Kommenterad dagordning Ekofin den 13 maj 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:5006EC

Kommenterad dagordning

2025-05-05

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 13 maj 2025

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 28 april 2025.

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkterna Lagstiftningsöverläggningar

3.Direktiv om mervärdesskatteregler för distansförsäljning av importerade varor och mervärdesskatt vid import

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en allmän riktlinje om förslaget till direktiv om mervärdesskatteregler för distansförsäljning av importerade varor och mervärdesskatt för import.

Överläggning med skatteutskottet om lagstiftningspaketet om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern (ViDA), där det aktuella förslaget tidigare ingick, ägde rum den 13 juni 2023. Information till skatteutskottet planeras till den 6 maj 2025.

Vid distansförsäljning av importerade varor har säljaren (oftast plattformen) i dag möjlighet att deklarera och betala mervärdesskatten till skattemyndigheten när försändelser på högst 150 euro importeras till EU, vilket kallas importordningen. Om säljaren inte använder importordningen är det i dag medlemsstaten som avgör vem som blir betalningsskyldig för

mervärdesskatten vid import. I Sverige blir normalt konsumenten skyldig att betala mervärdesskatten när importordningen inte används.

Den 8 december 2022 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern (ViDA). Syftet med paketet var att modernisera mervärdesskattereglerna med hänsyn till de möjligheter som digital teknik erbjuder.

Det aktuella förslaget ingick ursprungligen i detta lagstiftningspaket och kommissionen föreslog då att det skulle bli obligatoriskt för plattformar att redovisa mervärdesskatten via den så kallade importordningen.

Lagstiftningspaketet ViDA, inklusive det aktuella förslaget, beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM37.

Förslaget bröts dock ut ur ViDA-paketet eftersom det var svårt att nå konsensus om frågan. De övriga delarna av ViDA-paketet antogs av rådet i mars 2025.

Förhandlingen om det aktuella förslaget har i stället skett i anslutning till ett mervärdesskatteförslag i lagstiftningspaketet om reformering av tullunionen som handlar om att avskaffa gränsen på 150 euro för användning av importordningen.

Lagstiftningspaketet om reformeringen av tullunionen beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM97.

Ordförandeskapet har nu presenterat ett kompromissförslag om förslaget om mervärdesskatteregler för distansförsäljning av importerade varor och mervärdesskatt för import. Förslaget innebär att importordningen inte ska vara obligatorisk, men att säljaren (oftast plattformen) ska vara betalningsskyldig för mervärdesskatten. Vidare innebär förslaget att detta ska börja gälla den 1 juli 2028. Förslaget innehåller också regler om en skyldighet för säljare från tredje land att utse en betalningsskyldig representant. Medlemsstaterna ges också möjlighet att införa regler om solidariskt betalningsansvar i vissa fall samt att tillåta att konsumenten betalar mervärdesskatten för det fall säljaren inte fullgör sina skyldigheter.

Utöver kompromissförslaget har ordförandeskapet presenterat ett utkast på uttalande som rådet också väntas ställa sig bakom på mötet. I uttalandet

2 (13)

anger rådet att arbetet ska fortsätta när det gäller att göra importordningen tillämplig vid försäljning från tullager och vid varuförsändelser med värde över 150 euro, med hänsyn till utvecklingen i förhandlingarna om reformeringen av tullunionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer åtgärder för att främja gränsöverskridande handel och företagens möjlighet att konkurrera på lika villkor. Regeringen är därför positiv till att säljarna i större omfattning ska ansvara för mervärdesskatten vid distansförsäljning av importerade varor. Förslaget till direktiv kan därför accepteras. Regeringen kan också ställa sig bakom utkastet till uttalande.

4.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster, bland annat med tanke på behovet av att minska regelbördan

- Informationspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster, inklusive arbetet med regelförenklingar på finansmarknadsområdet.

Icke lagstiftande verksamhet

5.Konkurrenskraft, förenkling och förbättring av företagsklimatet i Europa: spar- och investeringsunionen

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera kommissionens meddelande om spar- och investeringsunionen.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med finansutskottet om spar- och investeringsunionen ägde rum den 22 april 2025.

Under det senaste decenniet har arbete pågått inom kapitalmarknadsunionen för att skapa och fördjupa den inre marknaden för kapital i EU. Det övergripande syftet med arbetet är att öka den ekonomiska tillväxten, stärka den europeiska konkurrenskraften och öka välståndet hos hushållen. Ett

3 (13)

stort antal åtgärder har presenterats, förhandlats och införts i lagstiftning, däribland förordningen om marknader för finansiella instrument (Mifir) och en europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information (Esap). Parallellt med detta har även arbetet med att utveckla EU:s bankunion fortsatt.

