Kommenterad dagordning Ekofin den 8 juli 2025
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:501C21
Kommenterad dagordning
2025-06-30
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 8 juli 2025
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 23 juni 2025.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna Lagstiftningsöverläggningar
3.Spar- och investeringsunionen: översyn av ramen för värdepapperisering
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en presentation av kommissionens förslag till lagstiftningspaket om en översyn av EU:s regelverk för värdepapperisering, med möjlighet till diskussion.
Det aktuella lagstiftningspaketet har inte behandlats i riksdagen tidigare. En faktapromemoria planeras skickas till riksdagen senast den 12 augusti 2025. Överläggning med finansutskottet planeras äga rum i höst. Överläggning med finansutskottet om spar- och investeringsunionen ägde rum den 22 april 2025.
Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande om spar- och investeringsunionen, vilket bland annat inkluderande aviseringar av kommande initiativ på området. Ett av de initiativ som annonserades var en
översyn av EU:s regelverk för värdepapperisering och den 17 juni 2025 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket.
Värdepapperisering är en process som gör det möjligt för exempelvis banker att ompaketera en uppsättning lån eller tillgångar till värdepapper som kan säljas till investerare. Investerarna får sedan avkastningen som genererats av de underliggande lånen eller tillgångarna.
Syftet med lagstiftningspaketet är att förenkla EU:s regelverk för värdepapperisering för att främja värdepapperisering i EU, vilket i sin tur kan öka banksektorns utlåningskapacitet och därigenom underlätta finansieringen av de utmaningar som EU står inför.
Översynen innehåller förslag om ändringar i EU:s förordning om värdepapperisering och EU:s tillsynsförordning (CRR). Därtill föreslår kommissionen ändringar i delegerade akter under EU:s tillsynsförordning (CRR) och EU:s försäkringsrörelsedirektiv (Solvens II).
Ändringarna handlar bland annat om mer proportionerliga och principbaserade krav på investerare och aktörer på säljsidan vid värdepapperiseringar, sänkta och differentierade kapitalkrav för banker, andra kreditinstitut och försäkringsföretag när det kommer till värdepapperiserade produkter, samt en breddning av tillåtna tillgångar i kreditinstituts likviditetsbuffertar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens översyn av EU:s regelverk för värdepapperisering. Regeringen ser positivt på ambitionen att förenkla regelverket och främja standardisering i syfte att minska den administrativa bördan för såväl myndigheter som företag. För att säkerställa god tillgång till finansiering och långsiktigt väl fungerande marknader bör ändringarna utformas på ett sätt som säkerställer ett bibehållet förtroende för finansmarknaden och som inte medför risker för den finansiella stabiliteten. Det är viktigt att kapitalkrav är riskbaserade och att dessa inte används som verktyg för att främja marknaden för värdepapperisering. Slutligen bör värdepapperiseringar inte likställas regulatoriskt med säkerställda obligationer, eftersom dessa skiljer sig åt på vissa avgörande sätt.
2 (19)
Regeringen analyserar för närvarande lagstiftningspaketet utifrån dessa utgångspunkter och kommer återkomma till riksdagen med mer detaljerade ståndpunkter i höst.
4.Europaketet
a)Förordningen om inrättandet av den digitala euron
b)Förordningen om tillhandahållande av tjänster i digital euro av betaltjänstleverantörer registrerade i medlemsstater som inte har euron som valuta
c)Förordningen om eurosedlars och euromynts ställning som lagliga betalningsmedel
-Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera kommissionens lagstiftningspaket om digital euro.
Samråd med EU-nämnden om lagstiftningspaketet ägde rum den 1 december 2023. Överläggning med finansutskottet om lagstiftningspaketet ägde rum den 28 september 2023. Finansutskottet fick senast information om förhandlingarna den 22 april 2025.
Den 28 juni 2023 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om digital euro. Förslaget syftar till att ge lagstöd för inrättandet av en digital centralbanksvaluta i euro.
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM117.
