Kommenterad dagordning Ekofinrådets möte den 10 juli 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50CC0C
Kommenterad dagordning
2026-06-29
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 10 juli 2026
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 25 juni 2026.
1.Godkännande av dagordningen
2.Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Paketet för marknadsintegration och tillsyn
a)Direktivet om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
b)Förordningen om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
c)Förordningen om slutgiltig avveckling
-Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera kommissionens lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn.
Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 juni 2026. Överläggning med finansutskottet ägde rum den 5 februari 2026 och information till finansutskottet gavs den 16 juni 2026.
Den 4 december 2025 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn. Förslaget är en del av arbetet med spar- och investeringsunionen.
Lagstiftningspaketet består av ett meddelande och tre rättsakter som i sin tur innebär ändringar i ett stort antal rättsakter på finansmarknadsområdet. Ändringarna syftar till att minska fragmentering på de europeiska kapitalmarknaderna, undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och främja innovation.
För det första föreslår kommissionen ändringar för att undanröja existerande hinder för gränsöverskridande verksamhet och för att främja gränsöverskridande investeringar inom områdena kapitalförvaltning, handel och efterhandel.
Vidare föreslår kommission ändringar i tillsynsstrukturen, bland annat att Esma får tillsynsansvar för finansiella infrastrukturföretag med en viss storlek eller nivå av gränsöverskridande verksamhet. Företagen som berörs är operatörer av handelsplatser, värdepapperscentraler och centrala motparter. Samtliga leverantörer av kryptotjänster föreslås omfattas av centraliserad tillsyn. Kommissionen föreslår även en stärkt roll för Esma när det gäller uppdraget att verka för likvärdig tillsyn i medlemsstaterna. Till följd av Esmas nya uppgifter föreslås ändringar av myndighetens styrning och finansiering.
Slutligen, vad gäller att främja innovation, föreslår kommissionen bland annat en utvidgning av EU:s pilotregim för blockkedjeteknik. Kommissionen föreslår också ändringar för att uppnå teknikneutralitet i ett antal regelverk på finansmarknadsområdet.
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26:FPM54.
Det pågår intensiva förhandlingar i rådet om lagstiftningspaketet. I bland annat slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19 mars uppmanas rådet och EU-parlamentet att slutföra förhandlingarna till slutet av 2026. Diskussionen på mötet den 10 juli väntas bygga vidare på den som ägde rum i rådet den 12 juni, då inriktningen var förslagets omfattning och Esma:s styrning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar fortsatt arbete för att stärka EU:s kapitalmarknader. Regeringen instämmer med kommissionen att nuvarande regelverk och tillsynsstruktur medför vissa utmaningar, exempelvis för gränsöverskridande
2 (18)
verksamhet. Regeringen anser dock fortsatt att nationella initiativ, särskilt när det kommer till hushållens direkta och indirekta sparande, kommer att vara mest avgörande för att stärka EU:s kapitalmarknader.
Det aktuella lagstiftningspaketet är omfattande och i vissa delar långtgående. Regeringen välkomnar ambitionen att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och investeringar. Vad gäller förslagen om centraliserad tillsyn är det centralt att det finns tillfredsställande processer för budgetkontroll och ansvarsutkrävande och att det nationella inflytandet i Esma säkerställs. Regeringen ser också ett behov av att formerna för samarbete och informationsutbyte mellan Esma och nationella myndigheter klargörs, särskilt när det gäller krishantering av centrala motparter, och att ansvarsfördelningen är tydlig mellan nationell och EU-nivå, inte minst när aktörer är föremål för både EU-reglering och nationella krav. Därtill krävs förståelse för lokala marknader och praxis, både vad gäller risker och särdrag som exempelvis den svenska aktiemarknadens självreglering.
Det är vidare viktigt att reformerna som helhet är kostnadseffektiva, minskar administrativ börda i linje med regelförenklingsagendan och värnar välfungerande nationella modeller.
4.Övriga frågor
a) Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
-Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
5.Ordförandeskapets arbetsprogram
- Diskussionspunkt
Det irländska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för Ekofinrådet de kommande sex månaderna.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
3 (18)
I juni 2026 presenterade det irländska ordförandeskapet sitt arbetsprogram. Där beskrivs dels ordförandeskapets övergripande prioriteringar, dels prioriteringarna för respektive rådskonstellations arbete.
