Kommenterad dagordning Ekofin 5 november 2024
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FB4C3
Kommenterad dagordning
2024-10-28
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 5 november 2024
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 21 oktober 2024.
1.Godkännande av dagordningen
2.Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.EU:s paket om mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern
a)Direktivet vad gäller mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern
b)Förordningen vad gäller de arrangemang för administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet som krävs för den digitala tidsåldern
c)Genomförandeförordningen vad gäller informationskrav för vissa mervärdesskatteordningar
- Beslutspunkt
Rådet väntas besluta om lagstiftningspaketet om mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern. Det handlar dels om en allmän riktlinje om direktivet, dels om politiska överenskommelser om de två förordningarna.
Överläggning med skatteutskottet om lagstiftningspaketet ägde rum den 13 juni 2023. Skatteutskottet har fått information om paketet vid flera tillfällen, senast den 17 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden om paketet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 19 juni 2024.
Den 8 december 2022 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern. Syftet med paketet är att modernisera mervärdesskattereglerna med hänsyn till de möjligheter som digital teknik erbjuder.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM37.
Lagstiftningspaketet innehåller tre delar. För det första föreslår kommissionen att mervärdesskatterapporteringen ska moderniseras. Förslaget innebär att digitala rapporteringskrav införs för gränsöverskridande transaktioner mellan beskattningsbara personer inom EU. Rapporteringssystemet föreslås baseras på e-faktura med en EU-gemensam standard, där e-fakturering ska vara obligatorisk för gränsöverskridande transaktioner inom EU. För nationella transaktioner föreslås e-fakturering och rapporteringsskyldigheten vara valfri för medlemsstaterna.
För det andra föreslår kommissionen att mervärdesskattereglerna för plattformsekonomin ska uppdateras. Det innebär bland annat att en beskattningsbar person som möjliggör korttidsuthyrning av boende eller passagerartransporter genom ett elektroniskt gränssnitt, som en plattform eller liknande, blir skyldig att redovisa mervärdesskatt för dessa tjänster.
Slutligen föreslår kommissionen en enda registreringspunkt. Förslaget syftar till att minska antalet fall där företag behöver vara registrerade för mervärdesskatt i flera länder för att minska företagens administrativa börda. Detta föreslås ske genom att utöka möjligheten att redovisa mervärdesskatt i annat EU-land via företagets etableringsland och genom att utöka användningen av omvänd skattskyldighet (det vill säga att köparen blir skyldig att betala skatten i stället för säljaren) vid transaktioner mellan företag när säljaren inte är etablerad i det land där skatten ska redovisas.
Det aktuella kompromissförslaget är i stora drag detsamma som vid Ekofinrådets möte den 21 juni, då rådet inte kunde nå någon överenskommelse. I jämförelse med kommissionens ursprungsförslag innebär det bland annat valfrihet för medlemsstaterna att besluta om huruvida köparen ska rapportera transaktioner som omfattas av rapporteringsskyldighet. Beträffande plattformarna innebär förslaget att medlemsstaterna kan välja att undanta små företag (som omfattas av den så kallade omsättningsgränsen för mervärdesskatt) från plattformsreglerna. I
2 (10)
det nya kompromissförslaget underlättas detta ytterligare genom att minska den administrativa bördan för att genomföra ett sådant undantag.
När det gäller en enda registreringspunkt har vissa delar av det ursprungliga förslaget strukits, bland annat förslaget om utökad skattskyldighet för plattformar vid distansförsäljning av varor. I det nya kompromissförslaget har även ikraftträdandet för plattformsdelen och reglerna om en enda registreringspunkt senarelagts.
Vid en överenskommelse på mötet väntas ett beslut fattas om att konsultera Europaparlamentet på nytt om den slutliga texten för direktivet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag och att konsultera Europaparlamentet på nytt.
Regeringen välkomnar och prioriterar arbete som syftar till att förhindra mervärdesskattebedrägerier och stödjer åtgärder för att främja gränsöverskridande handel. Reglerna bör dock inte innebära stora kostnader eller administrativa bördor för företagen.
4.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
5. Den ekonomiska återhämtningen i Europa
a) Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
-Diskussionspunkt
Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.
3 (10)
Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i REPowerEU-planen ägde rum den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 4 oktober 2024.
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU-planen. Paketet innehöll bland annat ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av REPowerEU. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023.
Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.
Samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet. Därutöver har rådet antagit minst en reviderad plan för varje medlemsstat. Den 27 oktober hade sedvanliga utbetalningar genomförts till 25 medlemsstater och totalt hade 269 miljarder euro betalats ut i förhandsutbetalningar, lån och bidrag till medlemsstaterna från RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.
b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Nederländernas och Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd med EU-nämnden om Nederländernas plan ägde rum den 30 september 2022 och den 6 oktober 2023. Samråd med EU-nämnden om Tjeckiens plan ägde rum den 3 september 2021 och den 6 oktober 2023.
4 (10)
Reviderat genomförandebeslut för Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Nederländernas plan antogs av rådet den 4 oktober 2022 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023.
Den 16 september 2024 lämnade Nederländerna in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till drygt 5,4 miljarder euro, vilket motsvarar knappt 0,7 procent av Nederländernas BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras flera åtgärder till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdernas övergripande mål. Vidare revideras en åtgärd till följd av bristande efterfrågan.
Reviderat genomförandebeslut för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Tjeckiens plan antogs av rådet den 8 september 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023.
Den 13 september 2024 lämnade Tjeckien in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till drygt 9,3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 4 procent av Tjeckiens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras flera åtgärder, bland annat till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdernas övergripande mål. Därtill höjs ambitionsnivån för två åtgärder till följd av att kostnadsuppskattningen har justerats ner för andra åtgärder.
Kommissionens bedömning är att Nederländernas och Tjeckiens reviderade planer uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att Nederländernas och Tjeckiens reviderade återhämtnings- och resiliensplaner uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför
5 (10)
ställa sig bakom förslagen till ändring av rådets genomförandebeslut för de två planerna.
6.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 4 oktober 2024. Överläggning med finansutskottet om lagstiftningspaketet om EU:s bidrag till G7:s överenskommelse om stöd till Ukraina ägde rum den 1 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden inför beslut om att anta förordningen om att inrätta en samarbetsmekanism och om exceptionellt makrofinansiellt stöd (MFA) till Ukraina, vilka ingår i lagstiftningspaketet, ägde rum den 23 oktober 2024.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
Rysslands aggression mot Ukraina har orsakat enorm förödelse och mänskligt lidande. Ukrainas ekonomi har dock visat sig vara mer motståndskraftig än väntat. IMF uppskattar att BNP ökade med drygt 5 procent 2023 och prognostiserar en tillväxt på 4 procent under 2024. Tillväxten väntas försvagas något under 2025 mot bakgrund av effekterna från det utdragna kriget. Osäkerheterna är dock fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.
I sin senaste rapport från oktober 2024 uppskattar IMF Ukrainas finansieringsgap för 2025 till 41,5 miljarder US-dollar och till 109,2 miljarder US-dollar för perioden 2024–2027. På längre sikt behöver Ukraina också betydande resurser för uppbyggnaden.
Bilaterala och multilaterala givare samt internationella finansiella institutioner har mobiliserat omfattande finansiellt stöd till Ukraina sedan den ryska
6 (10)
aggressionen inleddes. Hittills uppgår det samlade internationella budgetstödet under 2024 till 35,7 miljarder US-dollar. Från Ukrainafaciliteten har 12,2 miljarder euro i form av lån och bidrag betalats ut hittills, och en ytterligare utbetalning på 4,1 miljarder euro väntas ske innan årets slut.
När det gäller immobiliserade ryska tillgångar presenterade kommissionen den 20 september 2024 ett lagstiftningspaket om EU:s bidrag till G7:s överenskommelse om stöd till Ukraina.
Delar av lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25:FPM4.
Den 23 oktober 2024 antog rådet två av delarna i paketet: förslaget om att inrätta en gemensam lånesamarbetsmekanism, inklusive revideringen av EU:s beslut från den 21 maj 2024 om hur avkastningen ska användas, och förslaget om ett nytt exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina på upp till 35 miljarder euro.
Den tredje och sista delen handlar om att förlänga perioden för immobiliseringen av de ryska centralbankstillgångarna från 6 till 36 månader, i syfte att stärka den långsiktiga förutsägbarheten. Beslutet kräver enhällighet och diskuteras fortfarande i rådet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd och understryker vikten av koordinerade initiativ och lösningar som syftar till att bidra med en stabil och hållbar finansieringskälla till Ukraina. Regeringen välkomnar därför besluten om att inrätta en samarbetsmekanism för EU och G7:s lån till Ukraina och om EU:s nya makrofinansiella stöd till Ukraina.
Regeringen anser vidare att det är viktigt att skyndsamt gå vidare med att förlänga perioden för immobiliseringen av de ryska tillgångarna för att begränsa riskerna för EU-budgeten.