Trots arbetet med kapitalmarknadsunionen kvarstår utmaningar och de senaste två åren har arbetet för att utveckla EU:s kapitalmarknader varit högt prioriterat. Detta inte minst mot bakgrund av behovet av att finansiera de utmaningar som EU står inför, som till exempel den gröna och digitala omställningen och att stärka EU:s konkurrenskraft.

Den nya kommissionens mål är att skapa en så kallad spar- och investeringsunion, där både bank- och kapitalmarknader ingår, och den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande om detta.

Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25:FPM33.

I meddelandet presenterar kommissionen sin ambition för arbetet med spar- och investeringsunionen och en tidsplan för kommande förslag. Meddelandet omfattar hela det finansiella systemet, med tonvikt på kapitalmarknadsfrågor, liksom reformer på såväl EU-nivå som på nationell nivå. Kommissionen pekar på att det krävs en bredd av policyåtgärder för att skapa en spar- och investeringsunion. Dessa delas in i områdena i) medborgare och sparande, ii) investeringar och finansiering, iii) integration och skalfördelar samt iv) effektiv tillsyn på den inre marknaden. Dessutom innehåller meddelandet kommissionens prioriteringar kopplat till arbetet med EU:s banksektor. Vidare ska spar- och investeringsunionen bättre integreras i den europeiska planeringsterminen genom att kommissionen bedömer nationella åtgärder på området och föreslår landsspecifika rekommendationer.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande samt att frågor om både sparande och investeringar nu tydligare står i fokus. EU:s kapitalmarknader spelar en avgörande roll för finansiering av företag och EU:s utmaningar. De är också viktiga för att bidra till att fördjupa den inre marknaden och stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft, tillväxt och välstånd. Därför är det

4 (13)

nödvändigt med fortsatt arbete för att stärka och ytterligare integrera EU:s kapitalmarknader.

Regeringen anser att kapitalmarknaderna bör utvecklas med en marknadsbaserad ansats som främjar konkurrens och öppenhet mot tredjeland. Den finansiella stabiliteten, starkt konsumentskydd samt god och korrekt information på marknaderna behöver värnas.

Regeringen anser att det är särskilt betydelsefullt med åtgärder som bidrar till att öka mängden produktivt kapital. Åtgärder för att öka EU:s privatpersoners sparande på kapitalmarknaderna bör prioriteras. Regeringen bedömer att nationella åtgärder är mest verkningsfulla i detta syfte, såväl avseende direkt sparande som indirekt via pensionssystemen. Det behövs även utbyte av erfarenheter och strukturerade sätt för att följa upp medlemsstaternas åtgärder.

Regeringen välkomnar initiativ för att ta bort hinder för gränsöverskridande aktörer och investeringar. Samtidigt bör medlemsstaternas olika förutsättningar beaktas och anpassningar möjliggöras i syfte att värna välfungerande nationella modeller.

För att både främja en välfungerande kapitalmarknad och stärka den inre marknaden välkomnar regeringen arbete som bidrar till likvärdig, stark och effektiv tillsyn över EU:s kapitalmarknader.

Regeringen ser positivt på åtgärder som förbättrar bankunionen. Regeringen betonar att ett stabilt och motståndskraftigt finansiellt system är en förutsättning för långsiktig tillväxt. Det är viktigt att kraven på bankerna speglar riskerna i deras verksamhet.

En viktig förutsättning för framgång med spar- och investeringsunionen är gedigna konsekvensanalyser i samband med förslag. Regeringen kommer att ta ställning till respektive förslag då de presenteras.

5 (13)

6.Rådets förordning om inrättande av Säkerhetsaktion för Europa (Safe)

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera förslaget till förordning om inrättande av en säkerhetsåtgärd för Europa genom ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin (SAFE).

Försvarsutskottet fick information om förslagets försvarspolitiska delar den 24 april 2025. Överläggning med finansutskottet om förslagets finansiella delar ägde rum den 29 april 2025.

Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett förslag till låneinstrumentet SAFE. Förslaget är en del av kommissionens finansieringsplan ReArm Europe/Readiness 2030 som syftar till att stärka Europas försvarsförmåga.

SAFE beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25:FPM34.

Syftet med instrumentet är dels att tillhandahålla mer förmånliga lån till vissa medlemsstater, dels att förstärka den europeiska försvarsindustrin genom att bland annat främja gemensam upphandling, öka produktionskapaciteten och förbättra tillgången på försvarsprodukter.