IEkofinrådet kommer ordförandeskapet, på det ekonomisk-politiska området, prioritera genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och genomförandet av den europeiska planeringsterminen. Därtill kommer ordförandeskapet att arbeta för ett effektivt slutförande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Vidare avser ordförandeskapet att kontinuerligt följa upp ekonomiska konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina samt att arbeta med internationella partners på området.
På budgetområdet kommer ordförandeskapet prioritera arbetet med att nå en överenskommelse om EU:s årsbudget för 2027. Därtill kan det även bli aktuellt med en diskussion om nya egna medel.
På finansmarknadsområdet kommer ordförandeskapet prioritera det fortsatta arbetet med spar- och investeringsunionen, inklusive arbetet med marknadsintegration- och tillsynspaketet, pensionspaketet och regelverket för värdepapperisering. Därtill kommer ordförandeskapet fortsätta arbetet med bland annat lagstiftningspaketet om digital euro och översynen av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Slutligen kommer ordförandeskapet att arbeta med frågan om banksektorns konkurrenskraft.
På skatteområdet avser ordförandeskapet att bland annat arbeta med tobaksskattedirektivet, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, global minimibeskattning och uppdateringen av EU:s förteckning över ickesamarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Därtill avser ordförandeskapet att arbeta med ett förslag gällande ett omarbetat direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och regelförenkling på skatteområdet.
På tullområdet avser ordförandeskapet fortsätta arbetet med ändringen av förordningen om övervakning och kontroll av narkotikaprekursorer.
På det internationella området avser ordförandeskapet arbeta för att stärka det internationella ekonomiska samarbetet bland annat genom att ta fram EU:s gemensamma positioner inför möten i G20 och arrangera den årliga diskussionen med EFTA-länderna.
4 (18)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar presentationen av ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet.
6.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 juni 2026. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 december 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Under 2025 tillhandahöll EU 18,1 miljarder euro i lån som en del av G7- överenskommelsen om stöd till Ukraina. Hittills har även närmare 30 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten, varav 2,8 miljarder euro under 2026.
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.
Vid Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025 enades EU:s stats- och regeringschefer om inriktningen för ett nytt stöd om 90 miljarder euro i form av lån till Ukraina. Den 14 januari 2026 presenterade kommissionen ett förslag på lagstiftningspaket i linje med överenskommelsen och paketet antogs den 23 april 2026.
5 (18)
Det nya stödet syftar till att möta två tredjedelar av landets finansiella och militära behov under perioden 2026–2027. Det ska finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på finansmarknaden för EU:s räkning och garanteras av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket i EU- budgeten (s.k. headroom). Vidare ska räntekostnaderna subventioneras av EU och Ukraina ska återbetala lånet först när Ryssland betalat krigsskadestånd. Den 28 maj 2026 godkände Ukrainas parlament låneavtalet med kommissionen. En första utbetalning av budgetstödet om 3,2 miljarder euro gjordes den 25 juni 2026.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina.
Regeringen välkomnar därför att de nödvändiga stegen för att genomföra EU:s stöd till Ukraina för 2026–2027 färdigställts och att utbetalningar påbörjats.
Regeringen verkar även fortsatt för att de immobiliserade ryska tillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
7.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
a) Genomföranderapporten om faciliteten för återhämtning och resiliens
-Diskussionspunkt
Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.
6 (18)
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 juni 2026.
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU-planen. Paketet innehöll bland annat ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av REPowerEU. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023.
Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.
Enligt förordningen är 2026 det sista året för genomförandet av faciliteten. I mitten av juni 2026 hade cirka 425 miljarder euro betalats ut vilket motsvarar cirka 74 procent av de medel som har allokerats.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar informationen om genomförandet av RRF.
b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta en ändring av rådets genomförandebeslut för Cyperns, Finlands, Lettlands, Litauens, Luxemburgs, Nederländernas, Sloveniens, Tysklands och Ungerns återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 juni 2026.
Reviderat genomförandebeslut för Cyperns återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Cyperns plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 16 juli 2024, den 21 januari 2025, den 20 juni 2025 och den 12 december 2025.
7 (18)
Den 29 maj 2026 lämnade Cypern in en sjätte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 1 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 4 procent av Cyperns BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 54 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att digitalisera skatteuppbörden och investera i tryggad vattenförsörjning. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Finlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Finlands plan antogs av rådet den 29 oktober 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 mars 2023, den 8 december 2023, den 16 juli 2024 och den 20 januari 2026.