Paketet innehåller tre lagförslag. I det första föreslås en förordning om inrättande av digital euro. Förslaget innehåller ett övergripande regelverk för att etablera en digital euro, med regler för bland annat finansiell stabilitet, distribution och ersättningsmodeller, personlig integritet samt sanktionskontroller och bekämpning av penningtvätt. I det andra förslaget föreslår kommissionen en förordning om eurokontanter som lagligt betalningsmedel. Förslaget syftar till att säkerställa tillgången till och acceptansen av eurokontanter i euroområdet. Dessa förordningar gäller bara euroländerna och Sverige har inte rösträtt avseende förslagen.
Slutligen föreslås en förordning om tillhandahållande av digital euro av betaltjänstleverantörer i icke-euromedlemsstater. Förslaget syftar till att göra det möjligt för betaltjänstleverantörer i icke-euromedlemsländer att
3 (19)
tillhandahålla tjänster för digital euro till medborgare och företag i euroområdet, i enlighet med de regler som gäller för aktörer inom euroområdet. Denna förordning gäller alla EU:s medlemsstater, inklusive Sverige.
Sedan förslaget presenterades har det framför allt förhandlats på teknisk nivå och det väntas vara en prioriterad fråga under det danska ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att en eventuell lansering av en digital euro vilar på en stabil rättslig grund. Fortsatt teknisk utveckling och digitalisering på finans- och betalningsmarknaderna är i grunden positivt.
Det är viktigt att eventuella konsekvenser för den finansiella stabiliteten uppmärksammas och beaktas, samt att utvecklingen inte sker på bekostnad av frågor som konsumentskydd och arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.
Vidare verkar regeringen för att regleringen sker med beaktande av att EU är en marknad med flera olika valutor, att den inre marknaden inte fragmenteras och att frågor som berör alla medlemsstater i högsta möjliga utsträckning diskuteras och beslutas av samtliga medlemsstater.
5.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
6.Ordförandeskapets arbetsprogram
- Diskussionspunkt
Det danska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för Ekofinrådet de kommande sex månaderna, med möjlighet till diskussion.
4 (19)
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
I juni 2025 presenterade det danska ordförandeskapet sitt arbetsprogram. Programmet beskriver dels ordförandeskapets övergripande prioriteringar, dels prioriteringarna för respektive rådskonstellations arbete.
I Ekofinrådet kommer ordförandeskapet prioritera genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk och det fortsatta arbetet med ReArm Europeplanen, inklusive genomförandet av låneinstrumentet SAFE. Vidare avser ordförandeskapet prioritera arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och produktivitet, med särskilt fokus på att stötta nationella strukturreformer inom ramen för bland annat den europeiska planeringsterminen och faciliteten för återhämtning och resiliens. Även det pågående förenklingsarbetet inom EU kommer att prioriteras.
På budgetområdet kommer ordförandeskapet prioritera arbetet med att nå en överenskommelse om EU:s årsbudget för 2026. Därtill kommer ordförandeskapet fortsätta diskussionerna om nya egna medel.
Vidare avser ordförandeskapet fortsätta att prioritera arbetet med finansiellt stöd till Ukraina genom att kontinuerligt följa upp Ukrainas finansieringsbehov och, om det uppstår ett behov, adressera detta. Ordförandeskapet kommer även fortsätta arbetet med ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus.
På finansmarknadsområdet kommer ordförandeskapet prioritera det fortsatta arbetet med spar- och investeringsunionen, inklusive de initiativ som har presenterats eller väntas presenteras inom ramen för detta. Ordförandeskapet avser även fortsätta det pågående arbetet med bland annat lagstiftningspaketet om stärkt investerarskydd på finansiella marknader, ändringar i regelverket för betaltjänster och lagstiftningspaketet om digital euro.
På skatteområdet avser ordförandeskapet bland annat prioritera arbetet med energiskattedirektivet och arbetet med att minska skatteflykt och skatteundandragande, vilket inkluderar uppdateringen av EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Vidare kommer ordförandeskapet ta vidare förenklingsarbetet på skatteområdet och arbetet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid. Därtill står ordförandeskapet
5 (19)
redo att hantera en revidering av tobaksskattedirektivet om kommissionen skulle lägga fram ett lagstiftningsförslag om detta.
På tullområdet kommer ordförandeskapet bland annat fortsätta arbetet med reformeringen av EU:s tullunion, med ambitionen att nå en överenskommelse med Europaparlamentet.
På det internationella området avser ordförandeskapet arbeta med att ta fram EU:s gemensamma positioner inför möten i G20, Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) och FN:s klimatkonferens 2025 (COP30).
