Kommenterad dagordning Ekofinradets 21 juni 2024
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2023/24:4F857D
Kommenterad dagordning
2024-06-13
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 21 juni 2024
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 6 juni 2024. Sedan dess har information tillkommit om följande revideringar i dagordningen: två dagordningspunkter (8 och 9) ska beslutas som A-punkter.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.EU:s paket för mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern
a)Direktivet vad gäller mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern
b)Förordningen vad gäller de arrangemang för administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet som krävs för den digitala tidsåldern
c)Genomförandeförordningen vad gäller informationskrav för vissa mervärdesskatteordningar
- Beslutspunkt
Rådet väntas besluta om paketet om mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern. Det handlar dels om en allmän riktlinje om direktivet, dels om politiska överenskommelser om de två förordningarna.
Överläggning med skatteutskottet om paketet ägde rum den 13 juni 2023. Skatteutskottet fick information om paketet den 2 maj och den 13 juni 2024. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 14 juni 2023 och den 8 maj 2024.
Den 8 december 2022 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern. Syftet är att modernisera mervärdesskattereglerna med hänsyn till de möjligheter som digital teknik erbjuder.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM37.
Lagstiftningspaketet innehåller tre delar. För det första föreslår kommissionen att mervärdesskatterapporteringen ska moderniseras. Förslaget innebär att digitala rapporteringskrav införs för gränsöverskridande transaktioner mellan beskattningsbara personer inom EU. Rapporteringssystemet föreslås baseras på e-faktura med en EU-gemensam standard, där e-fakturering ska vara obligatorisk för gränsöverskridande transaktioner inom EU. För nationella transaktioner föreslås e-fakturering och rapporteringsskyldigheten vara valfri för medlemsstaterna.
För det andra föreslår kommissionen att mervärdesskattereglerna för plattformsekonomin ska uppdateras. Det innebär bland annat att en beskattningsbar person som möjliggör korttidsuthyrning av boende eller passagerartransporter genom ett elektroniskt gränssnitt, som en plattform eller liknande, blir skyldig att redovisa mervärdesskatt för dessa tjänster.
Slutligen föreslår kommissionen en enda registreringspunkt. Förslaget syftar till att minska antalet fall där företag behöver vara registrerade för mervärdesskatt i flera länder för att minska företagens administrativa börda. Detta föreslås ske genom att utöka möjligheten att redovisa mervärdesskatt i annat EU-land via företagets etableringsland och genom att utöka användningen av omvänd skattskyldighet (det vill säga att köparen blir skyldig att betala skatten i stället för säljaren) vid transaktioner mellan företag när säljaren inte är etablerad i det land där skatten ska redovisas.
Det nuvarande kompromissförslaget innebär bland annat valfrihet för medlemsstaterna att besluta om huruvida köparen ska rapportera transaktioner som omfattas av rapporteringsskyldighet. Beträffande plattformarna innebär förslaget mer valfrihet för medlemsstaterna som kan bestämma kriterierna för korttidsuthyrning och välja att undanta
2 (9)
tillhandahållanden som omfattas av undantaget från skatteplikt för små företag (omsättningsgränsen). Dessutom har en ändring föreslagits beträffande plattformarna i jämförelse med kompromissförslaget från maj 2024. Det förslaget innebär att det ska bli flexibelt för medlemsstaterna att bestämma villkoren för att undanta små företag från reglerna och att villkoren inte bör lägga onödiga administrativa bördor på säljaren, alltså småföretaget, eller plattformen. När det gäller en enda registreringspunkt har vissa delar av det ursprungliga förslaget strukits, bland annat förslag om utökad skattskyldighet för plattformar vid distansförsäljning av varor.
Förslaget behandlades på Ekofinrådets möte den 14 maj 2024, men någon överenskommelse kunde då inte nås.
Vid en överenskommelse på mötet den 21 juni 2024 väntas ett beslut fattas om att konsultera Europaparlamentet på nytt om den slutliga texten för direktivet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag och att konsultera Europaparlamentet på nytt.
