Kommenterad dagordning Ekofin den 20 juni 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:501862

Kommenterad dagordning

2025-06-12

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 20 juni 2025

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 5 juni 2025.

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna Lagstiftningsöverläggningar

3.Reformpaketet för tullunionen

Förordningen om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om förhandlingarna om förslaget om en reformering av tullunionen, med möjlighet till diskussion.

Den aktuella lägesrapporten har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med skatteutskottet om förslaget har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 12 juni 2025. Samråd med EU-nämnden om förslaget har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 december 2024.

Den 17 maj 2023 presenterade kommissionen ett förslag till en reformering av tullunionen i syfte att vidareutveckla EU:s tullunion.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM97.

Förslaget innebär bland annat att en tullbyrå ska inrättas, att en tulldatacentral ska ersätta dagens decentraliserade it-lösningar och att en förteckning över tullrättsliga överträdelser och minimibestämmelser för ickestraffrättsliga påföljder för dessa överträdelser ska införas. Vidare föreslås att tullfriheten för försändelser med ett sammanlagt värde under 150 euro ska tas bort och att ett förenklat tullförfarande för e-handeln med vissa varor införs. E-handelsplattformar föreslås också att ansvara för att beräkna och betala tull samt se till att varor som importeras uppfyller kraven i EU:s lagstiftning. E-handelsplattformar ska även kunna ta ut mervärdesskatt och redovisa denna oavsett varornas värde.

I den aktuella lägesrapporten beskrivs arbetet med förslaget under det polska ordförandeskapet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen noterar lägesrapporten.

4.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster, bland annat med tanke på behovet av att minska regelbördan

- Informationspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster, inklusive arbetet med regelförenklingar på finansmarknadsområdet.

Icke lagstiftande verksamhet

5.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 9 maj 2025. Överläggning med riksdagen

2 (17)

om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 oktober 2024.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.

När det gäller den ekonomiska situationen i Ukraina har landets ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat. IMF prognostiserar dock att tillväxten kommer försvagas under 2025 mot bakgrund av effekterna från det utdragna kriget. Osäkerheterna är fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.

När det gäller Ukrainas finansieringsbehov uppskattas gapet för 2025 vara täckt. EU:s finansiella stöd spelar en betydande roll i detta. I år väntas totalt 12,5 miljarder euro i lån och bidrag betalas ut från Ukrainafaciliteten. När det gäller G7-överenskommelsen om stöd i form av lån till Ukraina har EU hittills betalat ut 6 miljarder euro av de totalt dryga 18 miljarder euro som planeras betalas ut under 2025. För 2026 uppskattar Ukraina att det finns ett finansieringsgap på cirka 18 miljarder euro. Osäkerheterna är dock stora och det externa finansieringsbehovet skulle kunna öka beroende på hur kriget utvecklar sig.

När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Den 20 maj 2025 antog EU ett 17:e sanktionspaket, vilket bland annat inkluderar ytterligare åtgärder mot ryska energiinkomster och skuggflottan.

Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Det finns flera tecken som visar att det inte går så bra för Rysslands ekonomi som deras officiella siffror visar. Krigsindustrin utgör en stor del av Rysslands ekonomi och det är tydligt att de militära utgifterna har trängt undan andra offentliga utgifter och investeringar i mer produktiva sektorer. Det kommer att påverka Rysslands välstånd.

3 (17)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen verkar för att EU, i dialog med globala partners, fortsätter att upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med landets behov.

Regeringen verkar även för att kommissionen snarast ska lägga fram konkreta förslag om att använda grundkapitalet av de immobiliserade ryska tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten, för att skyndsamt öka stödet till Ukraina.

Vidare anser regeringen att EU tillsammans med partners och likasinnade måste fortsätta öka trycket på Ryssland, inklusive genom alltmer omfattande sanktioner och andra åtgärder, däribland ett sänkt oljepristak, ytterligare åtgärder mot skuggflottan och importtullar på ryska varor.

Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner. Det är även viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.

6.Konkurrenskraft och förbättring av företagsklimatet i Europa: Sänkta energipriser i Europa: Vad är strategin?

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera EU:s konkurrenskraft, med särskilt fokus på energipriser i Europa.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 mars 2025 inför diskussion om kommissionens meddelande om en handlingsplan om överkomliga energipriser. Överläggning med näringsutskottet om handlingsplanen ägde rum den 15 maj 2025.

De senaste åren har frågan om EU:s konkurrenskraft blivit alltmer prioriterad. Frågan har diskuterats på varje möte i Ekofinrådet under det polska ordförandeskapet utifrån olika perspektiv. Den här gången ska diskussionen fokusera på de höga energipriserna i Europa och dess påverkan

4 (17)

på EU:s konkurrenskraft. Ordförandeskapet väntas presentera en not för att styra diskussionen.

Till följd av energikrisen 2022 och de ökande och volatila el- och gaspriserna har en rad åtgärder vidtagits inom EU. Den 26 februari 2025 presenterade kommissionen en handlingsplan om energi till överkomliga priser. Handlingsplanen är en del av det övergripande meddelandet om given för en ren industri, som kommissionen presenterade samma dag.

Handlingsplanen beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25:FPM23.

I handlingsplanen framhåller kommissionen att de nuvarande höga energipriserna är ett hot mot EU:s konkurrenskraft och presenterar åtgärder inom fyra pelare: (i) sänkta energikostnader, (ii) slutföra energiunionen, (iii) attrahera investeringar och (iv) beredskap för potentiella energikriser. Kommissionen identifierar flera orsaker till de höga energikostnaderna, såsom beroendet av importerade fossila bränslen och ineffektivitet i elnäten. För att åtgärda detta föreslås åtgärder som att minska nätkostnader, förbättra långsiktig elförsörjning, effektivisera gasmarknaden och öka energieffektiviteten. Vidare föreslås en trepartsöverenskommelse, ett slags kontrakt mellan offentlig sektor, rena energiproducenter och den energikonsumerande industrin, för investeringar och åtgärder för att säkerställa prisstabilitet och beredskap inför energikriser.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen håller med om att höga energipriser är ett strukturellt problem för Europas konkurrenskraft.

Regeringen anser att elproduktion och nät måste utvecklas utifrån konsumenters behov och efterfrågan. Investeringar i fossilfri elproduktion och nät kommer att göras om det finns rätt förutsättningar.

Regeringen anser att dagens europeiska elmarknadsdesign i huvudsak är ändamålsenlig, men medlemsstaterna behöver genomföra den överenskomna lagstiftningen för att säkerställa både leveranssäkerhet och rimliga elpriser. Detta skulle stärka förutsättningarna för marknaden att mobilisera det privata kapital som krävs för att genomföra nödvändiga

5 (17)

investeringar. Inriktningen framåt behöver därför vara på genomförande, inte på ny detaljreglering.

Regeringen anser också att Europa behöver fokusera på energisystemets totala systemkostnader. En avgörande faktor för att sänka systemkostnaden är att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt. För detta ändamål är fossilfri planerbar kraft avgörande. Det är avgörande att medlemsstater med interna flaskhalsar etablerar effektiva prisområden eftersom det påverkar andra medlemsstater och därmed konkurrenskraften. Interna flaskhalsar bör också hanteras före ökade satsningar på sammanlänkningar mellan medlemsstater.

Regeringen anser att Europa behöver en energipolitik med teknikneutralitet som överordnad vägledande princip. Alla fossilfria energislag, behöver bidra till energiomställningen. Vidare anser regeringen att kärnkraft, som är såväl fossilfri som planerbar, bör ges motsvarande förutsättningar som förnybar energi för att inte missa målet om klimatneutralitet och för att öka konkurrenskraften och att detta bör återspeglas i energilagstiftningen.

