Kommenterad dagordning Ekofin den 13 november 2025
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50412A
Kommenterad dagordning
2025-11-03
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 13 november 2025
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 29 oktober 2025.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna Lagstiftningsöverläggningar
3.Översyn av energiskattedirektivet
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en allmän riktlinje om en översyn av energiskattedirektivet.
Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 19 maj 2022. Information till skatteutskottet planeras till den 6 november 2025. Samråd med EU- nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 december 2024.
Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen ett förslag till omarbetat energiskattedirektiv, vilket är ett ramverk för beskattningen av bränslen och el. Förslaget är en del av Fit for 55-paketet och ämnar bidra till att uppnå EU:s klimatmål för 2030 och klimatneutralitet till 2050 inom ramen för den gröna given, att bevara och förbättra EU:s inre marknad samt att bibehålla möjligheten för medlemsstaterna att få intäkter från energibeskattningen.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM130.
Kommissionens förslag innebär att skattebasen breddas genom att fler bränslen beskattas och antalet undantag, som enligt kommissionen främjar förbrukning av fossila bränslen, minskar. Strukturen för minimiskattenivåerna föreslås även att ändras genom att de baseras på bränslenas energiinnehåll och miljöprestanda.
I det aktuella kompromissförslaget är strukturen från kommissionens förslag i många delar kvar. Beskattningen föreslås baseras på energiinnehåll och bränslena ska klassificeras i olika skattekategorier med olika minimiskattenivåer baserat på miljöprestanda. Det föreslås dock mer flexibilitet i hur medlemsstaterna i praktiken får genomföra detta, exempelvis i fråga om beskattning av komponenter i blandningar. Vidare föreslås vissa möjligheter till övergångsperioder där medlemsstaterna delvis får avvika från de fastslagna bränslekategorierna.
När det gäller tillämpningsområdet för direktivet och möjligheter till undantag från beskattning är kompromissförslaget mer likt det nuvarande direktivet. För Sverige har det varit prioriterat att fasta trädbränslen och avfall inte ska beskattas samt att det fortsatt ska finnas en möjlighet till att differentiera skatten mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig förbrukning. Dessa delar har omhändertagits i kompromissförslaget.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att energiskattedirektivet behöver moderniseras. Det kompromissförslag som presenterats är sammantaget bättre än det nu gällande direktivet. Regeringen kan därför ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag.
4.Finansiellt stöd till Ukraina (förslag under behandling)
- Diskussionspunkt
Kommissionen har i skrivande stund inte presenterat något förslag om ett nytt finansiellt stöd till Ukraina.
2 (12)
5.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
6.Förordningen vad gäller införandet av en förenklad tullbehandling för distansförsäljning av varor och avskaffandet av tröskelvärdet för tullbefrielse
Rådet väntas anta en politisk överenskommelse om förordningen om införandet av en förenklad tullbehandling för distansförsäljning av varor och avskaffandet av tröskelvärdet för tullbefrielse.
Överläggning med skatteutskottet om reformeringen av tullunionen har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 12 juni 2025. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 18 juni 2025. Information till skatteutskottet om det aktuella förslaget planeras till den 6 november 2025.
Den 17 maj 2023 presenterade kommissionen ett förslag till reformering av tullunionen i syfte att vidareutveckla EU:s tullunion. I reformen ingår ett förslag till förordning om införandet av en förenklad tullbehandling för distansförsäljning av varor och avskaffandet av tröskelvärdet för tullbefrielse.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM97.
Förslaget syftar till att främja rättvis konkurrens och innebär att tullfriheten för försändelser från tredjeland med ett sammanlagt värde om högst 150 euro tas bort och att tull ska betalas från första kronan.
Det aktuella kompromissförslaget är i stort i linje med kommissionens förslag avseende avskaffandet av tröskelvärdet. De ändringar som har gjorts är främst av teknisk karaktär. Till skillnad från kommissionens förslag innehåller dock kompromissförslaget inga bestämmelser om förenklingar för e-handeln.
3 (12)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag. Det är viktigt att upprätthålla konkurrensneutralitet för svenska e-handlare och svensk detaljhandel i förhållande till e-handel från tredjeland.
7.Förenkling, genomförande och efterlevnad
a)De årliga lägesrapporterna för 2025
b)Översiktsrapporten för 2025
-Diskussionspunkt
Kommissionen väntas presentera dels sina årliga rapporter om förenklingsarbetet på det ekonomiska och finansiella området, dels sin övergripande rapport om förenklingsarbetet i EU, med möjlighet till diskussion.
De aktuella rapporterna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om andra kommissionärers rapporter har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 17 oktober 2025.
