens bedömning av medlemsstaternas lägesrapporter som lämnades in i april 2026 och kommissionens ekonomiska vårprognos.
I år har Sverige fått fem rekommendationer varav fyra kommer att behandlas i Ekofinrådet. I den första rekommendationen uppmanas Sverige att stärka försvaret och beredskapen och samtidigt följa den rekommenderade ökningstakten i nettoutgifterna, samt att säkerställa effektivitet i utgifterna. Sverige uppmanas också till att säkerställa att stödåtgärder med anledning av de stigande energipriserna är tillfälliga, riktade och bibehåller incitament för energibesparingar samt att utgifterna är förenliga med nettoutgiftsbanan. Den andra rekommendationen handlar om att säkerställa kontinuitet i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan samt sammanhållningspolitiken.
10 (13)
Den tredje rekommendationen handlar om att förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden, stimulera bostadsbyggandet och minska incitament för skulduppbyggnad. Den fjärde rekommendationen handlar om att säkerställa att klimatmålen om utsläpp och upptag uppnås och att påskynda utbyggnaden av förnybar energi.
När det gäller det makroekonomiska obalansförfarandet har kommissionen i år genomfört fördjupade granskningar av sju medlemsstater. Av dessa bedömer kommissionen att fyra har makroekonomiska obalanser, varav ett land anses ha alltför stora obalanser. Till skillnad från tidigare år är Sverige inte ett av de länder som bedöms ha makroekonomiska obalanser.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.
Regeringen noterar kommissionens fördjupade granskningar.
10.Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning: rådets rekommendation och beslut inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott
a) Nationella undantagsklausuler: rådets rekommendation
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta en rekommendation om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Spanien, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av stabilitets och tillväxtpakten har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 mars 2026. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk den 21 april 2026.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk kan en medlemsstat begära en aktivering av den nationella undantagsklausulen om det råder exceptionella
11 (13)
omständigheter utanför landets kontroll vilka har en stor påverkan på medlemsstatens offentliga finanser, förutsatt att landets medelfristiga skuldhållbarhet inte äventyras. En aktivering tillåter medlemsstaten att under en begränsad period avvika från sitt finanspolitiska åtagande – den så kallade nettoutgiftsbanan i landets medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan – som rådet sedan tidigare ställt sig bakom.
Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen, som en del av ReArm Europe-planen, ett meddelande där de föreslog en koordinerad och temporär aktivering av den nationella undantagsklausulen i syfte att stödja en permanent höjning av medlemsstaternas nationella försvarsutgifter. Enligt förslaget skulle en aktivering möjliggöra en avvikelse från nettoutgiftsbanan på upp till 1,5 procent av BNP under fyraårsperioden.
Den 13 april 2026 ansökte Spanien om en aktivering av den nationella undantagsklausulen. Kommissionen föreslår nu att rådet ska anta rekommendationen om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Spanien.
Tidigare har 17 medlemsstater aktiverat den nationella undantagsklausulen. Dessa är Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationen om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Spanien.
Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
b)Rådets beslut inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott
-Beslutspunkt
12 (13)
Rådet väntas besluta om att avsluta underskottsförfarandet för Malta, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Samråd med EU-nämnden om att öppna ett underskottsförfarande för Malta ägde rum den 12 juli 2024.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk ska medlemsstaterna korrigera alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Ett särskilt förfarande tillämpas för de medlemsstater som bryter eller riskerar att bryta mot det så kallade underskottskriteriet, enligt vilket budgetunderskottet inte får överstiga 3 procent av BNP.
En medlemsstat som blir föremål för ett underskottsförfarande står under förstärkt bevakning av sina offentliga finanser av kommissionen och får rekommendationer från rådet om att korrigera det alltför stora underskottet så att underskottet åter minskar till referensvärdet på 3 procent av BNP. För att avsluta ett underskottsförfarande krävs att underskottet har korrigerats och att underskottet är prognosticerat att understiga referensvärdet under en tvåårig period.
Den 16 juli 2024 beslutade rådet om att öppna ett underskottsförfarande för Malta då underskottet understigit referensvärdet. Den 21 januari 2025 antogs en rådsrekommendation för Malta om att korrigera sitt budgetunderskott senast 2027.
Den 3 juni 2026 presenterade kommissionen sin bedömning av medlemsstaternas offentlig-finansiella situation. I den konstaterades att Malta inte längre bryter mot underskottskriteriet. Kommissionen presenterade därför samtidigt ett utkast till rådsbeslut om att upphäva underskottsförfarandet för Malta.
Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt då beslut tas gällande andra euroländer. Sverige har därför inte rösträtt för besluten gällande Maltas underskottsförfarande.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar beslutet om att avsluta underskottsförfarandet för Malta.
13 (13)