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar presentationen av ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet.
7.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 18 juni 2025. Överläggning med riksdagen om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 oktober 2024.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
När det gäller den ekonomiska situationen i Ukraina har landets ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat. IMF prognostiserar dock att tillväxten kommer försvagas under 2025 mot bakgrund av effekterna från det utdragna kriget. Osäkerheterna är fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.
6 (19)
När det gäller Ukrainas finansieringsbehov uppskattas gapet för 2025 vara täckt. EU:s finansiella stöd spelar en betydande roll i detta. Hittills har 19,6 miljarder euro i lån och bidrag betalas ut från Ukrainafaciliteten under 2024 och 2025. När det gäller G7-överenskommelsen om stöd i form av lån till Ukraina har EU hittills betalat ut 7 miljarder euro av de totalt dryga 18 miljarder euro som planeras betalas ut under 2025. Osäkerheten kring finansieringsbehoven under kommande år är stora.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Den 20 maj 2025 antog EU ett 17:e sanktionspaket och den 10 juni 2025 presenterade kommissionen ett förslag till ett 18:e sanktionspaket. Paketet innehåller ytterligare åtgärder inom energi-, finansrespektive handelssektorer, samt ytterligare åtgärder mot kringgående av sanktioner.
Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Det finns flera tecken som visar att det inte går så bra för Rysslands ekonomi som deras officiella siffror visar. Krigsindustrin utgör en stor del av Rysslands ekonomi och det är tydligt att de militära utgifterna har trängt undan andra offentliga utgifter och investeringar i mer produktiva sektorer. Det kommer att påverka Rysslands välstånd.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med globala partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med landets behov.
Regeringen verkar även för att kommissionen snarast ska lägga fram konkreta förslag om att använda grundkapitalet av de immobiliserade ryska tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten, för att skyndsamt öka stödet till Ukraina.
Regeringen välkomnar det 18:e sanktionspaketet. Regeringen anser att EU tillsammans med partners och likasinnade måste fortsätta öka trycket på Ryssland, inklusive genom alltmer omfattande sanktioner och andra åtgärder, däribland ett sänkt oljepristak, ytterligare åtgärder mot skuggflottan och importtullar på ryska varor.
7 (19)
Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner. Det är även viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
8.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Danmarks, Irlands, Tjeckiens, Tysklands och Österrikes återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 18 juni 2025.
Reviderat genomförandebeslut för Belgiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Belgiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 10 december 2024, den 18 februari 2025, den 11 mars 2025 och den 20 juni 2025.
Den 10 juni 2025 lämnade Belgien in en sjätte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 5 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Belgiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Åtgärderna rör bland annat utveckling av AI-teknologi och utbildningsinsatser.
Reviderat genomförandebeslut för Danmarks återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Danmarks plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023 och den 10 december 2024.
Den 21 maj 2025 lämnade Danmark in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
8 (19)
Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av Danmarks BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill skalas en åtgärd ner och en åtgärd som rör beskattning av fordon och laddning av elfordon skalas upp.
Reviderat genomförandebeslut för Irlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Irlands plan antogs av rådet den 8 september 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023, den 8 december 2023, den 21 juni 2024 och den 11 mars 2025.
Den 23 maj 2025 lämnade Irland in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 1 miljard euro, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av Irlands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Åtgärderna rör bland annat rehabilitering av torvmarker och nyttjande av 5G-teknik.
Reviderat genomförandebeslut för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Tjeckiens plan antogs av rådet den 8 september 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023 och den 5 november 2024.
Den 17 april 2025 lämnade Tjeckien in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 9 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 4 procent av Tjeckiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill tas ett antal åtgärder bort eller skalas ner. Tjeckien lägger även till en ny åtgärd och skalar upp flera åtgärder som bland rör cybersäkerhet och modernisering av järnvägsinfrastruktur.
9 (19)
Reviderat genomförandebeslut för Tysklands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Tysklands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 februari 2023, den 8 december 2023 och den 16 juli 2024.
Den 6 maj 2025 lämnade Tyskland in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 30 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Tysklands BNP 2019
I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill skalas ett antal åtgärder ner. Tyskland skalar även upp en åtgärd som syftar till att stödja användandet av utsläppsfria transporter.