Den 28 maj 2026 lämnade Finland in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,8 procent av Finlands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 4 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna och för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att säkerställa effektiv tillsyn och efterlevnad av reglerna för att förebygga penningtvätt och införa ett nytt digitalt informationssystem för hälso- och sjukvården på Åland.
Reviderat genomförandebeslut för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Lettlands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 14 februari 2025 och den 12 december 2025.
Den 27 maj 2026 lämnade Lettland in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 6,5 procent av Lettlands BNP 2019.
8 (18)
I den reviderade planen korrigeras 22 åtgärder för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att minska ojämlikheten samt att förbättra statliga och lokala myndigheters kompetens inom digital omställning. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 2 åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Litauens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Litauens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023, den 8 oktober 2024, den 20 juni 2025 och den 17 februari 2026.
Den 31 maj 2026 lämnade Litauen in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 3,8 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 8 procent av Litauens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 29 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förbättra möjligheterna till fordonsladdning och tankning av alternativa bränslen samt till att öka digitaliseringen i hälso- och sjukvårdssektorn. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 2 åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Luxemburgs plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 januari 2023, den 23 september 2024, den 14 april 2025 och den 13 november 2025.
Den 29 maj 2026 lämnade Luxemburg in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 241 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 0,4 procent av Luxemburgs BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 8 åtgärder för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att en åtgärd delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att bygga
9 (18)
fler solcellsanläggningar och till att stödja utbyggnad av laddinfrastruktur. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp en åtgärd.
Reviderat genomförandebeslut för Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Nederländernas plan antogs av rådet den 4 oktober 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 5 november 2024, den 13 maj 2025 och den 20 januari 2026.
Den 22 maj 2026 lämnade Nederländerna in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 5 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,6 procent av Nederländernas BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 12 åtgärder för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förbättra energieffektiviteten i offentliga fastigheter och öka produktionskapaciteten för vindkraft. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Sloveniens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 10 december 2024, den 20 juni 2025, den 12 december 2025 och den 27 april 2026.
Den 26 maj 2026 lämnade Slovenien in en sjätte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till drygt 2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 4 procent av Sloveniens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 26 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård och digitalisera rättsväsendet. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att lägga till 2 åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Tysklands återhämtnings- och resiliensplan
10 (18)
Genomförandebeslutet för Tysklands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 februari 2023, den 8 december 2023, den 16 juli 2024, den 8 juli 2025 och den 20 januari 2026.
Den 29 maj 2026 lämnade Tyskland in en sjätte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 30 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av Tysklands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 5 åtgärder för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att en åtgärd delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att digitalisera förvaltningen och investera i forsknings- och innovationsverksamhet.
Reviderat genomförandebeslut för Ungerns återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Ungerns plan antogs av rådet den 15 december 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023.
Den 10 juni 2026 lämnade Ungern in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår till cirka 10 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 7 procent av Ungerns BNP 2019.
Revideringarna i planen är omfattande och den nya planen är uppbyggd av 11 komplementära komponenter. De största komponenterna i termer av kostnader är 1) hållbara gröna transporter, som syftar till att minska transportsektorns utsläpp 2) företagsklimat, som bland annat innehåller ett kapitaltillskott till Ungerns nationella utvecklingsbank och 3) energi - grön omställning, som bland annat innehåller åtgärder så som utbyggnad av solpaneler och energieffektivisering.
Därtill har Ungern, precis som i den tidigare planen, ett antal så kallade superdelmål som måste uppfyllas innan ordinarie utbetalningar kan göras. Dessa åtgärder syftar bland annat till att motverka korruption, öka transparensen för offentliga utgifter samt stärka kontroll- och revisionssystem, rättsväsendets oberoende och samarbetet med den Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).
11 (18)
Kommissionens bedömning är att samtliga reviderade planer fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslaget till ändring av rådets genomförandebeslut för Cyperns, Finlands, Lettlands, Litauens, Luxemburgs, Nederländernas, Sloveniens, Tysklands och Ungerns planer.
8.Den europeiska planeringsterminen 2026
a) Integrerade landsspecifika rekommendationer
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta 2026 års landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Samråd med EU-nämnden om vårpaketet ägde rum den 10 juni, den 12 juni och den 26 juni 2026, inför Ekofinrådets möte, Allmänna rådets möte respektive Epscorådets möte.