Regeringen välkomnar och prioriterar arbete som syftar till att förhindra mervärdesskattebedrägerier och stödjer åtgärder för att främja gränsöverskridande handel. Reglerna bör dock inte innebära stora kostnader eller administrativa bördor för företagen.
4.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
3 (9)
Icke lagstiftande verksamhet
5. Den ekonomiska återhämtningen i Europa
a) Genomförande av faciliteten för återhämtning och resiliens
-Diskussionspunkt
Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.
Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i REPowerEU-planen ägde rum den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 8 maj 2024.
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU-planen. Paketet innehöll bland annat ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av REPowerEU. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023.
Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.
Samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet. Därutöver har rådet antagit minst en reviderad plan för varje medlemsstat. Den 12 juni 2024 hade sedvanliga utbetalningar genomförts till 22 medlemsstater och totalt hade 241 miljarder euro betalats ut i förhandsutbetalningar, lån och bidrag till medlemsstaterna från RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.
4 (9)
b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Irlands återhämtnings- och resiliensplan.
Samråd med EU-nämnden om Irlands återhämtnings- och resiliensplan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 december 2023.
Genomförandebeslutet för Irlands återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 8 september 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli samt den 8 december 2023.
Den 22 mars 2024 lämnade Irland in en tredje revidering av sin återhämtnings- och resiliensplan med anledning av objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel.
REPowerEU-kapitlet uppgår till 239 miljoner euro. Efter revideringen uppgår planen totalt till knappt 1,2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av Irlands BNP 2019.
De revideringar som görs med beaktande av objektiva omständigheter innebär att flera mål och delmål korrigeras i planen, bland annat genom att senarelägga slutdatum för genomförandet. REPowerEU-kapitlet innehåller en ny reform och fem nya investeringar. Den nya reformen syftar till att underlätta utbyggnaden av havsbaserad förnybar energi. De nya investeringarna syftar bland annat till att öka energieffektiviteten i byggnader samt produktionskapaciteten av hållbar biometan.
Kommissionens bedömning är att Irlands reviderade återhämtnings- och resiliensplan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att Irlands reviderade återhämtnings- och resiliensplan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom
5 (9)
kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Irlands plan.
6.Den europeiska planeringsterminen 2024: vårpaketet
- Informationspunkt
Kommissionen väntas presentera 2024 års vårpaket, med särskilt fokus på de ekonomiska och finanspolitiska delarna.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Information till EU-nämnden om de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av vårpaketet planeras till den 14 juni 2024, inför Epscorådets möte den 20–21 juni 2024.
Vårpaketet, som är en del av den europeiska planeringsterminen, väntas publiceras den 19 juni 2024. Det kommer bland annat innehålla 2024 års landsrapporter, inklusive en bedömning av om makroekonomiska obalanser föreligger i de medlemsstater som har granskats inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet, och förslag till 2024 års landsspecifika rekommendationer. Därtill kommer paketet innehålla kommissionens granskning av medlemsstaternas efterlevnad av de referensvärden för skuld och underskott som regleras genom EU:s finanspolitiska ramverk.
På grund av valet till Europaparlament har processen för att hantera 2024 års vårpaket senarelagts. Det innebär att de landsspecifika rekommendationerna kommer att behandlas i rådet i juli 2024.
7.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 8 maj 2024. Överläggning med finansutskottet om kommissionens förslag om Ukrainafaciliteten ägde rum den 7 juli 2023. Samråd med EU-nämnden om arbetet med frysta och
6 (9)
immobiliserade ryska tillgångar har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 15 maj 2024. Finansutskottet fick information om G7:s diskussioner om immobiliserade ryska tillgångar den 11 juni 2024.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, genomförandet av sanktioner och arbetet med frysta och immobiliserade ryska tillgångar.
