Kommenterad dagordning Ekofin den 10 oktober 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:5029AA

Kommenterad dagordning

2025-09-29

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 10 oktober 2025

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 24 september 2025.

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna Lagstiftningsöverläggningar

3.Rådets direktiv om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter (omarbetning)

- Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera sitt förslag till omarbetning av det så kallade tobaksskattedirektivet, med möjlighet till diskussion.

Det aktuella förslaget har inte behandlats i riksdagen tidigare. En faktapromemoria skickades till riksdagen i september 2025. Överläggning med skatteutskottet planeras till mitten av oktober.

Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen ett förslag till omarbetning av tobaksskattedirektivet.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria FPM 2025/26:1.

De föreslagna ändringarna kan delas in i tre huvudsakliga kategorier:

•Utvidgning till fler produkter, däribland råtobak, e-vätskor och tobaksfritt snus (nikotinpåsar). Tobakssnus är dock fortsatt undantaget.

•Ändringar i kategoriseringen av produkterna så som separata kategorier för upphettade tobaksprodukter och vattenpipstobak.

•Nya minimiskattenivåer för de nya produkterna och kraftigt höjda minimiskattenivåer för de produkter som sedan tidigare omfattas av direktivet. Samtliga minimiskattenivåer kopplas delvis till nationell köpkraft och kommer därmed att variera mellan olika medlemsstater. Minimiskattenivåerna ska dessutom indexeras vart tredje år.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen är principiellt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån. Däremot är det generellt positivt att reglerna om definitioner och förfarande för beskattning av tobaks- och nikotinprodukter harmoniseras för att minska risker för betungande administration och för fusk. Regelverket är till stor del redan harmoniserat idag och de kategorier som föreslagits är i stort ändamålsenliga. Regeringen bör generellt verka för att reglerna blir tydliga och enkla att administrera.

När det gäller minimiskattenivåerna är det oacceptabelt med ett krav på EU- nivå om att nikotinpåsar beskattas på samma nivå som viss röktobak. De länder som vill beskatta produkter utifrån deras relativa farlighet måste kunna göra det även i fortsättningen

4.Rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut (EU, Euratom) 2020/2053

- Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera sitt förslag till ett reviderat system för EU:s egna medel för perioden 2028 och framåt, med möjlighet till diskussion.

Överläggning med finansutskottet om förslaget ägde rum den 18 september 2025. Samråd med EU-nämnden inför att kommissionens förslag om nästa fleråriga budgetram (MFF) skulle presenteras ägde rum den 11 juli 2025 inför allmänna rådets möte (GAC) den 18 juli 2025.

I samband med att kommissionen presenterade sitt förslag till en flerårig budgetram för perioden 2028–2034 den 16 juli 2025 presenterade

2 (16)

kommissionen även ett förslag till beslut för ett modifierat system för EU:s egna medel, det vill säga intäktssystemet till EU-budgeten.

Kommissionens förslag innebär dels ändringar i det nuvarande systemet för egna medel, dels inrättande av nya egna medel.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26:FPM4.

Idag utgörs EU:s egna medel av fyra huvudkategorier som medlemsstaternas EU-avgifter baseras på: (i) tullavgifter (som utgör så kallade traditionella egna medel), (ii) en mervärdesskattebaserad avgift, (iii) en avgift baserad på volymen av icke-återvunna plastförpackningar och (iv) en avgift som beräknas på grundval av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Kommissionens förslag innebär följande ändringar det i nuvarande systemet:

•den andel av tullavgifterna som medlemsstaterna får behålla minskas från 25 till 10 procent

•den föreslagna unionshanteringsavgiften för e-handel med tredjeländer räknas till kategorin traditionella egna medel

•avgiften för icke-materialåtervunna plastförpackningar höjs från 0,8 till 1 euro per kilo och inflationsjusteras framöver

•nuvarande korrigeringsmekanismer, inklusive rabatten för vissa länders BNI-baserade avgifter, förnyas inte.

Vidare föreslår kommissionen att fem ytterligare kategorier av egna medel ska inrättas:

•30 procent av medlemsstaternas intäkter från försäljningen av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem EU ETS 1

•75 procent av intäkterna från handeln med certifikat inom ramen för mekanismen för koldioxidjustering vid unionens gräns (CBAM)

•2 euro per kilo icke-insamlad elektrisk och elektronisk utrustning (elavfall) som inflationsjusteras framöver

•15 procent av minimiskattenivån för reviderade, harmoniserade punktskatter på de tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som säljs i medlemsstaten (TEDOR)

•en årlig progressiv avgift från företag i EU, och företag i tredje land med fast driftställe i EU, med en nettoomsättning över 100 miljoner euro (CORE).