Den 3 juni 2026 presenterade kommissionen det så kallade vårpaketet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Vårpaketet innehåller bland annat kommissionens förslag till 2026 års landsspecifika rekommendationer.
De landsspecifika rekommendationerna baseras bland annat på kommissionens bedömning av medlemsstaternas lägesrapporter som lämnades in i april 2026. Kommissionens landsrapporter, som publicerades samtidigt som rekommendationerna, utgör också ett analytiskt underlag.
I år har Sverige fått fem rekommendationer. I den första rekommendationen rekommenderas Sverige stärka försvaret och beredskapen och samtidigt följa den rekommenderade ökningstakten i nettoutgiftsbanan och säkerställa effektivitet i utgifterna. Sverige rekommenderas också att säkerställa att stödåtgärder med anledning av de stigande energipriserna är tillfälliga, riktade och bibehåller incitament för energibesparingar samt att utgifterna är förenliga med den rekommenderade nettoutgiftsbanan. I den andra
12 (18)
rekommendationen rekommenderas Sverige säkerställa kontinuitet i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan samt sammanhållningspolitiken. I den tredje rekommendationen rekommenderas Sverige förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden, inklusive genom reformer på hyresmarknaden, stimulera bostadsbyggandet och minska incitamenten för skulduppbyggnad, inklusive genom att ta bort eller minska ränteavdraget. I den fjärde rekommendationen rekommenderas Sverige säkerställa att klimatmålen nås, särskilt inom transportsektorn, och att utbyggnaden av förnybar energi påskyndas genom mer effektiva tillståndsprocesser och nätutbyggnad. I den femte rekommendationen rekommenderas Sverige stärka skolresultaten och likvärdigheten i skolan samt kompetensförsörjningen och matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom 2026 års landsspecifika rekommendationer.
Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.
b)Slutsatser om 2026 års fördjupade granskningar inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser
-Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om 2026 års fördjupade granskningar inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet.
De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Den 20 maj 2026 publicerade kommissionen de fördjupade granskningar som görs inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet. Kommissionen har i år genomfört fördjupade granskningar av sju medlemsstater. Av dessa bedömer kommissionen att fyra medlemsstater har makroekonomiska obalanser, varav ett land anses ha alltför stora obalanser. Tre länder som granskades anses inte ha makroekonomiska obalanser, varav Sverige är ett av dem.
13 (18)
I utkastet till slutsatser konstaterar rådet bland annat att obalanserna minskat i de granskade medlemsstaterna under året. Samtidigt noteras utmaningar kopplade till bland annat bostadspriser och offentlig skuldsättning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.
9.Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning
a) Medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer: rådets rekommendationer
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta en rekommendation om Nederländernas nya medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Den aktuella rekommendationen har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om rekommendationen för Nederländernas första medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan ägde rum 17 januari 2025. Finansutskottet har vid flera tillfällen fått information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, senast den 21 april 2026.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk ska medlemsstaterna ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik nettoutgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning.
Planerna lämnas in till kommissionen som bedömer huruvida den nettoutgiftsbana som medlemsstaten presenterat i planen uppfyller ramverkets krav på att budgetunderskott och offentlig skuld hålls inom, eller sätts på en bana mot, referensvärdena på högst 3 procent av BNP i budgetunderskott och högst 60 procent av BNP i offentlig skuld på medelfristig sikt. Baserat på detta rekommenderar rådet en nettoutgiftsbana till medlemsstaten.
Rådet antog Nederländernas rekommenderade nettoutgiftsbana den 21 januari 2025. Den 23 februari 2026 tillträdde en ny regering i Nederländerna och som en följd av detta lämnade Nederländerna in en ny medelfristig plan i april 2026. I juni 2026 presenterade kommissionen sitt förslag till
14 (18)
rådsrekommendation för Nederländernas nya nettoutgiftsbana. Kommissionen bedömer att Nederländernas nettoutgiftsbana lever upp till kraven i regelverket.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationen om Nederländernas nettoutgiftsbana.
Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
b)Rådets beslut och rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora underskott
-Beslutspunkt
Rådet väntas dels besluta om att öppna ett underskottsförfarande för Bulgarien, dels anta en rekommendation till Bulgarien om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 juni 2026. Finansutskottet har vid flera tillfällen fått information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, senast den 21 april 2026.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk ska medlemsstaterna korrigera alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Ett särskilt förfarande tillämpas för de medlemsstater som bryter eller riskerar att bryta mot det så kallade underskottkriteriet, enligt vilket budgetunderskottet inte får överstiga 3 procent av BNP.