7.Europeiska planeringsterminen 2025 a) Vårpaketet

-Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera de ekonomiska och finanspolitiska delarna av 2025 års vårpaketet, med möjlighet till diskussion.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av vårpaketet planeras till den 13 juni 2025, inför Epscorådets möte den 19 juni 2025.

Den 4 juni 2025 presenterade kommissionen det så kallade vårpaketet, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, som i år har ett särskilt fokus på konkurrenskraft och säkerhet. Vårpaketet innehåller bland annat förslag till landsspecifika rekommendationer, landsrapporter, kommissionens bedömningar inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet och kommissionens bedömningar av vissa medlemsstaters begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen.

6 (17)

De landsspecifika rekommendationerna baseras bland annat på kommissionens bedömning av medlemsstaternas medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som lämnades in i oktober 2024, samt lägesrapporterna som lämnades in i april 2025. Kommissionens landsrapporter, som publicerades samtidigt som rekommendationerna, utgör också ett analytiskt underlag.

I år har Sverige fått fem rekommendationer varav fyra av dessa kommer att behandlas i Ekofinrådet. I den första rekommendationen uppmanas Sverige att öka försvarsutgifterna och stärka försvarsberedskapen, samt att ha en finanspolitisk inriktning som följer ökningstakten i nettoutgiftsbanan i Sveriges medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan. Den andra rekommendationen handlar om att genomföra Sveriges återhämtnings- och resiliensplan samt sammanhållningspolitiken. Den tredje rekommendationen handlar om att vidta åtgärder för att minska utsläppen. I den fjärde rekommendationen uppmanas Sverige vidta åtgärder för att förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden och minska hushållens skuldsättning.

När det gäller det makroekonomiska obalansförfarandet har kommissionen i år genomfört fördjupade granskningar av tio medlemsstater. Av dessa bedömer kommissionen att sju länder har makroekonomiska obalanser, varav ett land anses ha alltför stora obalanser. I likhet med tidigare år är Sverige ett av de länder som bedöms ha makroekonomiska obalanser. Obalanserna består enligt kommissionen av hushållens höga skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Regeringen noterar kommissionens fördjupade granskningar.

7 (17)

b) Övergripande not om landspecifika rekommendationer

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna de ekonomiska och finanspolitiska delarna i den horisontella noten om 2025 års landsspecifika rekommendationer.

Den aktuella noten har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd om de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna i noten planeras till den 13 juni 2025, inför Epscorådets möte den 19 juni 2025.

Till följd av att 2025 års vårpaket presenterades senare än vanligt i år har behandlingen av årets landsspecifika rekommendationer anpassats något. I stället för att Ekofinrespektive Epscorådet i juni godkänner sina respektive delar av de landsspecifika rekommendationerna inför Europeiska rådets möte, så hanteras rekommendationerna i en horisontell not i likhet med förfarandet 2019. Därefter väntas rådet, i vanlig ordning, slutligt anta rekommendationerna i juli.

I den horisontella noten beskrivs årets landsspecifika rekommendationer på ett övergripande plan. Till exempel har samtliga medlemsstater fått rekommendationer som syftar till att främja medlemsstatens och EU:s konkurrenskraft, i ljuset av kommissionens ökade fokus på konkurrenskraft och konkurrenskraftskompassen. Rekommendationerna handlar bland annat om att minska administrativ börda, mobilisera privat kapital och att påskynda utvecklingen mot en utsläppsfri ekonomi. Samtliga medlemsstater har även fått en rekommendation om att bedriva en finanspolitik i linje med kraven i EU:s ramverk för ekonomisk styrning, samt att öka sin försvarsförmåga. Därutöver har flertalet medlemsstater fått policyinriktade rekommendationer om att vidta åtgärder för att stärka de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom den horisontella noten om de landsspecifika rekommendationerna.