Instrumentet föreslås ge medlemsstaterna möjlighet att totalt låna upp till 150 miljarder euro. För att finansiera SAFE ska kommissionen emittera obligationer på kapitalmarknaden, vilka garanteras av skillnaden mellan betalningstaket för egna medel och det årliga betalningstaket för EU:s långtidsbudget, den så kallade marginalen. Det innebär att EU:s medlemsstater ytterst täcker eventuella betalningsinställelser i linje med BNI- komponenten.

Kommissionen föreslår vidare att de medlemsstater som väljer att ta lån via SAFE ska använda dessa till gemensamma upphandlingar med en annan medlemsstat, ett EEA- eller EFTA-land, Ukraina, kandidatländer eller andra tredjeländer med vilka EU har ingått ett säkerhets- och försvarspartnerskap. Under de första tolv månaderna föreslås även nationella upphandlingar tillåtas.

6 (13)

För att ansöka om medel via SAFE föreslås medlemsstaten skicka in en investeringsplan till kommissionen. Även utbetalningsansökningar ska bedömas och godkännas av kommissionen. Löptiderna på lånen föreslås vara upp till 45 år med upp till tio års amorteringsfrihet. Slutligen föreslås att produkter som upphandlas genom SAFE ska undantas från mervärdesskatt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen bedömer att det på grund av det säkerhetspolitiska läget finns ett övergripande behov av att Europa snabbt måste rusta upp sitt försvar och att försvarsutgifterna därmed måste öka. Det ligger även i Sveriges intresse att andra medlemsstater rustar upp sina försvarsförmågor och regeringen stödjer därför låneinstrumentet SAFE. Samtidigt är det tydligt att EU:s medlemsstater behöver omprioritera i sina nationella budgetar för att möjliggöra högre försvarsutgifter även på sikt.

Det är angeläget att förslaget stödjer en bred, öppen och konkurrenskraftig marknad. Deltagandereglerna i förordningsförslaget ska inte innebära att svenska företag missgynnas och det ska inte införas villkor i form av regler för upphandlingen som försvårar för medlemsstaterna att tillgodose sitt faktiska förmågebehov. Regeringen anser därutöver att det är positivt att förslaget öppnar upp för att Ukraina och ukrainsk försvarsindustri kan dra nytta av instrumentet.

Regeringen har inget att invända mot syftet med förslaget om undantag från mervärdesskatt. Det kan dock ifrågasättas om artikel 122 i EUF-fördraget är rätt rättslig grund för undantaget från mervärdesskatt.

Regeringen anser också att det är viktigt att låneinstrumentet är strikt tidsbegränsat, följer sunda budgetprinciper, att det finns tydliga avgränsningar gällande stödets ändamål och att rådet får en adekvat roll i genomförandet av instrumentet. Regeringen är mycket kritisk till eventuella förslag om att ta upp lån för att finansiera bidrag. Det är viktigt att det finns tillräckliga marginaler mellan utgifter i årsbudgeten och betalningstaket i egna medelsbeslutet. Regeringen anser därutöver att efterlevnad av rättsstatens principer är grundläggande och ska vara ett krav för att nyttja EU-medel. Det bör gälla även för detta instrument.

7 (13)

7.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 7 mars 2025. Överläggning med riksdagen om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 oktober 2024.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland, med fokus på arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.

När det gäller den ekonomiska situationen i Ukraina har landets ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat. IMF prognostiserar dock att tillväxten kommer försvagas under 2025 mot bakgrund av effekterna från det utdragna kriget. Osäkerheterna är fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.

När det gäller Ukrainas finansieringsbehov uppskattas gapet för 2025 vara täckt. EU:s finansiella stöd spelar en betydande roll i detta. I år väntas totalt 12,5 miljarder euro i lån och bidrag betalas ut från Ukrainafaciliteten. När det gäller G7-överenskommelsen om stöd i form av lån till Ukraina har EU hittills betalat ut 5 miljarder euro av de totalt dryga 18 miljarder euro som planeras betalas ut under året. EU är även redo att tidigarelägga utbetalningar om behovet skulle uppstå.

När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Den 24 februari 2025 antog EU ett 16:e sanktionspaket, vilket inkluderar ytterligare åtgärder mot ryska energiinkomster, skuggflottan och kringgående av sanktioner via tredje land.

8 (13)

Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Det finns flera tecken som visar att det inte går så bra för Rysslands ekonomi som deras officiella siffror visar. Krigsindustrin utgör en stor del av Rysslands ekonomi och det är tydligt att de militära utgifterna har trängt undan andra offentliga utgifter och investeringar i mer produktiva sektorer. Det kommer att påverka Rysslands välstånd.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen verkar för att EU ska accelerera sitt stöd till Ukraina och även för att EU, i dialog med globala partners, bidrar till att upprätthålla och bredda stödet till Ukraina.