En medlemsstat som blir föremål för ett underskottsförfarande står under förstärkt bevakning av sina offentliga finanser av kommissionen och får en korrigerande rekommendation från rådet för att underskottet åter ska minska till referensvärdet på 3 procent av BNP. Utebliven korrigering kan i
15 (18)
förlängningen innebära suspendering av EU-medel samt sanktioner för euroländerna.
Den 3 juni 2026 presenterade kommissionen sin bedömning av medlemsstaternas offentlig-finansiella situation. I den konstaterades att Bulgarien bryter mot underskottskriteriet. Bulgarien aktiverade i juli 2025 den nationella undantagsklausulen för ökade försvarsutgifter, men kommissionen bedömer att endast en del av avvikelsen från referensvärdet kan förklaras av ökade försvarsutgifter.
Kommissionen har därför presenterat ett förslag till rådsbeslut om att öppna ett underskottsförfarande för Bulgarien och ett förslag till rådsrekommendation om en korrigerande nettoutgiftsbana. Rådsrekommendationen inkluderar även en tidsfrist för när Bulgarien senast bör ha korrigerat sitt alltför stora underskott.
Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt vid den här typen av beslut gällande andra euroländer. Sverige har därför inte rösträtt för beslutet gällande Bulgariens underskottsförfarande.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar rådsbeslutet och rådsrekommendationen till Bulgarien.
10.Konvergensrapporter från kommissionen och Europeiska Centralbanken
- Diskussionspunkt
Kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB) väntas presentera sina konvergensrapporter, med möjlighet till diskussion.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ska kommissionen och ECB minst vartannat år rapportera till rådet om hur de medlemsstater som inte har infört euron som valuta uppfyller kriterierna för att ansluta sig till euroområdet, de så kallade konvergenskriterierna och
16 (18)
kraven på legal konvergens. Mot denna bakgrund publicerade kommissionen och ECB konvergensrapporter den 24 juni 2026.
De konvergenskriterier som analyseras i rapporterna är prisstabilitet, sunda offentliga finanser, växelkursstabilitet samt konvergens av den långsiktiga räntenivån. Rapporterna innehåller även en bedömning om huruvida medlemsstaternas nationella lagstiftning om centralbanker överensstämmer med EU-rätten. Sverige är en av de medlemsstater som bedöms i rapporten, tillsammans med Polen, Rumänien, Tjeckien och Ungern. Danmark har ett undantag i EUF och analyseras därför inte i rapporterna.
I årets rapporter bedömer kommissionen och ECB att ingen av de berörda medlemsstaterna uppfyller alla kriterier för att ansluta sig till euroområdet. Sverige bedöms uppfylla kriteriet för prisstabilitet, sunda offentliga finanser samt konvergens av den långsiktiga räntenivån. I likhet med tidigare konvergensrapporter anses Sverige inte uppfylla kriteriet för växelkursstabilitet, och den svenska centralbankslagstiftningen bedöms inte helt överensstämma med EU-rätten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar konvergensrapporterna och noterar kommissionens respektive ECB:s bedömning av Sveriges uppfyllande av konvergenskriterierna.
11.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 31 augusti och 1 september 2026: EU:s mandat
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer den 31 augusti till 1 september 2026.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet den 31 augusti till 1 september ska rådet fastställa EU:s gemensamma positioner.
17 (18)
I utkastet till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet konstateras att den globala energimarknaden har utsatts för störningar till följd av kriget i Mellanöstern. Samtidigt som världsekonomin väntas växa finns ett antal risker, bland annat kopplat till Rysslands illegala krig mot Ukraina, priset på konstgödsel, handelsspänningarna och den finansiella stabiliteten. Vidare lyfts vikten av en ansvarsfull ekonomisk politik för att åtgärda de ihållande globala obalanserna. I utkastet välkomnas arbetet med en modernisering av finansiell reglering och tillsyn men det påpekas att det inte får ge upphov till avreglering och en försvagning av finansiell stabilitet.
I utkastet till gemensamma positioner berörs även digitala finansiella tillgångar och låg- och medelinkomstländers skuldsituation.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom EU:s gemensamma positioner inför G20- mötet.
18 (18)