8.Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning

a) Medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer: rådets rekommendationer

8 (17)

-Beslutspunkt

Rådet väntas anta rekommendationer om Belgiens och Bulgariens medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer inom ramen för EU:s ramverk för ekonomisk styrning.

De aktuella rekommendationerna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av EU:s ramverk för ekonomisk styrning har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 februari 2025. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, inklusive om Sveriges plan, den 29 april 2025.

Den 30 april 2024 trädde EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning i kraft. De nya reglerna innebär bland annat att medlemsstaterna ska ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik nettoutgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning.

Planerna lämnas in till kommissionen som bedömer huruvida den nettoutgiftsbana som medlemsstaten presenterat i planen uppfyller ramverkets krav på att budgetunderskott och offentlig skuld hålls inom, eller sätts på en bana mot, referensvärdena på högst 3 procent av BNP i budgetunderskott och högst 60 procent av BNP i offentlig skuld på medelfristig sikt.

Belgien lämnade in sin plan den 19 mars 2025 och den 21 maj 2025 presenterade kommissionen sitt förslag till rådsrekommendation om att godkänna Belgiens nettoutgiftsbana. Belgien har ansökt om en förlängd finanspolitisk anpassningsperiod. Detta innebär att Belgien ges ytterligare tid att få sina offentliga finanser inom referensvärdena till följd av att de samtidigt åtar sig att genomföra tillväxtfrämjande reformer och investeringar.

Bulgarien lämnade in sin plan den 27 februari 2025 och den 12 maj presenterade kommissionen sitt förslag till rådsrekommendation om att godkänna Bulgariens nettoutgiftsbana.

I utkastet till rekommendationer instämmer rådet i kommissionens bedömning att Belgiens och Bulgariens nettoutgiftsbanor lever upp till kraven i regelverket.

9 (17)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationerna om Belgiens och Bulgariens medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer.

Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.

b)Rådets beslut och rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora underskott

-Beslutspunkt

Rådet väntas dels anta en reviderad rekommendation till Belgien om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, dels besluta om att fastställa att Rumänien inte har vidtagit tillräckliga åtgärder inom ramen för ett redan pågående underskottsförfarande.

Samråd om Rumäniens pågående underskottsförfarande har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 17 januari 2025. Samråd om Belgiens rekommendation ägde rum den 17 januari 2025. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s ramverk för ekonomisk styrning den 29 april 2025.

Enligt stabilitets- och tillväxtpaktens regler ska medlemsstaterna korrigera alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Ett särskilt förfarande tillämpas för de medlemsstater som bryter eller riskerar att bryta mot det så kallade underskottskriteriet, enligt vilket budgetunderskottet inte får överstiga 3 procent av BNP.

En medlemsstat som blir föremål för ett underskottsförfarande står under förstärkt bevakning av sina offentliga finanser av kommissionen och får rekommendationer från rådet om att korrigera det alltför stora underskottet så att underskottet åter minskar till referensvärdet på 3 procent. Förfarandet innehåller flera steg och utebliven korrigering kan i förlängningen innebära suspendering av EU-medel samt sanktioner för euroländerna.

10 (17)

Den 21 januari 2025 antog rådet rekommendationer till Belgien och Rumänien om den finanspolitiska anpassning som dessa medlemsstater behöver vidta för att korrigera sina underskott så att de inte överstiger referensvärdet på 3 procent.

Med anledning av kommissionens positiva bedömning av Belgiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan presenterade kommissionen den 21 maj 2025 ett reviderat förslag till rådsrekommendation till Belgien. Detta för att den skulle vara samstämmig med rekommendationen om Belgiens plan. I rådsrekommendationen fastställs även tidpunkten för när Belgien ska ha vidtagit tillräckliga finanspolitiska anpassningsåtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.