Reviderat genomförandebeslut för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Österrikes plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023.
Den 21 november 2024 lämnade Österrike in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Österrikes BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet.
Åtgärderna rör bland annat byggandet av nya järnvägar och digitalisering inom den offentliga sektorn.
Kommissionens bedömning är att de sex reviderade planerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de sex reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt
10 (19)
förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslagen till ändring av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Danmarks, Irlands, Tjeckiens, Tysklands och Österrikes planer.
9.Den europeiska planeringsterminen 2025
a) Landsspecifika integrerade rekommendationer
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta 2025 års landsspecifika rekommendationer, inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Samråd med EU-nämnden om vårpaketet, inklusive den övergripande noten om årets landsspecifika rekommendationer, ägde rum den 13 juni och den 18 juni 2025, inför Epscorådets möte den 19 juni, Ekofinrådets möte den 20 juni och det Allmänna rådets möte den 24 juni 2025.
Den 4 juni 2025 presenterade kommissionen det så kallade vårpaketet, inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Vårpaketet innehåller bland annat kommissionens förslag till 2025 års landsspecifika rekommendationer.
De landsspecifika rekommendationerna baseras bland annat på kommissionens bedömning av medlemsstaternas medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som lämnades in i oktober 2024, samt lägesrapporterna som lämnades in i april 2025. Kommissionens landsrapporter, som publicerades samtidigt som rekommendationerna, utgör också ett analytiskt underlag.
I år har Sverige fått fem rekommendationer. I den första rekommendationen uppmanas Sverige öka försvarsutgifterna och stärka försvarsberedskapen samt ha en finanspolitisk inriktning som följer ökningstakten i nettoutgiftsbanan i Sveriges medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan. Den andra rekommendationen rör genomförandet av Sveriges återhämtnings- och resiliensplan och av fonderna inom sammanhållningspolitiken. Den tredje rekommendationen handlar om att vidta åtgärder för att minska utsläppen. Den fjärde rekommendationen handlar om att stärka utbildningsresultaten och integrationen på arbetsmarknaden. I den femte rekommendationen uppmanas Sverige vidta åtgärder för att förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden och minska hushållens höga skuldsättning.
11 (19)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom 2025 års landsspecifika rekommendationer.
Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.
b)Slutsatser om 2025 års fördjupade granskningar inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser
-Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om 2025 års fördjupade granskningar, inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet.
De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Den 13 maj 2025 presenterade kommissionen de fördjupade granskningar som görs inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet. Kommissionen har i år genomfört fördjupade granskningar av tio medlemsstater. Av dessa bedömer kommissionen att sju länder har makroekonomiska obalanser, varav ett land anses ha alltför stora obalanser. Tre länder som granskades anses inte ha makroekonomiska obalanser.
I likhet med tidigare år bedöms Sverige ha makroekonomiska obalanser kopplade till hushållens höga skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt.
I utkastet till slutsatser konstaterar rådet bland annat att obalanserna minskat i de granskade medlemsstaterna under året. Samtidigt noteras fortsatta utmaningar kopplade till bland annat konkurrenskraft, bytesbalans och offentlig skuldsättning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.
12 (19)
10.Genomförande av ramen för ekonomisk styrning
a) Medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer: rådets rekommendationer
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta rekommendationer om Litauens och Österrikes medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
De aktuella rekommendationerna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 18 juni 2025. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, inklusive om Sveriges plan, den 29 april 2025.
Den 30 april 2024 trädde EU:s reformerade finanspolitiska ramverk i kraft. De nya reglerna innebär bland annat att medlemsstaterna ska ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik nettoutgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning.
Planerna lämnas in till kommissionen som bedömer huruvida den nettoutgiftsbana som medlemsstaten presenterat i sin plan uppfyller ramverkets krav på att budgetunderskott och offentlig skuld hålls inom, eller sätts på en bana mot, referensvärdena på högst 3 procent av BNP i budgetunderskott och högst 60 procent av BNP i offentlig skuld på medelfristig sikt.
Litauen lämnade in sin plan den 30 april 2025 och den 4 juni 2025 presenterade kommissionen sitt förslag till rådsrekommendation om att godkänna Litauen nettoutgiftsbana.