3 (16)

Kommissionen föreslår därutöver att en ny extraordinär krismekanism ska inrättas, där kommissionen i händelse av en allvarlig kris eller andra svårigheter ska kunna låna upp medel för vidare utlåning till medlemsstater (så kallat lån-för-lån). Slutligen föreslår kommissionen att det samlade taket för egna medel ska uppgå till totalt 2,60 procent av EU:s BNI mätt i betalningar. 1,75 procent föreslås utgöra det ordinarie taket, 0,25 procent ett separat tak för den föreslagna krismekanismen och 0,60 procent föreslås ligga kvar som ett tak för åtaganden inom den tillfälliga återhämtningsfonden NextGenerationEU (NGEU).

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen ser inget principiellt behov av, och är kritisk till, nya komponenter i systemet för EU:s egna medel. Det är enligt regeringen inte ett självändamål att minska BNI-andelen i intäktsmixen.

Regeringen är vidare principiellt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån och detsamma gäller förfoganderätten över skatteintäkterna. Regeringen motsätter sig att det införs nya egna medel baserade på skattebaser.

Regeringen värnar om konkurrenskraften gentemot aktörer i tredje land. Företag i EU som redan har det svårt i en osäker konjunktur ska inte vara föremål för en ökad ekonomisk belastning.

Regeringen är positiv till att systemet för EU:s intäkter fortsatt föreslås baseras på allmänna intäkter under på förhand fastslagna intäktstak.

Regeringen anser att den svenska EU-avgiften ska hållas nere på lång sikt. Regelverket för systemet för egna medel bör därför inte förändras på ett sådant sätt att Sveriges betalningsandel ökar.

Systemet för EU:s egna medel och EU:s fleråriga budgetram ska vara utformade så att de främjar förutsebarhet, transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande, ändamålsenlighet och budgetrestriktivitet.

Regeringen anser att ett rabattsystem som minskar vissa medlemsstaters BNI-baserade avgifter är motiverat och ska värnas. Eventuella rabatter på medlemsstaternas åtaganden inom systemet för egna medel bör regleras

4 (16)

genom en reduktion av de BNI-baserade åtagandena för att värna systemets förutsebarhet och transparens.

Regeringen delar inte kommissionens bedömning att nya egna medel minskar medlemsstaternas börda och tillåter återbetalning av NGEU parallellt med en hållbar finansiering av EU-program. Återbetalningen av NGEU bör enligt regeringen i stället finansieras genom omprioriteringar.

Regeringen är emot ny gemensam upplåning och att ett krisinstrument med separat egna medelstak införs.

5.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

6.Spar- och investeringsunionen

Kommissionens rekommendation om investeringssparkonton

- Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera sin rekommendation om spar- och investeringskonton, med möjlighet till diskussion.

Den aktuella rekommendationen har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med finansutskottet om spar- och investeringsunionen ägde rum den 22 april 2025.

Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande om spar- och investeringsunionen, vilket bland annat innefattade aviseringar av kommande initiativ på området. Ett av de initiativ som annonserades var en rekommendation om spar- och investeringskonton. Rekommendationen väntas presenteras den 30 september 2025 och bygga på bästa praxis, exempelvis gällande skattebehandling.

5 (16)

Förslag till svensk ståndpunkt

För att öka storleken på EU:s kapitalmarknader bör åtgärder för att öka privatpersoners sparande på kapitalmarknaden prioriteras. Regeringen anser att det är viktigt att hushållen får möjlighet till långsiktigt god avkastning på sitt sparande och att investerarnas intressen värnas. Detta görs genom att investeringssparkonton eller produkter utformas med attribut som valfrihet, enkelhet, flexibilitet och konkurrens.

Regeringen anser att nationella åtgärder är mest verkningsfulla för att främja privatpersoners sparande på kapitalmarknaderna. För att stötta effektiva nationella reformer behövs utbyte av erfarenheter i EU och strukturerade sätt för att följa upp medlemsstaternas åtgärder.

Regeringen är positiv till att medlemsstaternas arbete med spar- och investeringskonton regelbundet följs upp i formella processer, till exempel inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

7.Slutsatser om klimatfinansiering inför FN:s klimatkonferens 2025 (COP30) (Belém den 10–21 november 2025)

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om klimatfinansiering inför den 30:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP30), som äger rum i Belém, Brasilien, den 10–21 november 2025.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om miljörådets slutsatser inför COP30 planeras till den 17 oktober 2025.