Slutligen ser regeringen positivt på att utforska andra mer långtgående åtgärder när det gäller de immobiliserade tillgångarna i framtiden, så länge det är i linje med EU-rätten och folkrätten.
7 (10)
7.Europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en presentation av Europeiska finanspolitiska nämndens (EFB:s) årsrapport för 2024, med möjlighet till diskussion.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
EFB har som uppgift att årligen utvärdera kommissionens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i EU. Utvärderingen presenteras i en årlig rapport, tillsammans med förslag på hur detta ramverk kan utvecklas.
I årets rapport sammanfattar EFB den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen under 2023. Av rapporten framgår det att EFB är kritiska till hur kommissionen tillämpat EU:s finanspolitiska ramverk under den tid som den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten har varit aktiverad till följd av covid-19-pandemin. Vidare kritiserar EFB kommissionen för att deras finanspolitiska rekommendationer under 2023 enbart har fokuserat på att fasa ut åtgärder som syftat till att mildra effekterna av covid-19-pandemin, och inte i tillräcklig grad fokuserat på att minska budgetunderskotten i sin helhet. EFB menar att detta har lett till en situation där framför allt medlemsstater med en hög statsskuld inte har minskat sina budgetunderskott i tillräcklig utsträckning.
Därtill kritiseras kommissionen för sin hantering av underskottsförfaranden under 2023 och 2024. EFB pekar bland annat på att det är problematiskt att kommissionen använt osäkerheten i prognoser som en anledning till att inte öppna några underskottsförfaranden under 2023. EFB menar att detta framöver kan underminera trovärdigheten kring kommissionens egna prognoser och kring underskottsförfarandet.
I ett mer framåtblickande kapitel diskuteras EU:s reformerade finanspolitiska ramverk som trädde i kraft den 30 april 2024. EFB välkomnar de ändringar som gjorts, däribland ett ökat medelfristigt fokus och att medlemsstaternas nationella offentligfinansiella situation i högre grad beaktas. Även vikten av ett trovärdigt genomförande av ramverket betonas. I linje med den syn på ramverket som redogjorts för i tidigare årsrapporter anser EFB även att EU bör införa en gemensam finanspolitisk kapacitet.
8 (10)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar EFB:s årsrapport. Det är positivt att EFB har gjort en omfattande granskning av kommissionens tillämpning av ramverket. Vidare instämmer regeringen i EFB:s kritik kring kommissionens tillämpning av ramverket när den allmänna undantagsklausulen varit aktiverad.
Det är av stor vikt att det reformerade ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt.
Regeringen anser vidare att det åligger medlemsstaterna att bygga upp sin förmåga att förebygga och hantera ekonomiska chocker. Regeringen instämmer inte med EFB:s syn att en gemensam finanspolitisk kapacitet behövs på EU-nivå.
8.Slutsatser om EU-statistik
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om EU-statistik.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
De årliga slutsatserna följer upp utvecklingen av EU-statistik utifrån rådets tidigare prioriteringar och kommissionens strategiska agenda. Slutsatserna pekar även ut riktningen för arbetet framåt för det europeiska statistiksystemet (ESS).
I utkastet till slutsatser välkomnar rådet revideringen av förordningen om europeisk statistik, som möjliggör användningen av nya datakällor och mer innovativa arbetssätt. ESS uppmuntras även att använda dessa nya möjligheter för att utveckla ny, högkvalitativ statistik inom prioriterade områden. Vidare betonas att rapporteringsbördan för uppgiftslämnare även fortsättningsvis behöver tas hänsyn till. Därtill välkomnar rådet utvecklingen inom ett antal statistikområden, bland annat på fastighetsrespektive energiområdet samt statistik kopplat till FN:s globala mål och den makroekonomiska utvecklingen. Rådet uppmuntrar även till fortsatt arbete med att förbättra framtagandet av statistik inom digitaliseringsområdet.
9 (10)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna om EU-statistik.
9.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 23–24 oktober 2024
- Diskussionspunkt
Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer som ägde rum den 23–24 oktober 2024.
Samråd med EU-nämnden om EU:s gemensamma positioner inför detta G20-möte ägde rum den 4 oktober 2024.
Vid G20-mötet representerades EU av kommissionen, ordförandeskapet och den Europeiska centralbanken (ECB). Inför G20-mötet förberedde EU gemensamma positioner i form av ett mandat.
Vid mötet diskuterades bland annat utsikter och risker i den globala ekonomin, finansmarknadsfrågor, internationella skattefrågor och långsiktiga utmaningar som till exempel klimatförändringar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar information om G20-mötet.
10 (10)