Österrike lämnade in sin plan den 13 maj 2025 och den 23 juni 2025 presenterade kommissionen sitt förslag till rådsrekommendation om att godkänna Österrikes nettoutgiftsbana. Österrike har ansökt om en förlängd finanspolitisk anpassningsperiod. Detta innebär att Österrike ges ytterligare tid att få sina offentliga finanser inom referensvärdena till följd av att de samtidigt åtar sig att genomföra tillväxtfrämjande reformer och investeringar.
13 (19)
Rådet instämmer i kommissionens bedömning att Litauens och Österrikes nettoutgiftsbanor lever upp till kraven i regelverket. Rådet instämmer även i kommissionens bedömning att det reform- och investeringspaket som Österrike åtagit sig uppfyller kraven i regelverket och rådet ställer således sig bakom detta.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationerna om Litauens och Österrikes medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer.
Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
b) Nationella undantagsklausuler: rådets rekommendationer
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta rekommendationer om att aktivera den nationella undantagsklausulen för 15 medlemsstater, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Samråd med EU-nämnden om vårpaketet för 2025, vilket inkluderar kommissionens förslag till rådsrekommendationer, ägde rum den 18 juni 2025. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk den 29 april 2025.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk kan en medlemsstat begära en aktivering av den nationella undantagsklausulen om det råder exceptionella omständigheter utanför landets kontroll vilka har en stor påverkan på medlemsstatens offentliga finanser, förutsatt att landets medelfristiga skuldhållbarhet inte äventyras. En aktivering tillåter medlemsstaten att under en begränsad period avvika från sitt finanspolitiska åtagande – den så kallade nettoutgiftsbanan i landets medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan – som rådet sedan tidigare ställt sig bakom.
14 (19)
Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen, som en del av ReArm Europe-planen, ett meddelande där de föreslog en koordinerad och temporär aktivering av den nationella undantagsklausulen i syfte att stödja en permanent höjning av medlemsstaternas nationella försvarsutgifter. Enligt förslaget skulle en aktivering möjliggöra en avvikelse från nettoutgiftsbanan på upp till 1,5 procent av BNP under fyraårsperioden.
Totalt har 16 medlemsstater ansökt om att aktivera den nationella undantagsklausulen. Dessa är Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
Kommissionen föreslår att rådet ska anta rekommendationer om att aktivera den nationella undantagsklausulen för 15 medlemsstater. Kommissionens bedömning av Tysklands begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen kommer att ske i samband med bedömningen av Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan, vilken ännu inte har lämnats in till kommissionen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationerna om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
c)Rådets beslut och rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora underskott
-Beslutspunkt
Rådet väntas dels anta en rekommendation till Österrike om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, dels anta en förnyad rekommendation till Rumänien om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Samråd om Rumäniens pågående underskottsförfarande har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 18 juni 2025. Österrikes underskottsförfarande har inte behandlats i riksdagen tidigare. Finansutskottet fick senast information
15 (19)
om genomförandet av EU:s ramverk för ekonomisk styrning den 29 april 2025.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk ska medlemsstaterna korrigera alltför stora underskott i sina offentliga finanser. Ett särskilt förfarande tillämpas för de medlemsstater som bryter eller riskerar att bryta mot det så kallade underskottskriteriet, enligt vilket budgetunderskottet inte får överstiga 3 procent av BNP.
En medlemsstat som blir föremål för ett underskottsförfarande står under förstärkt bevakning av sina offentliga finanser av kommissionen och får rekommendationer från rådet om att korrigera det alltför stora underskottet så att underskottet åter minskar till referensvärdet på 3 procent av BNP. Förfarandet innehåller flera steg och utebliven korrigering kan i förlängningen innebära suspendering av EU-medel samt sanktioner för euroländerna.
Rådsrekommendation till Rumänien
Den 21 januari 2025 antog rådet en rekommendation till Rumänien om den finanspolitiska anpassning som de behöver vidta för att korrigera sitt underskott så att de inte överstiger referensvärdet på 3 procent av BNP. Den 20 juni 2025 fastställde rådet att Rumänien inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att korrigera sitt underskott. Av denna anledning föreslås nu rådet anta en förnyad, striktare rekommendation till Rumänien om att korrigera sitt underskott. I rådsrekommendationen fastställs att Rumänien ska ha korrigerat sitt alltför stora underskott senast 2030. Rumänien har EU:s högsta budgetunderskott, vilket uppgick till 9,3 procent av BNP för 2024 och väntas uppgå till 8,6 procent av BNP för 2025.