Regeringen verkar för att kommissionen snarast ska lägga fram konkreta förslag om att använda grundkapitalet av de immobiliserade ryska tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten, för att skyndsamt öka stödet till Ukraina.

Vidare anser regeringen att EU tillsammans med partners och likasinnade måste fortsätta öka trycket på Ryssland, inklusive genom alltmer omfattande sanktioner och andra åtgärder, däribland ett sänkt oljepristak, ytterligare åtgärder mot skuggflottan och importtullar på ryska varor.

Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner. Det är även viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.

8.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 23–24 april och av IMF:s vårmöten

- Diskussionspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från dels G20- mötet med finansministrar och centralbankschefer som ägde rum 23–24 april 2025, dels IMF:s vårmöten som ägde rum den 21–26 april 2025.

Samråd med EU-nämnden om att ge den Ekonomiska och finansiella kommittén (EFK) i mandat att slutbehandla EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s gemensamma uttalande inför mötet i den

9 (13)

Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) ägde rum den 7 mars 2025.

Vid G20-mötet representerades EU av ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB). Även vissa andra medlemsstater, inklusive Sverige, deltog på mötet. Vid IMFC-mötet representerades EU:s medlemsstater via dess valkretsar och kommissionen deltog som observatör.

Vid mötena diskuterades bland annat utsikter och risker i den globala ekonomin, finansmarknadsfrågor, IMF:s framtida roll och den globala skuldsituationen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar informationen.

9.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Nederländernas, Portugals, Slovakiens och Spaniens återhämtnings- och resiliensplaner.

Samråd med EU-nämnden om Nederländernas plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 30 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden om Portugals plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 20 september 2024. Samråd med EU-nämnden om Slovakiens plan ägde rum den 9 juli 2021 och den 7 juli 2023. Samråd med EU-nämnden om Spaniens plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 17 januari 2025.

Reviderat genomförandebeslut för Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Nederländernas plan antogs av rådet den 4 oktober 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023 samt den 5 november 2024.

Den 21 mars 2025 lämnade Nederländerna in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

10 (13)

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 5,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av Nederländernas BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras flera åtgärder till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål samt för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Vidare skalas flera åtgärder ner och en åtgärd tas bort. Dessa kopplar bland annat till infrastruktur. För att kompensera för detta skalar Nederländerna upp en åtgärd som syftar till att främja energieffektivisering.

Reviderat genomförandebeslut för Portugals återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Portugals plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023 samt den 8 oktober 2024.

Den 3 februari 2025 lämnade Portugal in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 22 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 10 procent av Portugals BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras flera åtgärder till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdernas övergripande mål samt för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Vidare skalas flera åtgärder ner eller tas bort. Dessa syftar bland annat till att öka energiöverföringen. För att kompensera för detta skalar Portugal upp flera åtgärder och lägger till nio nya åtgärder som bland annat syftar till att främja energieffektivisering.

Reviderat genomförandebeslut för Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Slovakiens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023.

Den 21 mars 2025 lämnade Slovakien in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 6,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 7 procent av Slovakiens BNP 2019.

11 (13)

I den reviderade planen korrigeras flera åtgärder till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål samt för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill revideras ett antal åtgärder genom att senarelägga datum för genomförandet. Vidare tas tre åtgärder bort som bland annat kopplar till digitalisering. För att kompensera för detta skalar Slovakien upp flera åtgärder och lägger till två nya åtgärder som bland annat syftar till att främja renovering av byggnader.

Reviderat genomförandebeslut för Spaniens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Spaniens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 14 maj 2024 samt den 21 januari 2025.

Den 21 mars 2025 lämnade Spanien in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 163 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 13 procent av Spaniens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras flera åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet. Därtill revideras en åtgärd genom att senarelägga datum för genomförandet. Åtgärderna syftar bland annat till att främja en modernisering av statsförvaltningen och investeringar i sjukvårdsutrustning.

Kommissionens bedömning är att de fyra reviderade planerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de fyra reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslagen till ändring av rådets genomförandebeslut för Nederländernas, Portugals, Slovakiens och Spaniens planer.

12 (13)

10.Övriga frågor

Lägesrapport om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

EU-nämnden fick senast information om genomförandet av EU-rättsakter på finansmarknadsområdet den 7 mars 2025.

EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de rättsakter som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis för medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

För Sveriges del är samtliga direktiv förutom ett antingen helt införlivade och bekräftat införlivade av kommissionen, alternativt införlivade enligt Sverige och under granskning av kommissionen, inom tidsram för respektive direktiv.

13 (13)