På EU-nivå har frågan om bättre lagstiftning och regelförenkling blivit alltmer prioriterad med anledning av diskussionerna om EU:s konkurrenskraft.
Som ett led i detta arbete presenterade kommissionen den 12 februari 2025 ett meddelande om ett enklare och snabbare Europa. I meddelandet anges bland annat att kommissionen årligen ska presentera en övergripande rapport om regelförenklingsarbetet i EU. Därtill anges att varje kommissionär årligen ska presentera en lägesrapport över sitt arbete med regelförenkling, genomförande och efterlevnad.
I den övergripande rapporten sammanfattar kommissionen arbetet på samtliga politikområden. Kommissionen lyfter bland annat fram de Omnibus-paket som har presenterats och de dialoger med intressenter som har ägt rum i syfte att stärka genomförandet och efterlevnaden av EU-regler. Vidare redogör de för det fortsatta arbetet med regelförenkling.
I rapporterna på det ekonomiska och finansiella området redogör kommissionärerna för arbetet på sina respektive områden. Bland annat lyfter
4 (12)
de fram arbetet med att förenkla genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och regelverket för värdepapperisering.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar presentationen.
Regeringen välkomnar vidare inriktningen rörande bättre lagstiftning och den tydliga ambitionen från kommissionen att minska företagens regelbörda i syfte att stärka EU:s konkurrenskraft, samt ansatsen att förenkla och förbättra EU-lagstiftningen för att på ett effektivare sätt uppnå EU:s målsättningar.
8.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 3 oktober 2025. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 oktober 2024. Finansutskottet fick skriftlig information om kommissionens kommande förslag om stöd till Ukraina den 2 oktober 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande. Finansieringsbehoven för de kommande två åren är akuta och betydande.
EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 22,7 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från
5 (12)
Ukrainafaciliteten. När det gäller G7-överenskommelsen om stöd i form av lån till Ukraina har EU hittills betalat ut drygt 14 miljarder euro av de totalt drygt 18 miljarder euro som planeras betalas ut under 2025.
I sitt linjetal den 10 september 2025 aviserade kommissionens ordförande att kommissionen förbereder ett förslag om ett nytt stöd till Ukraina baserat på de immobiliserade ryska tillgångarna, som ska syfta till att möta landets finansiella och militära behov under perioden 2026–2027. Frågan behandlades vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2025, där EU:s stats- och regeringschefer uppmanade kommissionen att lägga fram olika alternativ för finansiellt stöd.
Huvudalternativet väntas fortsatt vara ett nytt lån till Ukraina som ska finansieras av den likvida delen av de immobiliserade ryska tillgångarna. Ukraina skulle endast behöva återbetala lånet i det fall Ryssland betalat krigsskadestånd och lånet skulle inte påverka Ukrainas skuldbörda. Garantier kommer krävas för att täcka risken för att behöva återbetala Ryssland i det fall immobiliseringen av tillgångarna skulle upphöra.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med Ukrainas behov.
Regeringen verkar även för mer långtgående åtgärder när det gäller användandet av de immobiliserade ryska tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Regeringen anser därför att EU:s kommande finansiella stöd till Ukraina bör finansieras av den likvida delen av de immobiliserade ryska tillgångarna. Regeringen verkar för att ett förslag ska presenteras så snart som möjligt och för att stödet snabbt kommer på plats.
6 (12)
Regeringen kommer arbeta för att det nya stödet blir ambitiöst och ändamålsenligt. Det är viktigt att stödet utgår från Ukrainas behov och prioriteringar samt att det täcker både budgetära och militära behov. Vidare bör det militära stödet kunna möjliggöra både kort- och långsiktiga investeringar för att stärka Ukrainas säkerhet. När det gäller garantier för att täcka riskerna är det viktigt med en rättvis bördefördelning mellan EU:s medlemsstater. Det är även viktigt med långsiktighet när det gäller immobiliseringen av de ryska tillgångarna.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
9.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Estlands, Kroatiens, Luxemburgs, Rumäniens och Slovakiens återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 3 oktober 2025.
Reviderat genomförandebeslut för Belgiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Belgiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 10 december 2024, den 18 februari 2025, den 11 mars 2025, den 20 juni 2025 och den 8 juli 2025.
Den 20 juni 2025 lämnade Belgien in en sjunde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 5 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Belgiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 39 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera
7 (12)
åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat utbyggnad av cykel- och gångvägar. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp sex åtgärder och lägga till åtta nya åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Estlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Estlands plan antogs av rådet den 29 oktober 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 16 juni 2023.
Den 2 oktober 2025 lämnade Estland in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 953 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 3 procent av Estlands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 41 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att minska ungdomsarbetslösheten. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp en åtgärd och lägga till en ny åtgärd.