Den 4 juni 2025 presenterade kommissionen ett förslag till rådsbeslut om att fastställa att Rumänien inte har vidtagit tillräckliga åtgärder inom ramen för ett redan pågående underskottsförfarande. Rumänien har EU:s högsta budgetunderskott, vilket uppgick till 9,3 procent av BNP för 2024 och väntas uppgå till 8,6 procent av BNP för 2025.

Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt då beslut tas gällande andra euroländer. Sverige har således endast rösträtt för beslutet gällande Rumänien.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom beslutet om att Rumänien inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att korrigera sitt underskott. Därtill välkomnar regeringen rådsrekommendationen till Belgien om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.

9.Ekofin-rapporten om skattefrågor

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna en rapport om skattefrågor, vilken ska överlämnas till det Europeiska rådet den 26–27 juni 2025.

Den aktuella rapporten har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Skatteutskottet fick information om rapporten den 12 juni 2025.

11 (17)

På uppdrag av det Europeiska rådet återrapporterar kommissionen och rådet halvårsvis om dels konkreta metoder för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, dels det pågående arbetet med vissa skatteförslag i rådet.

Enligt uppdraget ska arbetet inriktas på områden där mer ambitiösa insatser är tänkbara, med fokus på hur skattepolitiken kan stödja samordningen av den ekonomiska politiken samt bidra till finanspolitisk samordning och tillväxt.

Den aktuella rapporten beskriver det arbete som skett på skatteområdet under det polska ordförandeskapet i rådet. I rapporten konstateras bland annat att rådet antagit förslaget om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern (ViDA), godkänt rådsslutsatser om förenkling och minskning av regelbördan på skatteområdet och antagit en allmän riktlinje om förslaget till direktiv om mervärdesskatteregler vid distansförsäljning av importerade varor och mervärdesskatt vid import.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom rapporten.

10.Utvidgning av euroområdet

a)Europeiska centralbankens/kommissionens konvergensrapporter

b)Rekommendation från medlemsstaterna inom euroområdet om kommissionens förslag om Bulgariens införande av euron

c)Skrivelse från rådets ordförande till Europeiska rådet

-Diskussions- och beslutspunkt

Kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB) väntas presentera sina konvergensrapporter, med möjlighet till diskussion. Därtill väntas euroländerna anta en rekommendation om Bulgariens införande av euron som valuta och rådet godkänna ett brev från rådets ordförande till Europeiska rådet som informerar om ärendet.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

12 (17)

Enligt artikel 140 i FEUF ska rådet besluta om utvidgning av euroområdet på rekommendation från en kvalificerad majoritet av de medlemsstater som har euron som valuta. Som grund finns konvergensrapporter som kommissionen och ECB publicerar minst vartannat år. De senaste ordinarie rapporterna publicerades våren 2024.

I februari 2025 begärde Bulgarien att extraordinära rapporter skulle tas fram, vilka publicerades den 4 juni 2025. Rapporterna behandlar enbart Bulgarien och redovisar hur landet uppfyller konvergenskriterierna och kraven på legal konvergens.

I rapporterna bedömer såväl kommissionen som ECB att Bulgarien uppfyller villkoren för att införa euron. Kommissionen har därför, tillsammans med sin konvergensrapport, lagt fram ett förslag till rekommendation om att upphäva Bulgariens undantag och att landet ska införa euron som valuta den 1 januari 2026. Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt om rekommendationen.

Det formella beslutet om att upphäva Bulgariens undantag väntas fattas vid Ekofinrådets möte i juli, efter att frågan har varit föremål för diskussion i Europeiska rådet och efter att Europaparlamentet har yttrat sig. Som underlag för Europeiska rådets diskussion kommer ett brev skickas från rådets ordförande, vilket informerar om behandlingen av frågan.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet på brev som ska skickas från rådets ordförande till Europeiska rådet. Regeringen instämmer i bedömningen att Bulgarien uppfyller villkoren för att införa euron som valuta.

11.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Cyperns, Italiens, Kroatiens, Litauens, Maltas, Polens och Sloveniens återhämtnings- och resiliensplaner.