När det gäller EU:s finansiella stöd trädde Ukrainafaciliteten i kraft den 1 mars 2024 och den 14 maj 2024 antog rådet Ukrainas reformplan, den så kallade Ukrainaplanen, som möjliggör regelbundna utbetalningar i form av bidrag och lån. Planen beskriver hur stödet ska användas för att återställa, bygga upp och modernisera landet i riktningen mot EU-medlemskap. För att få regelbundna utbetalningar från faciliteten måste Ukraina genomföra de reformer och investeringar som ingår i planen. Hittills har totalt 6 miljarder euro betalats ut som bryggfinansiering i form av lån.
Ukrainafaciliteten beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM111.
När det gäller sanktioner har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Den 23 februari 2024 antog rådet ett 13:e sanktionspaket. Paketet innehåller bland annat ett stort antal nya listningar och ytterligare exportrestriktioner, inklusive för vissa varor och teknologi som kan bidra till teknisk utveckling av den ryska försvarsindustrin.
Våren 2023 inleddes ett arbete med hur frysta och immobiliserade ryska tillgångar som innehas av Europeiska värdepapperscentraler kan användas för stöd till Ukraina. Den 21 maj 2024 beslutade rådet att den extraordinära avkastningen, som under 2024 beräknas kunna uppgå till 3 miljarder euro, ska överföras till Ukraina. Beslutet innebär bland annat att 90 procent av de medel som förs över till EU under 2024 ska användas för militärt stöd genom den europeiska fredsfaciliteten och 10 procent ska kanaliseras genom Ukrainafaciliteten. Fördelningen kommer att ses över årligen. Därtill pågår diskussioner i G7 om hur de immobiliserade tillgångarna kan användas för att stödja Ukraina på lite längre sikt.
7 (9)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd. Regeringen välkomnar därför att Ukrainaplanen antagits så att regelbundna utbetalningar genom Ukrainafaciliteten kan påbörjas. Det är viktigt att följa genomförandet noga och att utbetalningar sker kontinuerligt för att möta Ukrainas finansieringsbehov, i takt med att landet lever upp till Ukrainaplanens villkor.
När det gäller sanktioner anser regeringen att EU tillsammans med partners och likasinnade bör upprätthålla och öka trycket på Ryssland, inklusive genom kontinuerligt framtagande av ytterligare sanktionspaket. Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner.
Regeringen välkomnar EU:s beslut från den 21 maj 2024 om hur den extraordinära avkastningen från de immobiliserade tillgångarna ska användas. Vidare är regeringen positiv till att gå längre och utforska vad som kan göras utöver det förslag som har antagits i EU, så länge det sker i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Slutligen anser regeringen att det är viktigt med koordinering med andra partners, såsom G7-länderna. Det är en viktig signal om ett enat stöd för Ukraina.
8.Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor
- Beslutspunkt
Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.
9.Slutsatser om de framsteg som uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) gjort under det belgiska ordförandeskapet
- Beslutspunkt
Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.
8 (9)
10.Övriga frågor
Ad hoc-kommittén för utkastet till mandat för Förenta nationernas ramkonvention om internationellt skattesamarbete
- Informationspunkt
Rådet väntas få information om arbetet i Förenta nationernas (FN) ad hockommitté (AHC) för internationellt skattesamarbete.
Skatteutskottet fick information om kommitténs arbete den 15 februari och den 13 juni 2024.
FN har fått ett mandat att ta fram en ramkonvention rörande internationellt samarbete om skatter. Som en följd av detta har en mellanstatlig kommitté, AHC, inrättats med uppdraget att ta fram ett mandat som ska sätta ramarna för framtagandet av ramkonventionen. Mandatet ska vara färdigt senast i augusti 2024 och därefter ska arbetet med ramkonventionen ta vid.
Diskussionerna i AHC har hittills fokuserat på vilka procedurregler som ska gälla för kommande förhandlingar om ramkonventionen och vilka materiella frågor som skulle kunna omfattas av konventionen eller protokollen kopplade till konventionen.
9 (9)