Kommenterad dagordning Ekofinrådets möte den 10 mars 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:509B0B
Kommenterad dagordning
2026-03-02
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 10 mars 2026
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 25 februari 2026.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Lagstiftningspaketet om marknadsintegration och tillsyn
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera kommissionens förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn.
Samråd med EU-nämnden om lagstiftningspaketet ägde rum den 5 december 2025. Överläggning med finansutskottet ägde rum den 5 februari 2026.
Den 3 december 2025 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn. Förslaget är en del av arbetet med spar- och investeringsunionen.
Lagstiftningspaketet består av ett meddelande och tre rättsakter som i sin tur innebär ändringar i ett stort antal andra rättsakter på finansmarknadsområdet. Ändringarna syftar till att undanröja hinder för
gränsöverskridande verksamhet, minska fragmentering på de europeiska kapitalmarknaderna och främja innovation.
För det första föreslår kommissionen ändringar för att undanröja existerande hinder för gränsöverskridande verksamhet och för att främja gränsöverskridande investeringar inom områdena kapitalförvaltning, handel och efterhandel.
Vidare föreslår kommission ändringar i tillsynsstrukturen, bland annat att Esma får tillsynsansvar för finansiella infrastrukturföretag med en viss storlek eller nivå av gränsöverskridande verksamhet. Företagen som berörs är operatörer av handelsplatser, värdepapperscentraler och centrala motparter. Samtliga leverantörer av kryptotjänster föreslås omfattas av centraliserad tillsyn. Kommissionen föreslår även en stärkt roll för Esma när det gäller uppdraget att verka för likvärdig tillsyn i medlemsstaterna. Till följd av Esmas nya uppgifter föreslås ändringar av myndighetens styrning och finansiering.
Slutligen, vad gäller att främja innovation, föreslår kommissionen bland annat en utvidgning av EU:s pilotregim för blockkedjeteknik. Kommissionen föreslår också ändringar för att uppnå teknikneutralitet i ett antal regelverk på finansmarknadsområdet.
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26 FPM54.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar fortsatt arbete för att stärka EU:s kapitalmarknader. Regeringen instämmer med kommissionen att nuvarande regelverk och tillsynsstruktur medför vissa utmaningar, exempelvis för gränsöverskridande verksamhet. Regeringen anser dock fortsatt att nationella initiativ, särskilt när det kommer till hushållens direkta och indirekta sparande, kommer vara mest avgörande för att stärka EU:s kapitalmarknader.
Det aktuella lagstiftningspaketet är omfattande och i vissa delar långtgående. Regeringen välkomnar ambitionen att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och investeringar. Regeringen ser dock ett generellt behov av vidare analys och diskussion i rådet, inte minst när det gäller förslagen om centraliserad tillsyn. Regeringen ser positivt på att behandla mer tidskritiska delar av förslaget i ett snabbspår, exempelvis de
2 (8)
som handlar om att utvidga EU:s pilotregim för blockkedjeteknik. Det är vidare viktigt att reformerna är kostnadseffektiva, minskar byråkrati i linje med regelförenklingsagendan och värnar välfungerande nationella modeller.
4.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
5.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 13 februari 2026. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 december 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 27 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten, varav cirka 10,6 miljarder euro under 2025. Under 2025 tillhandahöll även EU 18,1 miljarder euro i lån till Ukraina som en del av G7-överenskommelsen om stöd till Ukraina.
3 (8)
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande. Finansieringsbehoven för de kommande två åren är akuta och betydande.
Vid Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025 enades EU:s stats- och regeringschefer om inriktningen för ett nytt stöd om 90 miljarder euro i form av lån till Ukraina. Den 14 januari 2026 presenterade kommissionen ett förslag på lagstiftningspaket i linje med överenskommelsen.
Det nya stödet syftar till att möta landets finansiella och militära behov under perioden 2026–2027. Det ska finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på finansmarknaden för EU:s räkning och garanteras av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket i EU-budgeten (s.k. headroom). Vidare ska räntekostnaderna subventioneras av EU och Ukraina endast behöva återbetala lånet när Ryssland betalat krigsskadestånd. Målsättningen är att utbetalningar till Ukraina ska påbörjas från och med april.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina.
Regeringen välkomnar kommissionens lagstiftningspaket för att genomföra Europeiska rådets överenskommelse om nytt stöd till Ukraina för 2026– 2027 och verkar för att stödet kommer på plats så snart som möjligt för att möjliggöra skyndsamma utbetalningar.
Regeringen verkar även fortsatt för att de immobiliserade ryska tillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
4 (8)
6.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en ändring av rådets genomförandebeslut för Estlands återhämtnings- och resiliensplan.
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 13 februari 2026.
Genomförandebeslutet för Estlands plan antogs av rådet den 29 oktober 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 16 juni 2023 och den 13 november 2025.
Den 29 januari 2026 lämnade Estland in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 953 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 3 procent av Estlands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 5 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor och att motverka penningtvätt. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp en åtgärd.
Kommissionens bedömning är att Estlands reviderade plan fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslaget till ändring av rådets genomförandebeslut för Estlands plan.
5 (8)
7.Genomförande av ramen för ekonomisk styrning Medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer: Rådets rekommendation
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en rekommendation om Irlands nya medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Den aktuella rekommendationen har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om rekommendationen för Irlands första medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan ägde rum 17 januari 2025. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 17 februari 2026. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, inklusive om Sveriges plan, den 29 april 2025.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk ska medlemsstaterna bland annat ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik nettoutgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning.
Planerna lämnas in till kommissionen som bedömer huruvida den nettoutgiftsbana som medlemsstaten presenterat i planen uppfyller ramverkets krav på att budgetunderskott och offentlig skuld hålls inom, eller sätts på en bana mot, referensvärdena på högst 3 procent av BNP i budgetunderskott och högst 60 procent av BNP i offentlig skuld på medelfristig sikt.
I oktober 2024 lämnade Irland in sin första medelfristiga plan, vilken godkändes av rådet den 21 januari 2025. Den 23 januari 2025 tillträdde en ny regering i Irland. Som en följd av detta lämnade Irland in en ny medelfristig plan i januari 2026 och i februari 2026 presenterade kommissionen sitt förslag till rådsrekommendation om att godkänna nya Irlands nettoutgiftsbana.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationen om Irlands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
6 (8)
Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
8.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer och IMF:s vårmöten
a)EU:s mandat vid G20
b)Uttalande till Internationella monetära och finansiella kommittén
-Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s gemensamma uttalande inför mötet i den Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) i april 2026 sker i den Ekonomiska och finansiella kommitteen (EFK).
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Som ett led i förberedelserna inför de så kallade vårmötena i Washington ska EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer samt EU:s gemensamma uttalande vid IMFC-mötet fastställas. Eftersom inget möte i Ekofinrådet planeras mellan det förberedande arbetet i EFK och de internationella mötena i Washington i april 2026 föreslår ordförandeskapet att slutbehandlingen av dessa texter sker i EFK.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och IMFC-uttalandet sker i EFK.
7 (8)
9.Övriga frågor
Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.
EU-nämnden fick senast information om genomförandet den 3 oktober 2025.
EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de rättsakter som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.
För Sveriges del är huvuddelen av direktiven antingen helt införlivade och bekräftat införlivade av kommissionen, alternativt införlivade enligt Sverige och under granskning av kommissionen. Vad gäller tre rättsakter pågår arbetet med att införliva dessa i Sverige.
8 (8)