13 (17)

Samråd med EU-nämnden om Belgiens plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 7 mars 2025. Samråd med EU-nämnden om Cyperns plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 15 januari 2025. Samråd med EU- nämnden om Italiens plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 november 2024. Samråd med EU-nämnden om Kroatiens plan ägde rum den 23 juli 2021 och den 1 december 2023. Samråd med EU-nämnden om Litauens plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 4 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden om Maltas plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 7 juli 2023. Samråd med EU-nämnden om Polens plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 12 juli 2024. Samråd med EU-nämnden om Sloveniens plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 december 2024.

Reviderat genomförandebeslut för Belgiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Belgiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 10 december 2024, den 18 februari 2025 samt den 11 mars 2025.

Den 25 april 2025 lämnade Belgien in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 5,3 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Belgiens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet.

Åtgärderna rör bland annat cybersäkerhet, ny teknik och renoveringar av bostäder.

Reviderat genomförandebeslut för Cyperns återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Cyperns plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 16 juli 2024 samt den 21 januari 2025.

Den 26 mars 2025 lämnade Cypern in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 1,2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 5 procent av Cyperns BNP 2019

14 (17)

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill tar Cypern bort två åtgärder som bland annat rör elfordon.

Reviderat genomförandebeslut för Italiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Italiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 19 september 2023, den 8 december 2023, den 14 maj 2024 samt den 18 november 2024.

Den 21 mars 2025 lämnade Italien in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 194,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 11 procent av Italiens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill tas ett antal åtgärder bort. För att kompensera för detta lägger Italien till fyra nya åtgärder som bland annat rör järnvägsinfrastruktur och elektrifiering av transportsektorn.

Reviderat genomförandebeslut för Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Kroatiens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023.

Den 16 april 2025 lämnade Kroatien in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 10,0 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 18 procent av Kroatiens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill skalas ett antal åtgärder ner eller tas bort. För att kompensera för detta skalar Kroatien upp fem åtgärder och lägger till tre nya åtgärder som bland annat rör avloppssystem och bredband.

15 (17)

Reviderat genomförandebeslut för Litauens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Litauens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023 och den 8 oktober 2024.

Den 29 november 2024 lämnade Litauen in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 3,8 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 5 procent av Litauens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill tas ett antal åtgärder bort. För att kompensera för detta lägger Litauen till två nya åtgärder som rör rena fordon.

Reviderat genomförandebeslut för Maltas återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Maltas plan antogs av rådet den 5 oktober 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023.

Den 29 november 2024 lämnade Malta in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår totalt till 336,3 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 2 procent av Maltas BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill skalas flera åtgärder ner eller tas bort. För att kompensera för detta lägger Malta till en åtgärd som rör kollektiva färdmedel.

Reviderat genomförandebeslut för Polens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Polens plan antogs av rådet den 17 juni 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023 och den 16 juli 2024.

Den 30 januari 2025 lämnade Polen in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

16 (17)

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 59,8 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 11 procent av Polens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill skalas flera åtgärder ner eller tas bort. För att kompensera för detta skalar Polen upp två åtgärder och lägger till fyra nya åtgärder som bland annat rör försvar och säkerhet.

Reviderat genomförandebeslut för Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Sloveniens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023 och den 10 december 2024.

Den 22 april 2025 lämnade Slovenien in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 2,7 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 6 procent av Sloveniens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras ett antal åtgärder bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål och för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill skalas flera åtgärder ner eller tas bort. För att kompensera för detta skalar Slovenien upp 13 åtgärder och lägger till fyra nya åtgärder som bland annat rör renovering av byggnader.

Kommissionens bedömning är att de åtta reviderade planerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de åtta reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslagen till ändring av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Cyperns, Italiens, Kroatiens, Litauens, Maltas, Polens och Sloveniens planer.

17 (17)