EU:s övergripande förhandlingsmandat inför COP30 fastställs genom slutsatser i miljörådet. Ekofinrådet godkänner därutöver slutsatser som avser klimatfinansiering specifikt, vilka kompletterar EU:s förhandlingsmandat från miljörådet.

Rådsslutsatserna om klimatfinansiering beskriver både EU:s arbete och ambition med klimatfinansiering generellt sett och EU:s arbete med hänsyn till genomförandet av Parisavtalet mer specifikt.

6 (16)

I utkastet till slutsatser uttrycker EU ett starkt stöd för genomförandet av Parisavtalet och lyfter fram vilka åtaganden som gjorts på EU-nivå. EU understryker även behovet av att göra finansiella flöden förenliga med klimatmålen, i linje med Parisavtalets artikel 2.1c. Vidare välkomnar EU det nya målet för klimatfinansiering som beslutades vid COP29. Därtill framhåller EU vikten av att använda offentliga medel på ett effektivt sätt och att mobilisera privat kapital. Samtidigt konstateras att internationell offentlig finansiering fortsatt är avgörande för särskilt utsatta länder och samhällen. Även multilaterala utvecklingsbankers viktiga roll lyfts fram.

Slutsatserna kommer att uppdateras med information om EU:s samlade bidrag till internationell klimatfinansiering för 2024 i ett senare skede, när kommissionen har sammanställt detta.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

8.Förenkling

Bättre lagstiftning: ekonomiska aspekter av konsekvensbedömningar under hela lagstiftningsprocessen

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera frågan om regelförenklingar, med särskilt fokus på att förbättra konsekvensanalyser genom hela lagstiftningsprocessen.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om bättre lagstiftning och det pågående regelförenklingsarbetet i EU har ägt rum flera gånger, senast den 26 september 2025 inför möte i konkurrenskraftsrådet den 29–30 september 2025.

På EU-nivå har frågan om bättre lagstiftning och regelförenkling blivit alltmer prioriterad med anledning av diskussionerna om EU:s konkurrenskraft.

En viktig del i detta arbete är kommissionens konsekvensanalyser som ska presenteras i samband med att förslag läggs fram. Dessa analyser syftar till att

7 (16)

jämföra alternativa utformningar för att se till att EU:s lagar och initiativ når sina mål på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Konsekvensanalyserna ska innehålla beskrivningar av hur förslaget påverkar miljön, samhället och ekonomin, inklusive små och medelstora företag, samt konkurrenskraften.

Inför den aktuella diskussionen väntas kommissionen ta fram ett papper om hur konsekvensanalyserna kan förbättras, med särskilt fokus på uppdaterade konsekvensanalyser under lagstiftningsprocessens gång.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar inriktningen rörande bättre lagstiftning och den tydliga ambitionen från kommissionen att minska företagens regelbörda i syfte att stärka EU:s konkurrenskraft, samt ansatsen att förenkla och förbättra EU-lagstiftningen för att på ett effektivare sätt uppnå EU:s målsättningar.

Regeringen välkomnar att konsekvensanalysens betydelse för utformningen av kostnadseffektiv och ändamålsenlig lagstiftning uppmärksammas. Konsekvensanalyser är ett viktigt verktyg vid utformning av lagstiftning och bidrar positivt till beslutsfattares behov av fullständiga beslutsunderlag.

Det är viktigt att lagstiftningsförslag medföljs av konsekvensanalyser som står i proportion till förslagets potentiella positiva och negativa effekter. Det är även viktigt att det görs konsekvensanalyser gällande ändringar i lagförslag under lagstiftningsprocessens gång för att belysa konsekvenserna av det slutgiltiga förslaget.

9.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 4 juli 2025. Överläggning med

8 (16)

finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 oktober 2024.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.

På mötet den 10 oktober 2025 väntas kommissionen ge en sedvanlig uppdatering om bland annat det ekonomiska läget i Ukraina och genomförandet av EU:s finansiella stöd. Kommissionen kan även komma att informera om det kommande förslaget om ny finansiering till Ukraina som kommissionens ordförande aviserade i sitt linjetal den 10 september 2025.

Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande. Finansieringsbehoven för de kommande två åren är akuta och betydande.

EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 22,7 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten. När det gäller G7-överenskommelsen om stöd i form av lån till Ukraina har EU hittills betalt ut 10 miljarder euro av de totalt dryga 18 miljarder euro som planeras betalas ut under 2025.

I sitt linjetal den 10 september 2025 aviserade kommissionens ordförande att kommissionen förbereder ett förslag om ett nytt stöd till Ukraina, som syftar till att möta landets finansiella och militära behov under perioden 2026– 2027. Detaljerna kring förslaget är fortfarande inte fastställda, men enligt kommissionen handlar det om ett lån till Ukraina som ska finansieras av de immobiliserade ryska tillgångarna.

