Kommenterad dagordning Ekofin 11 mars
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2CA5FA
Annotering | ||
2013-03-03 | ||
Finansdepartementet |
Ekofinrådets möte den
11 mars i Bryssel
Kommenterad dagordning
- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 24 februari
Lagstiftande verksamhet
Det grekiska ordförandeskapet har ambitionen att ändringarna i sparandedirektivet ska antas.
Samråd med EU-nämnden har liksom information och överläggning med skatteutskottet ägt rum vid ett antal tillfällen de senaste åren. Under 2013 har ändringsdirektivet stått på dagordningen vid tre tillfällen och samråd ägde senast rum i EU-nämnden inför Ekofin den 10 december 2013.
Med utgångspunkt från en rapport i september 2008 om hur sparande-direktivet har fungerat i praktisk tillämpning föreslog kommissionen den 13 november 2008 en rad ändringar i direktivet. De viktigaste ändringarna som då föreslogs gäller definitionen av räntebetalningar, som föreslås bli vidare än i dag (se fakta-PM, 2008/09:FPM71).
Det pågår sedan en tid ett intensivt arbete med att få till stånd ett brett automatiskt informationsutbyte om kapitalinkomster. Inom OECD har man tagit fram en global standard för ett brett automatiskt informationsutbyte om kapitalinkomster och inom EU behandlas ett förslag om att på motsvarande sätt bygga ut det automatiska utbytet enligt direktivet om administrativt samarbete. Det råder enighet om att arbetet måste bedrivas samordnat, med inriktning på en enda, global standard. Regeringen stödjer ett bredare automatiskt informationsutbyte om kapitalinkomster.
Senast gjordes ett försök att uppnå en politisk överenskommelse om ändringarna i sparandedirektivet vid Ekofin den 10 december 2013, men enighet kunde inte uppnås. I slutsatser från Europeiska rådet den 19–20 december 2013 ombeds kommissionen att vid mötet i mars 2014 redogöra för förhandlingarna med tredje länder, så att direktivet kan antas under mars månad.
Den nu föreliggande kompromisstexten är i allt väsentligt identisk med den kompromisstext som regeringen lade fram i slutet av det svenska ordförandeskapet. Regeringen stödjer antagande av ändringarna i sparandedirektivet.
Avsikten med dagordningspunkten är att rådet ska ge ordförandeskapet mandat att slutligt komma överens med Europaparlamentet i de pågående trilogförhandlingarna om den gemensamma avvecklingsmekanismen.
Senast skedde samråd i EU-nämnden den 14 februari 2014 och överläggning i Finansutskottet den 26 november 2013. Information och samråd om bankunionen i övrigt har skett vid ytterligare ett flertal tillfällen i både EU-nämnden och Finansutskottet.
Förslaget om en gemensam avvecklingsmekanism är en komponent i bankunionen. Det innebär att bankavveckling i de medlemsstater som ingår i bankunionen – i nuläget euroländerna – sker centralt och att kommissionen får befogenhet att besluta om avveckling av enskilda banker. Det skapas också en gemensam avvecklingsfond för att täcka avvecklingskostnader. Mer information om förslaget finns i Fakta-PM (2012/13:FPM148). Rådet nådde en allmän inriktning om förslaget den 18 december 2013 och trilogförhandlingar med Europaparlamentet pågår. En del i den allmänna inriktningen innebär att vissa frågor avseende den gemensamma fonden kommer att regleras i en mellanstatlig överenskommelse mellan de deltagande medlemsstaterna, inte i en förordning. Den mellanstatliga överenskommelsen kommer att diskuteras vid ett särskilt möte mellan finansministrarna kvällen innan Ekofinrådet.
Regeringen avser under de pågående trilogförhandlingarna och förhandlingen om den mellanstatliga överenskommelsen bevaka de frågor som i den allmänna inriktningen löstes på ett för Sverige tillfredsställande sätt.
Det har i skrivande stund inte kommit någon information från ordförandeskapet vilka förslag informationen kommer avse.
Icke lagstiftande verksamhet
- Informationspunkt
Kommissionen ska avrapportera från G20:s finansminister- och centralbankschefsmöte i Sydney 22-23 februari.
Samråd med EU-nämnden skedde den 14 februari 2014.
Den främsta nyheten i kommunikén från mötet är G20-ländernas åtagande att under de kommande fem åren öka G20:s totala BNP med 2 procentenheter över den tillväxt som förutspås under nuvarande förhållanden. Det skulle motsvara en ökning om 2 biljoner dollar i reala termer. G20-ländernas nationella tillväxtplaner för att nå detta mål ska presenteras vid toppmötet i november.
Ekonomiska inslag i EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030
Diskussion om ekonomiska aspekter av kommissionens meddelande om energi- och klimatramverket till 2030 inför Europeiska rådets möte den 20-21 mars.
Samråd om meddelandet har skett med EU-nämnden inför miljöråd och energiråd den 28 februari.
Den 27 mars 2013 presenterade kommissionen en grönbok om ett klimat- och energiramverk till 2030 med utgångspunkt i det gällande klimat- och energipaketet samt i beaktande av viktiga förändringar som inträffat sedan paketet beslutades, färdplanerna och det långsiktiga målet till 2050 (2012/13:FPM110). Grönboken låg till grund för en offentlig konsultation.
Den 22 januari 2014 presenterade kommissionen ett paket där det bland annat ingår ett meddelande om en klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020 – 2030 (2013/14:FPM56).
Det förutses en kort diskussion i Ekofinrådet om energi- och klimatramverket till 2030 mot bakgrund av att behandling skett i miljöråd och energiråd. Ordförandeskapet avser skicka ett brev om diskussonen i Ekofin till ordföranden i Europeiska rådet inför Europeiska rådet 20-21 mars.
Regeringen ställer sig bakom kommissionens förslag på 40% utsläppsminskning inom EU förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Hur bördefördelningen sker får stor påverkan på varje medlemslands andel av utsläppsminskningen. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10% utsläppsminskning i form av internationella krediter förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Regeringen stödjer ett mål på minst 27% förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27%-målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen. Regeringen stödjer kommissionens förslag att återkomma till energieffektivisering efter översynen av energieffektiviserings-direktivet senare i år. Regeringens övergripande ståndpunkt angående en reform av EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) är att systemet ska utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Regeringen vill betona att ambitionsnivån för EU:s samlade utsläpp av växthusgaser är en avgörande faktor för hur handelssystemet fungerar.
Dagordningspunkten utgår.
Det finns i skrivande stund inga övriga frågor anmälda.