Reviderat genomförandebeslut för Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Kroatiens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023 och den 20 juni 2025.
Den 7 oktober 2025 lämnade Kroatien in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 10 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 18 procent av Kroatiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 151 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förbättra sjukvården. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att lägga till tre nya åtgärder.
8 (12)
Reviderat genomförandebeslut för Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Luxemburgs plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 januari 2023, den 23 september 2024 och den 14 april 2025.
Den 15 september 2025 lämnade Luxemburg in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 241 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av Luxemburgs BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 16 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat ändringar av arbetslöshetsersättningen. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp två åtgärder och lägga till en ny åtgärd.
Reviderat genomförandebeslut för Rumäniens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Rumäniens plan antogs av rådet den 29 oktober 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023.
Den 12 september 2025 lämnade Rumänien in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till cirka 21 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 9 procent av Rumäniens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 147 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förbättra trafiksäkerheten. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att lägga till 20 nya åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Slovakiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023 och den 13 maj 2025.
9 (12)
Den 2 oktober 2025 lämnade Slovakien in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår till cirka 6 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 7 procent av Slovakiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 93 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förbättra grundskoleutbildningen. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp tio åtgärder.
Kommissionens bedömning är att de reviderade planerna fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslagen till ändring av rådets genomförandebeslut för Belgiens, Estlands, Kroatiens, Luxemburgs, Rumäniens och Slovakiens planer.
10.Europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en presentation av Europeiska finanspolitiska nämndens (EFB) årsrapport för 2025, med möjlighet till diskussion.
Den aktuella rapporten har inte behandlats i riksdagen tidigare.
EFB har som uppgift att årligen utvärdera kommissionens tillämpning av EU:s finanspolitiska ramverk. Utvärderingen presenteras i en årlig rapport.
I årets rapport, som presenterades den 22 oktober 2025, sammanfattar EFB den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen i EU under 2024. EFB är bland annat kritiska till att medlemsstaterna inte har konsoliderat sina offentliga finanser i tillräckligt hög utsträckning. EFB är även kritiska till flera delar av kommissionens tillämpning av EU:s finanspolitiska ramverk.
10 (12)
Det handlar bland annat om att EFB anser att reformeringen av ramverket lett till att den multilaterala övervakningsprocessen försvagats. Vidare är EFB kritiska till kommissionens hantering av så kallade underskottsförfaranden och ifrågasätter bland annat kommissionens avvägningar när det gäller öppnandet av dessa.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar EFB:s årsrapport. Det är positivt att EFB har gjort en omfattande granskning av kommissionens tillämpning av EU:s finanspolitiska ramverk.
Det är av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
11.Slutsatser om EU-statistik
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om EU-statistik.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
De årliga rådsslutsatserna följer upp utvecklingen av EU-statistik utifrån rådets tidigare prioriteringar och kommissionens strategiska agenda. Slutsatserna pekar även ut riktningen för arbetet med det europeiska statistiksystemet framöver.
I de aktuella slutsatserna välkomnar rådet särskilt ändringen av förordningen om europeisk statistik samt uppmuntrar till användning av nya datakällor och mer innovativa arbetssätt. Rådet betonar även behovet av att minska den administrativa bördan för företag och myndigheter. Därtill välkomnas utvecklingen på ett antal statistikområden, bland annat den makroekonomiska statistiken, statistiken om kommersiella fastigheter och energistatistiken. Rådet betonar även behovet av fortsatt utvecklig av metodologin för medlemsstaternas rapportering om försvarsutgifter.
11 (12)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna. Regeringen välkomnar särskilt det europeiska statistiksystemet fortsatta arbete för att bidra till kommissionens förenklingsagenda.
12.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 15–16 oktober 2025 och av IMF:s årsmöten
- Informationspunkt
Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från dels G20- mötet med finansministrar och centralbankschefer som ägde rum den 15–16 oktober 2025, dels IMF:s årsmöte som ägde rum den 13–17 oktober 2025.
Samråd med EU-nämnden om EU:s gemensamma positioner inför G20- mötet och EU:s uttalande inför mötet i den Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) ägde rum den 3 oktober 2025.
Vid G20-mötet representerades EU av ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB). Även vissa andra medlemsstater, inklusive Sverige, deltog på mötet. Vid IMFC-mötet representerades EU:s medlemsstater via dess valkretsar och kommissionen deltog som observatör.
Vid mötena diskuterades bland annat det makroekonomiska läget, finansiell stabilitet och den internationella finansiella arkitekturen. Vid G20-mötet diskuterades även utmaningar för utveckling och tillväxt i Afrika.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar informationen.
12 (12)