När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Det finns flera tecken som visar att det inte går så bra för Rysslands ekonomi som deras officiella siffror visar. Krigsindustrin utgör en stor del av Rysslands ekonomi och det är tydligt att de militära utgifterna har trängt undan andra offentliga utgifter och investeringar i mer produktiva sektorer. Det kommer att påverka Rysslands välstånd.

9 (16)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen verkar för att EU, i dialog med globala partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med Ukrainas behov.

Regeringen verkar även för mer långtgående åtgärder när det gäller användandet av de immobiliserade ryska tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Därför välkomnar regeringen beskedet om att kommissionen avser presentera ett förslag om hur tillgångarna kan användas för ett nytt stöd till Ukraina.

Regeringen kommer arbeta för att det nya stödet blir ambitiöst och ändamålsenligt, i linje med Ukrainas behov. Regeringen anser vidare att det är viktigt med långsiktighet när det gäller immobiliseringen av de ryska tillgångarna.

Det är även viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.

10.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, Spanien

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en ändring av rådets genomförandebeslut för Spaniens återhämtnings- och resiliensplan.

Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 4 juli 2025.

Genomförandebeslutet för Spaniens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 14 maj 2024, den 21 januari 2025, den 13 maj 2025 och den 12 juni 2025.

Den 9 september 2025 lämnade Spanien in en sjätte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

10 (16)

Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 163 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 13 procent av Spaniens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 17 åtgärder till följd av bristande efterfrågan samt för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att främja den digitala och gröna omställningen, däribland genom bredbandsutbyggnad. Till följd av revideringarna frigörs medel som används för att lägga till nya åtgärder.

Kommissionens bedömning är att Spaniens reviderade plan fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslaget till ändring av rådets genomförandebeslut för Spanien.

11.Den europeiska planeringsterminen 2025: lärdomar

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera lärdomar från den europeiska planeringsterminen 2025 och kommande års process.

Samråd med EU-nämnden om planeringsterminen har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 4 juli 2025.

Den europeiska planeringsterminen är ett ramverk för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken inom EU. Ramverket innefattar bland annat EU:s finanspolitiska regler, men också makroekonomisk övervakning och riktlinjer för sysselsättningspolitiken. Under de senaste åren har terminen anpassats till flera omvärldshändelser, däribland Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, men även med anledning av nya EU-förslag som till exempel EU:s reformerade finanspolitiska ramverk.

11 (16)

På mötet den 10 oktober 2025 väntas diskussionen fokusera på hur planeringsterminen ska organiseras kommande år. Diskussionen sker bland annat mot bakgrund av att 2025 års process blev tidspressad till följd av att EU:s reformerade finanspolitiska ramverk hade trätt i kraft. Det reformerade ramverket innebär bland annat att de nationella reformprogrammen samt konvergens- eller stabilitetsprogrammen har ersatts av medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och årliga lägesrapporter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser det viktigt att planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser och främja hållbar inkluderande ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader.

Regeringen anser vidare att planeringsterminens trovärdighet förbättras genom ett konsekvent och transparent genomförande av ramverket.

Slutligen anser regeringen att det är viktigt att relevanta rådskonstellationers roll i den multilaterala övervakningen inom ramen för planeringsterminen värnas.

12.Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning Rådets rekommendation om godkännande av Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och om tillåtelse för Tyskland att avvika från de maximala ökningstakterna för nettoutgifter

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta dels en rekommendation om Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan, dels en rekommendation om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Tyskland, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.

De aktuella rekommendationerna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 4 juli 2025. Finansutskottet fick senast information om genomförandet av EU:s

12 (16)

finanspolitiska ramverk, inklusive om genomförandet av Sveriges medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan, den 29 april 2025.

Rådets rekommendation om godkännande av Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan

Den 30 april 2024 trädde EU:s reformerade finanspolitiska ramverk i kraft. De nya reglerna innebär bland annat att medlemsstaterna ska ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik nettoutgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning.

Planerna lämnas in till kommissionen som bedömer huruvida den nettoutgiftsbana som medlemsstaten presenterat i planen uppfyller ramverkets krav på att budgetunderskott och offentlig skuld hålls inom, eller sätts på en bana mot, referensvärdena på högst 3 procent av BNP i budgetunderskott och högst 60 procent av BNP i offentlig skuld på medelfristig sikt.