Rådsrekommendation till Österrike
Den 4 juni 2025 presenterade kommissionen sin bedömning av medlemsstaternas offentlig-finansiella situation i förhållande till underskottskriteriet. I den konstaterades att Österrike bryter mot underskottskriteriet. Därför presenterade kommissionen den 23 juni 2025 ett förslag till rådsrekommendation till Österrike om den finanspolitiska anpassning som de behöver vidta för att korrigera sitt alltför stora underskott. I rådsrekommendationen fastställs att Österrike ska ha korrigerat sitt alltför stora underskott senast 2028. Österrikes budgetunderskott
16 (19)
uppgick till 4,7 procent av BNP för 2024 och väntas uppgå till 4,4 procent av BNP för 2025.
Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt då beslut tas gällande andra euroländer. Sverige har endast rösträtt för beslutet gällande Rumänien.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationen till Rumänien om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott. Därtill välkomnar regeringen rådsrekommendationen till Österrike om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.
11.Bulgariens införande av euron
a)Rådets beslut om Bulgariens införande av euron den 1 januari 2026
b)Rådets beslut om Bulgariens införande av euron den 1 januari 2026
c)Rådets förordning om omräkningskursen till euron för Bulgarien
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta tre rättsakter som rör införandet av euron som valuta i Bulgarien.
Samråd med EU-nämnden om Bulgariens eurointräde ägde rum den 18 juni 2025.
Den 4 juni 2025 presenterade kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB) sina extraordinära konvergensrapporter, i vilka de bedömde att Bulgarien uppfyller konvergenskriterierna och övriga villkor för att införa euron. Kommissionen lade samma dag fram ett förslag till rekommendation om att Bulgarien ska införa euron den 1 januari 2026, vilken euroländerna godkände vid Ekofinrådets möte den 20 juni 2025. Vid samma möte godkände rådet även ett brev från rådets ordförande till Europeiska rådet för att informera om ärendet. Europeiska rådet diskuterade ärendet vid sitt möte den 26–27 juni 2025 och ställde sig då bakom förslaget.
17 (19)
Vid det aktuella rådsmötet ska tre rättsakter antas för att möjliggöra Bulgariens införande av euron som valuta:
1)Beslut om att upphäva Bulgariens status som en medlemsstat med undantag.
2)Beslut om ändringar i förordning om införandet av euron, vilken reglerar ett antal frågor om hur införandet av euron ska gå till däribland relationen mellan euron och Bulgariens nationella valuta.
3)Beslut om ändringar i förordningen om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som inför euron, vilket fastställer vilken omräkningskurs som ska gälla mellan euron och den bulgariska nationella valutan.
Sverige har endast rösträtt avseende beslutet om att upphäva Bulgariens status som medlemsstat med undantag. Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt i de övriga två rättsakterna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom förslaget till beslut om att upphäva Bulgariens status som en medlemsstat med undantag.
12.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 17–18 juli 2025: EU:s mandat
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna EU:s gemensamma positioner till G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer som äger rum den 17–18 juli 2025.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet den 17–18 juli 2025 ska rådet fastställa EU:s gemensamma positioner.
I utkastet till positionerna konstateras att handelsspänningar och den senaste tidens höjda tullar bidrar till en ökad osäkerhet i den globala ekonomin. För att motverka detta understryker EU vikten av att stärka den öppna och regelbaserade frihandeln. Vidare betonar EU vikten av att genomföra
18 (19)
strukturreformer för att öka produktiviteten, stärka konkurrenskraften och främja en grön och hållbar tillväxt. Positionerna lyfter även Rysslands illegala invasion av Ukraina. Därtill behandlar utkastet till positioner ett antal arbetsströmmar inom G20-samarbetet, bland annat det pågående arbetet med att stärka den internationella finansiella arkitekturen, skuldfrågor och att upprätthålla det globala klimatarbetet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom EU:s gemensamma positioner inför G20- mötet den 17–18 juli 2025.
19 (19)