Tyskland lämnade in sin plan den 16 juli 2025 och den 16 september 2025 presenterade kommissionen sitt förslag till rådsrekommendation om att godkänna Tysklands nettoutgiftsbana. Tyskland har ansökt om en förlängd finanspolitisk anpassningsperiod. Detta innebär att Tyskland ges ytterligare tid att anpassa sina offentliga finanser till följd av att de samtidigt åtar sig att genomföra tillväxtfrämjande reformer och investeringar.

I den aktuella rekommendationen instämmer rådet i kommissionens bedömning att Tysklands nettoutgiftsbana lever upp till kraven i regelverket. Rådet instämmer även i kommissionens bedömning att de reform- och investeringsåtaganden som Tyskland gjort uppfyller kraven i regelverket och rådet ställer således sig bakom även denna bedömning.

Rådets rekommendation om aktivering av den nationella undantagsklausulen för Tyskland

Enligt EU:s finanspolitiska ramverk kan en medlemsstat begära en aktivering av den nationella undantagsklausulen om det råder exceptionella omständigheter utanför landets kontroll vilka har en stor påverkan på medlemsstatens offentliga finanser, förutsatt att landets medelfristiga skuldhållbarhet inte äventyras. En aktivering tillåter medlemsstaten att under en begränsad period avvika från sitt finanspolitiska åtagande, det vill säga frånnettoutgiftsbanan i landets medelfristiga plan.

13 (16)

Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen, som en del av ReArm Europe-planen, ett meddelande där de föreslog en koordinerad och temporär aktivering av den nationella undantagsklausulen i syfte att stödja en permanent höjning av medlemsstaternas nationella försvarsutgifter. Enligt förslaget skulle en aktivering möjliggöra en avvikelse från nettoutgiftsbanan på upp till 1,5 procent av BNP under fyraårsperioden.

Tidigare har totalt 15 medlemsstater fått sin begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen godkänd av rådet.

Den 29 april 2025 lämnade Tyskland in en begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen. Eftersom Tyskland vid tillfället inte hade lämnat in en medelfristig plan meddelade kommissionen att denna bedömning skulle ske i samband med bedömningen av Tysklands plan.

Kommissionen föreslår att rådet ska anta rekommendationen om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Tyskland.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom rådsrekommendationen om Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.

Regeringen kan även ställa sig bakom rådsrekommendationen om att aktivera den nationella undantagsklausulen för Tyskland.

Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.

13.Internationella möten

a) Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 17–18 juli 2025

-Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer som ägde rum den 17–18 juli 2025.

14 (16)

Samråd med EU-nämnden om EU:s gemensamma positioner inför G20- mötet ägde rum den 4 juli 2025.

Vid G20-mötet representerades EU av ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB). Vid mötet diskuterades bland annat utsikter och risker i den globala ekonomin, globala obalanser, finansmarknadsfrågor och internationella skattefrågor.

b)Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer och IMF:s årsmöten

i)EU:s mandat vid G20

ii)Uttalande till Internationella monetära och finansiella kommittén

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna dels EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 15–16 oktober 2025, dels EU:s gemensamma uttalande inför mötet i den Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) den 17 oktober 2025.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Information till finansutskottet och utrikesutskottet om IMF:s och Världsbankens årsmöten planeras till den 2 oktober 2025.

Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet den 15–16 oktober 2025 ska rådet fastställa EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat. Rådet ska även fastställa EU:s gemensamma uttalande inför IMFC-mötet den 17 oktober 2025.

I både utkastet till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och utkastet till EU:s gemensamma uttalande inför IMFC-mötet konstateras att den globala ekonomin påverkas negativt av det rådande världsläget, däribland osäkerheterna kopplade till handelspolitiken, den ökade protektionismen samt Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vidare står EU fast vid att fortsätta stödja Ukraina och betonar vikten av IMF:s stöd till Ukraina, samt att Ukraina behöver delta i förhandlingar om sin egen säkerhet. Därtill betonar EU bland annat vikten av genomförandet av den gröna omställningen. Även det pågående arbetet med att genomföra IMF:s sextonde kvotöversyn och arbetet med skuldhantering lyfts fram.

15 (16)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom både EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s gemensamma uttalande inför IMFC-mötet.

14.Övriga frågor

Lägesrapport om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

EU-nämnden fick senast information om genomförandet den 7 mars 2025.

EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de rättsakter som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

För Sveriges del är huvuddelen av direktiven antingen helt införlivade och bekräftat införlivade av kommissionen, alternativt införlivade enligt Sverige och under granskning av kommissionen. För vissa direktiv har Sverige ännu inte kommunicerat till kommissionen om hur Sverige avser införliva lagstiftningen i svensk rätt.

16 (16)